Man med kratta står i trädgård, grupp av människor bakom

Så tycker skåningarna

Vi frågar regelbundet ett stort antal skåningar om deras vanor och vad de tycker i olika frågor. Svaren används som underlag för politikers och tjänstemäns arbete med att utveckla Skåne inom olika områden. 

Skånepanelen

Skånepanelen är Sveriges största medborgarpanel. Deltagarna får möjlighet att via en webbenkät lämna synpunkter på Region Skånes arbete. Temat för enkäten varierar mellan undersökningstillfällena.

Panelen består av drygt 8000 slumpvis utvalda personer från hela Skåne.

Skåneenkäten

Två gånger om året tillfrågas totalt 1500 skåningar om kännedomen om och förtroendet för Region Skånes verksamheter och den politiska styrningen samt hur de ser på sina egna möjligheter till inflytande.

För rapporter från Skånepanelen och Skåneenkäten äldre än 2017 kontakta Tamas.Krizsan@skane.se.

Hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som Region Skåne och övriga landsting och regioner deltar i. Den mäter vilka kunskaper och attityder du som medborgare har kring den svenska hälso- och sjukvården.

6000 slumpvis utvalda skåningar, 18 år och äldre, tillfrågas årligen. Resultaten är ett underlag för politiker och tjänstemän i planeringen, uppföljningen och styrningen av hälso-och sjukvården. 

Skånepanelen

  • Måltider på sjukhus är temat för Skånepanelen 2 2022. Resultaten visar att skåningarna framhåller vikten av att få välja mat samt möjligheten att äta när man vill. Skånepanelen visar också ett tydligt engagemang från invånarna när det kommer till att minska matsvinnet. De svarande uppger också att de har mycket stor tillit till kostråden från myndigheter och vårdpersonal.

    Resultaten kommer att används i Region Skånes fortsatta arbete med nytt koncept för patientmåltider vid de skånska sjukhusen. Studien genomfördes under mars-april 2022 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Rapport Skånepanelen 2: 2022 Måltider

  • Undersökningen berör dels möjligheterna att lämnas synpunkter och klagomål på vården, dels om tillgången till information om akut och planerad vård. Resultaten berör såväl kännedomen om hur det fungerar idag som hur man önskar ha det i framtiden. Skåningarnas synpunkter och önskemål används i Region Skånes fortsatta arbete med att utveckla klagomålshanteringen respektive informationsvägarna. Studien genomfördes under februari 2022 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Resultaten visar att kännedomen om att man kan lämna synpunkter och klagomål på vården, har en förbättringspotential. De som har använt sig av möjligheten, drivs i hög utsträckning av omtanke om andra samt att man vill ha en bra förklaring. Kännedomen om akutmottagningarnas öppettider och vårdutbudet på de skånska sjukhusen är begränsat, men man förväntar sig att denna information finns lätt tillgänglig främst genom 1177 eller respektive sjukhus hemsida.

  • Syftet var att undersöka medborgarnas tillit till myndigheterna, den skånska sjukvården samt sin egen förmåga att hantera en kris med anledning av coronapandemin. Jämförelser görs med motsvarande mätningar 2020. Resultaten är ett komplement till andra undersökningar (Myndigheten för samhällsberedskap, Folkhälsoenkäten, Nationella Patientenkäten m.fl.) om hur pandemin påverkar människors vardag.

    En klar majoritet av de svarande känner en fortsatt hög tillit till såväl myndigheternas som den skånska hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera en krissituation och har en mycket stark tilltro till sin egen förmåga. Ett lägre förtroende för det allmänna och en svagare tilltro till sin egen förmåga ses framför allt hos de personer som rapporterar dålig hälsa, otillfredsställelse med sin livssituation samt låg tillit till sina medmänniskor.

