Klagomål som lett till förbättringar för fler
Patientnämnden Skånes senaste analys lyfter fram klagomål som lett till förbättringar för fler. Vid uppföljning av flera av svaren från vården till patienterna framgår att åtgärderna som skulle genomföras efter synpunkterna har blivit verklighet.

Analysen omfattar 129 klagomål som lämnats till patientnämnden under sex månader, där skriftligt svar från vården begärts och det framgår att klagomålen lett till förbättringar.
– Det är mycket glädjande att se att många av de åtgärder som hälso- och sjukvården har utlovat efter ett klagomål också har genomförts. Jag tror att det ökar förtroendet för vårdgivarna. Men framför allt får patienterna ett kvitto på att de kan påverka genom att berätta om sin bild av den vård de fått, säger Jonas Duveborn som är förvaltningschef för Patientnämnden Skåne.
Förbättringarna kan exempelvis handla om utbildningsinsatser, internutredningar, förändring av rutiner eller samtal med personal om händelser enskilt eller i grupp.
– Ett syfte med analysen är att fler än den vårdenhet som klagomålet gäller ska kunna ta del av förbättringar som görs, säger Jonas Duveborn.
Uppföljningar av svar på klagomål
Angående ett av klagomålen i urvalet, där känsliga uppgifter om en patients hälsa skickats till fel person via en app, har verksamheten vidtagit flera åtgärder sedan händelsen. Den aktuella meddelandefunktionen stängdes ned helt när de blev medvetna om det felaktiga utskicket. En intern teknisk utredning tillsattes för att undersöka felet. Som en del av utredningen identifierades och implementerades tekniska förbättringar vilka gör att verksamheten bedömer det som mycket låg risk att liknande händelser kan inträffa igen.
– Sammanfattningsvis var det bra att patienten hörde av sig och vi blev uppmärksammade på att det kunde gå fel och fick möjlighet att förbättra flödet, skriver ansvarig för verksamheten i ett svar till Patientnämnden Skåne.
Gällande ett annat klagomål, där en närstående var missnöjd med att en patient skickades hem från sjukhuset i dåligt skick, svarade verksamheten att en nutritionsgrupp skulle tillsättas. Några månader senare är den gruppen på plats. Ansvarig för verksamheten berättar att de alltid haft en nutritionsansvarig sjuksköterska på avdelningen men att de också har tillsatt två undersköterskor. De tre utgör nutritionsgruppen med stöd av enhetschefen och en läkare.
– Jag tycker att det har gjort skillnad. Vi har kunnat införa en rutin för hur vi ger en preoperativ dryck till patienter som fastar för att helfastan inte ska bli för lång. Utöver det ser jag ett större engagemang bland personalen i frågan om rätt nutrition till patienterna, skriver enhetschefen.
-
Ämnesområde:
- Startsida
- Vård och hälsa
- Politik och organisation
Senast uppdaterad: 29 april 2025