Överläkaren har ändrat fokus – från att bara bota till att förebygga sjukdom
Anders Christensson har arbetat som njurläkare i 40 år och har ägnat nästan lika lång tid åt att forska om kroniska njursjukdomar och tidig diagnostik. Efter att ha sett hur antalet dialyspatienter bara ökat, har han stärkts i sin syn på vikten av det preventiva arbetet – bland annat när det gäller regelbundna blodtrycksmätningar.

Anders Christensson, överläkare på Njurmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, leder ett arbete med att modernisera njurvården med hjälp av olika preventiva åtgärder.
I det äldsta huset på sjukhusområdet i Malmö, i ett rum med högt i tak och stora fönster där det för många år sedan utfördes operationer, har Anders Christensson sitt kontor. Här ryms flera bokhyllor och två skrivbord som alla dignar av böcker och allehanda papper i form av anslagsansökningar och forskningsrapporter.
Vid hans dator finns en pin från Region Skånes pågående blodtryckskampanj ”Kolla vilket tryck!”, som Anders Christensson är talesperson för. Han är en stor förespråkare för att hälso- och sjukvården behöver ställa om till ett mer preventivt arbets- och synsätt. Drivkraften är de njursjuka patienterna. Kronisk njursjukdom är en av de allra vanligaste sjukdomarna, tio procent av befolkningen är drabbad, men den upptäcks sent eftersom den inte ger några symtom.
– I många år har jag sett antalet dialyspatienter bara öka och öka. Det är tråkigt att se relativt unga patienter som är beroende av dialys för att överleva. Vi ser också i andra länder som inte alls jobbar preventivt hur den här patientgruppen bara ökar, säger han.
Sjukvården kommer in för sent
Just blodtrycket är en av hans hjärtefrågor. Upptäcks det tidigt är förutsättningarna goda att motverka allvarliga följder som hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och dålig blodcirkulation. Kort sagt är högt blodtryck en av de viktigaste riskfaktorerna för att dö i någon av de vanligaste folksjukdomarna. Därför är tidig upptäckt och behandling en effektiv och livräddande hälsoinsats, enligt Anders Christensson.
– Jag har i flera decennier jobbat med svårt sjuka människor. Det jag har märkt efterhand är att vi kommer in alldeles för sent, när sjukdomen är väldigt allvarlig. Men det går att påverka det här mycket tidigare för att förhindra att man blir allvarligt sjuk. Jag började fundera på om vi egentligen har fel fokus. Vi borde jobba mycket mer i de tidiga stadierna och där kommer högt blodtryck in eftersom det är lätt att upptäcka och lätt att behandla.
Vill få med sig patienterna i arbetet
Anders Christensson jobbar fortfarande en del kliniskt, men framför allt arbetar han i dag med forskning och med strategiska frågor mot förvaltnings- och regionledning. I takt med att befolkningen blir allt äldre behövs nya arbetssätt för att avlasta vården, menar Anders Christensson. Med inspiration från kollegor i bland annat New York och Oxford har han blivit övertygad om att det går att förbättra vården genom att få med sig patienterna på tåget.
– Jag besökte ett primärvårdscentrum, anslutet till universitetet i Oxford, där man lät blodtryckspatienter själva styra doseringen av sina mediciner. Och de patienter som fick göra det hade betydligt bättre blodtryck än de som inte gjorde det.
Att införa ett liknande system även i Region Skåne är en av Anders Christenssons målsättningar med det preventiva arbetet.
– Hade vi angripit hypertoni på samma sätt även här och fått med oss patienterna i det här arbetet är jag övertygad om att de hade fått en bättre behandling och att vården hade fått en välbehövlig avlastning. Vi måste våga prova och tänka på nya sätt.
Minskning av dialyspatienter
Snart ska han delta i en konferens i Bryssel med europeiska branschkollegor och EU-parlamentariker, där han bland annat ska berätta om satsningen ”Kolla vilket tryck!”.
– Om man tittar på andra västerländska länder är vi i Sverige rätt dåliga på att behandla och nå målvärde för högt blodtryck. Därför är den här insatsen viktig och jag vill gärna lyfta fram den i ett större sammanhang.
Anders Christensson leder ett arbete att modernisera njursjukvården och förutom högt blodtryck har även andra preventiva åtgärder vidtagits.
– Vi kan nu se en betydande minskning av antalet patienter som behöver bloddialys.
Anders Christensson svarar på vanliga frågor om blodtryck:
Varför är det så viktigt att ha koll på sitt blodtryck?
– Högt blodtryck påverkar väldigt många organ i kroppen – hjärta, njure och hjärna – och följdsjukdomarna av att inte behandla högt blodtryck är väldigt allvarliga.
För vem är det viktigt att regelbundet gå och mäta sitt blodtryck?
– Det är viktigt för väldigt många, men högt blodtryck blir vanligare i högre ålder. Halva befolkningen över 60 år har högt blodtryck, så då bör man regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Men det kan också vara bra att någonstans i 40-årsåldern kontrollera det en gång så att man inte går omkring med högt blodtryck.
Hur ofta bör man mäta sitt blodtryck?
– Det är väldigt beroende på förutsättningarna, men om man har lätt förhöjt blodtryck ska man helst göra det en gång om året. Sedan är det väldigt individuellt och det får ens ansvariga läkare bestämma. Men rent generellt – är man över 60 år är det väldigt bra att kontrollera det en gång om året.
Varför får man högt blodtryck?
– I en del fall är det ärftligt, men ofta finns det ingen direkt orsak. Däremot finns det ett antal livsstilsfaktorer som bidrar till högt blodtryck, som övervikt, att man motionerar för lite, alkohol och att man äter för mycket salt, lakrits till exempel.
Vilka är de vanligast symtomen på högt blodtryck?
– Det vanligaste är faktiskt att man inte har några symtom. De symtom man kan få är huvudvärk och yrsel, men väldigt ofta får man inga symtom och det är det som är det lömska.
Vad kan man själv göra för att förebygga högt blodtryck?
– Man kan göra en hel del och det första rådet när man upptäcker högt blodtryck hos en människa är att ändra sin livsstil. Det kan innebära att man motionerar lite mer, att man försöker gå ner i vikt om man är överviktig, att undvika för mycket alkohol och att minska saltintaget i kosten.
-
Ämnesområde:
- Startsida
- Vård och hälsa
Senast uppdaterad: 23 maj 2025