    Se rapporten Skånepanelen 5:2021 - Coronaviruset

  • Undersökningen är ett led i arbetet med framtidens hälsosystem i Region Skåne, som syftar till bättre liv och hälsa i Skåne. Den visar vilka faktorer skåningarna rankar som de viktigaste inslagen i hälso- och sjukvården framöver. Resultaten används i Region Skånes fortsatta utveckling och omställning av verksamheten, för att bättre svara upp till invånarnas behov. Studien genomfördes under november 2021 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Resultaten visar att skåningarna rankar rimliga väntetider och tillgång till den vård man behöver som de viktigaste faktorerna även framöver. Ett respektfullt bemötande och professionellt omhändertagande framhålls också som angeläget. Deltagarna har gott hopp om att detta kan bli verklighet, även om exempelvis väntetiderna till vård och behandling upplevs att ligga långt från det önskade i dagsläget.

    Se rapporten Skånepanelen 4:2021 - Framtidens hälso- och sjukvård

  • Undersökningen är en del av arbetet för en hållbar utveckling av turismen i Skåne. Syftet är att ta reda på skåningarnas hållning till turismen, turismens betydelse för Skåne och hur man ser på ett mer hållbart friluftsliv. Resultaten används i Region Skånes fortsatta arbete med att säkerställa en hållbar utveckling av turismen i Skåne. Studien genomfördes under augusti/september 2021 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Resultaten visar att en majoritet av skåningarna upplever att turismen bidrar till att göra Skåne till en bättre plats och har betydelse för bland annat sysselsättning och ekonomisk tillväxt.  Många upplever däremot trängsel som ett bekymmer och är därför positiva till åtgärder som minskar belastningen på särskilt populära naturområden, även om betalningsviljan varierar.

  • Undersökningen är en del av ett övergripande arbete som syftar till att säkerställa tillgängligheten vid Region Skånes vårdcentraler och sjukhus. Syftet var att ta reda på skåningarnas upplevelser av tillgängligheten och skyltningen vid regionens vårdcentraler och sjukhus med fokus på vad som fungerar bra och vad som kan bli bättre. Studien genomfördes under maj/juni 2021 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Resultaten visar att en överväldigande majoritet av skåningarna har lätt att hitta till och på den vårdcentral eller sjukhus de blivit kallade på besök till. Ett särskilt avsnitt behandlar upplevelserna från personer med olika funktionsvariationer.

  • Undersökningen, som återger invånarnas röster, har genomförts som en del av samrådet för Regionplan för Skåne 2022-2040. Planen syftar till att skapa goda livsmiljöer för hela Skåne och därmed en bättre framtid för alla skåningar.

    Ett nytt berättelseverktyg har använts, där paneldeltagarna fritt har beskrivit sina tankar kring de sex utvecklingsområden som finns i regionplanen och därefter värderat sina tankar och åsikter. Undersökningen genomfördes under april 2021 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Undersökningen visar ett starkt engagemang från medborgarnas sida för planeringsfrågor, särskilt kring ämnen som rör kollektivtrafik, boendemiljö och naturvärden.

  • Undersökningen syftar till att ta reda på hur skåningarna ser på kultur, dagens utbud och hur det kan göras mer tillgängligt för fler. I ett särskilt avsnitt studeras hur invånarna i nordvästra Skåne ser på föreslagna mål och vägval i ett nytt kulturprogram för Helsingborgs stad. Två tredjedelar (67,7%) av de drygt 8000 paneldeltagarna svarade på enkäten. Undersökningen genomfördes under oktober 2020 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Ur resultatet:
    Många skåningar menar att kultur är ett betydelsefullt inslag i deras tillvaro och flertalet har en positiv bild av utbudet och kulturlivet i Skåne. Samtidigt kvarstår olika hinder och begränsningar för att kunna delta respektive ta del av kulturaktiviteter i den utsträckning som man önskar.

  • Undersökningen har genomförts för att få medborgarnas syn på amning och utgör en del av underlaget i uppdraget att ta fram en regional amningsstrategi för Skåne. Drygt två tredjedelar (68%) av de 8800 paneldeltagarna svarade på enkäten. Undersökningen genomfördes under maj/juni 2020 av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator).

    Ur resultatet
    Attityderna till amning är positiva i den skånska befolkningen och en majoritet anser att hälso-och sjukvården behöver arbeta mer aktivt med frågorna. Samtidigt finns det en utbredd osäkerhet kring amningens hälsofördelar. Insatser för att höja medvetenheten är därför viktiga för såväl folkhälsan i stort som för de berördas möjlighet att fatta informerade val.

  • Syftet var att undersöka medborgarnas tillit till myndigheterna, den skånska sjukvården samt sin egen förmåga att hantera en kris med anledning av den pågående coronapandemin. Resultaten är att betrakta som ett komplement till de omfattande nationella undersökningar som genomförs på uppdrag av bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen genomfördes i maj/juni 2020.

    Ur resultatet:
    En klar majoritet av de svarande känner tillit till såväl myndigheternas som den skånska hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera en krissituation och man har en mycket stor tilltro till sin egen förmåga. Ett lägre förtroende för det allmänna och en svagare tilltro till sin egen förmåga kan ses framför allt hos de personer som rapporterar dålig hälsa, otillfredsställelse med sin livssituation och låg tillit till sina medmänniskor.

  • I januari och februari 2019 genomfördes en enkätundersökning för att komplettera översynen av den regionala utvecklingsstrategin med ett medborgarperspektiv. I februari 2020, innan coronapandemin tog fart, gjordes en uppföljning av ett frågeområde i den tidigare undersökningen. De svarande har fått uppge upp till tre samhällsproblem som de anser är viktigast idag i Skåne.

    Ur resultatet:

    I likhet med 2019 års mätning anges områdena Sjukvård, Lag och ordning respektive Integrationspolitik som de tre viktigaste. Rangordningen i sin helhet av de tio största alternativen är identisk, bortsett från att det tre främsta - Lag och ordning, Sjukvård och Integrationspolitik - har bytt plats mellan mätningarna. Rangordningen varierar även något mot bakgrund av ålder, kön och utbildningsnivå.

  • Syftet med enkätundersökningen var att ta del av medborgarnas syn på frågor kring integritet och möjligheterna till en säkrare vård i framtiden i samband med den ökade digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Frågorna berör deltagarnas kunskaper om och hållning till sjukvårdens tillgång till patientuppgifter, forskning och förebyggande vård samt den pågående digitaliseringen. Undersökningen genomfördes i februari 2020.

    Ur resultatet:

    Endast hälften av de svarande känner till att vården inte har tillgång till all väsentlig information, medan nio av tio anser att det borde vara så. De allra flesta anser att det är positivt att deras hälsodata används för forskningsändamål och förebyggande vård. Närmare två av tre svarande menar att utvecklingen med ökad digitalisering inom vården är positiv.

  • Detta är en utvärderingsenkät för att följa upp hur paneldeltagarna
    upplever sitt deltagande i Skånepanelen. Syftet med den aktuella mätningen är att fånga panelisternas uppfattning om Skånepanelen, om deltagandet har motsvarat deras förväntningar och hur panelen kan bli bättre i framtiden.

    Undersökningen genomfördes under juni 2019. 

    Ur resultatet:

    • Nio av tio tycker att undersökningarna berört frågor som är viktiga för framtiden och åtta av tio känner sig engagerade av frågorna som ställs.
    • Sex av tio har lärt sig mer om hur Region Skåne fungerar och fyra av tio har lärt sig mer om hur ett demokratiskt samhälle fungerar.
  • Syftet med denna enkätundersökning är att involvera befolkningen i Skåne i den pågående arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Undersökningen genomfördes under januari och februari 2019. 

    De som svarar har bland annat fått uppge upp till tre samhällsproblem som de anser är viktigast idag i Skåne. De områden som flest valde var: Lag och ordning, Integrationspolitik och Sjukvård.

    Ur resultatet:

    • Kvinnor och män tycker samma sex kategorier är de viktigaste samhällsproblemen, men den inbördes ordningen skiljer sig åt mellan grupperna.
    • Vilka samhällsproblem som anses vara viktigast varierar med utbildningsnivå.

    Det ställdes också frågor om hur väl den som svarade tyckte att olika satsningar i Skåne fungerar:

    • De områden där minst var tredje av de som svarat upplever att satsningarna fungerar bra är Näringslivet (37 procent positiva) samt på området Göra Skåne till en attraktiv region att leva och bo i (36 procent positiva).
  • Med denna undersökning vill ansvariga politiker och tjänstemän få ökad kännedom och förståelse för regionens medborgares attityd gentemot regionalt samarbete inom hälso- och sjukvård. 

    Målgruppen för undersökningen är personer bosatta i Landstinget Blekinge, Region Halland, Region Kronoberg eller Region Skåne som är 16 år eller äldre. Undersökningen genomfördes under mars 2018.

    Ur resultaten:

    • Uppfattningen att vård ges på lika villkor skiljer sig mellan män och kvinnor, där 60 procent av männen upplever att vården ges på lika villkor medan endast 49 procent av kvinnorna uppfattar detsamma. 
    • Uppfattningen huruvida all sjukvård ska kunna ges på närmast vårdcentral/sjukhus skiljer sig mellan kommuner.

    Se rapporten Skånepanelen 2:2018 - Regionalt samarbete

  • Syftet med denna undersökningar har varit att få en bild av skåningarnas kunskap om och attityd till klimatförändringarna.

    Undersökningen genomfördes under januari 2018.

    Några av resultaten:

    • Kunskapen om klimatförändringarna är hög och majoriteten tycker att klimatförändringarna är ett allvarligt problem.
    • De flesta tycker att åtgärderna för klimatet ska ske genom att näringslivet tar ett större ansvar.
    • Pris och utbud på klimatvänliga produkter är viktiga faktorer för att leva mer klimatmedvetet.

    Se rapporten Skånepanelen 1:2018 - Klimat

  • Frågorna handlade om resvanor med olika färdmedel, om kollektivtrafikens tillgänglighet och service samt om pendel- och cykelparkeringar. 

    Undersökningen genomfördes under december 2017.

    Några av resultaten:

    • Majoriteten av hushållen har tillgång till bil. Ungefär sex av tio respondenter använder bilen i någon utsträckning som färdmedel för sin vanligaste resa. Hälften uppger arbetsplatsen som målet för sin vanligaste resa.
    • Nära tre av tio skulle använda kollektivtrafiken de flesta gångerna för sin vanligaste resa enbart om det inte tar mer tid att åka kollektivt jämfört med att åka med bil. 
    • Majoriteten känner sig trygga och säkra under samtliga delar av sin vanligaste resa med kollektivtrafiken.
    • I genomsnitt uppger var fjärde person att de skulle åka mer kollektivt om punktligheten i kollektivtrafiken förbättrades. 

    Se rapporten Skånepanelen 3:2017 - Resvanor

  • Syftet med undersökningen är att ta fram ett underlag som visar skåningens kunskaper, attityder och förväntningar på digitalisering och e-hälsa. 

    Undersökningen genomfördes under september 2017.

    Några av resultaten:

    • Åtta av tio använder någon form av e- tjänster minst några gånger per vecka upp till flera gånger om dagen. 
    • Yngre är mer positiva till e-tjänster än äldre.
    • Personer med sämre hälsa är mer negativa till att använda vårdtjänster på nätet.

    Se rapporten Skånepanelen 2:2017 - E-hälsa

  • Syftet med studien är att undersöka medborgarnas intresse av demokratiskt deltagande mellan valen. Att rösta i de allmänna valen eller att engagera sig i ett politiskt parti är två sätt att påverka politiken, men man vill nu undersöka intresset för att påverka hälso-och sjukvårdspolitiken i Region Skåne mellan valen.

    Undersökningen har genomförts under perioden januari-februari 2015.

    Några av resultaten:

    • En tydlig majoritet visar intresse för att påverka hälso-och sjukvårdspolitiken.
    • En övervägande majoritet vill påverka genom dialog med andra; såväl andra medborgare, politiker som experter.
    • Ersättning är inte så viktigt för de flesta.

    Se rapporten Skånepanelen 1 2017

Skåneenkäten

  • Totalt har 1767 enkäter besvarats under vårens och höstens båda mätningar.

    Några resultat:

    Kännedomen om Region Skånes kärnverksamheter är god och medborgarna har ett högt förtroende för våra medarbetare inom hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken.

    Skåningarna trivs mycket bra med att bo i den egna kommunen, Skåne och Sverige i stort. De allra flesta är också på det hela taget nöjda med det liv de lever. Däremot finns det klar förbättringspotential för möjligheterna att påverka på olika nivåer.

  • Totalt har 1527 enkäter besvarats under vårens och höstens båda mätningar.

    Några resultat:

    Majoriteten är nöjda med hur Region Skånes och kommunernas ansvarsområden fungerar. Nöjdheten har ökat för de flesta områden. Även förtroendet för politiker alla nivåer har ökat under året. Det är en bild som återfinns i andra undersökningar och förklaras som en effekt av pandemin.

    Tre av fyra skåningar uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra och de allra flesta är på det hela taget nöjda med det liv de lever.

  • Totalt har 622 enkäter besvarats i höstens undersökning och 908 enkäter besvarades i vårens mätning.

    Några resultat:

    • Närmare tre av fyra medborgare uppger att deras hälsotillstånd är bra.
    • Majoriteten är nöjda med Region Skånes och kommunernas
      verksamhetsområden där de bor, med undantag för tillgången till bostäder.
    • Sex av tio medborgare uppger att de är mycket eller ganska intresserade av politik.
  • Mätningen genomfördes under november 2018.

    Några resultat:

    • Andelen medborgare som uppger att de är medlemmar i något politiskt parti är fortfarande lågt.
    • Studenter uppger i större utsträckning än övriga att de är medlem i något politiskt parti.
    • Drygt en femtedel av medborgarna anser att de har goda möjligheter att påverka politiska beslut på lokal nivå, men chansen till inflytande anses minska på regional- och riksnivå.

    Se rapporten Skåneenkäten 3:2018

  • Undersökningen genomfördes i augusti 2018.

    Några resultat:

    • Medborgare bosatta i mindre tätorter och på landsbygden är i högre utsträckning nöjda med sjukvården, grundskolan och äldreomsorgen än vad boende i större tätortsområden är.
    • Bosatta på landsbygden är mer missnöjda med kollektivtrafik än vad övriga medborgare i regionen är. 
    • Medborgarnas intresse för politik har ökat något under den aktuella perioden vid jämförelse med föregående mätperioder.

    Se rapporten Skåneenkäten 2:2018

  • Mätningen genomfördes i april 2018.

    Några resultat:

    • Medborgarna har kännedom om samtliga av de verksamhetsområden Region Skåne ansvarar för och kännedomen är som högst för hälso- och sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik.
    • En majoritet av medborgarna uppger att deras hälsotillstånd är bra. Jämfört över tid ser vi en något minskad andel positiva under den aktuella mätperioden.
    • Medborgarna har fortsatt högt förtroende för tandvårdens- och sjukvårdens personal. Förtroendet är inte lika högt för kollektivtrafikens personal.

    Se rapporten Skåneenkäten 1:2018

  • Mätningen genomfördes under november 2017.

    Några av resultaten:

    • Medborgarna trivs i hög utsträckning med att bo i Skåne. Kvinnor trivs i högre grad än män.
    • Drygt var femte medborgare uppger att de är missnöjda med tillgången på bostäder.
    • Medborgare på landsbygden är något mindre nöjda än övriga med tillgången till sjukvård, tandvård, grundskola, kollektivtrafik och kulturutbud.

    Se rapporten Skåneenkäten 3:2017

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att webbredaktionen inte kan svara på eventuella frågor som du ställer här.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.