Amanda tog steget ut ur köket och in i labbet

I ett stort utrymme på Skånes universitetssjukhus i Lund finns ett gigantiskt antal provrör. Fyllda med blod och andra kroppsvätskor cirkulerar de längs ett självkörande band inne i stora analysmaskiner eller är placerade i kylar i väntan på vidare hantering. Amanda Gråberg är fortfarande lika fascinerad av processen inne i laboratoriet.

– Visst är det coolt! Jag tycker att det ser ut som en rymdstation här nere, säger hon. 

Flyttade från Jönköping till Malmö

 Själv har Amanda Gråberg sin arbetsplats några våningar upp, på Enheten för patientnära analys som tillhör Klinisk kemi och farmakologi. För sex år sedan flyttade hon från hemstaden Jönköping till Malmö för att plugga till biomedicinsk analytiker efter att i många år ha jobbat inom restaurangbranschen som servitris, frukostvärdinna och senast som kock. 

– Min kärlek till mat kommer aldrig att försvinna, men jag hade haft en stressig period på lunchrestaurangen där jag jobbade och kände att det började bli läge att plugga vidare. Jag pratade med min storebror, som jobbar som läkare, och det var han som föreslog biomedicinsk analytiker. 

Kände sig som hemma i labbet 

Utbildningen vid Malmö universitet är treårig och varvar teori med praktik. Det sista året väljer studenterna inriktning, antingen mot klinisk fysiologi eller laboratoriemedicin. 

– Efter två månader på utbildningen kändes det hundra procent rätt. Så fort jag satte foten i ett labb kände jag mig som hemma. 

Efter examen jobbade Amanda Gråberg en kort period i labbet på ett djursjukhus, innan hon blev anställd av Region Skåne och avdelningen Specialkemi med laboratorium i Malmö. Hon har inte ångrat steget in i vården. 

– Jag blir alldeles pirrig av allt man kan ta reda på om människokroppen med hjälp av ett mikroskop eller en maskin. Att titta på små blodkroppar som gör olika saker är fantastiskt. Jag älskar att jag får jobba med både hjärnan och händerna. 

Pålitliga provsvar 

Amanda Gråberg och hennes kollegor har hand om de så kallade patientnära instrumenten, det vill säga analysinstrument som används på bland annat vårdcentraler, akutmottagningar och vårdavdelningar. Där behöver man ofta snabbt kunna analysera ett prov och har inte tid att vänta på ett svar från labbet. 

– De som använder instrumenten är framför allt sjuksköterskor och undersköterskor ute i verksamheten. De tar rollen som laborant, och vårt jobb blir i stället att utbilda dem i hur instrumenten fungerar, att hjälpa till med det tekniska och att jobba med kvalitetssäkring så att resultaten som kommer fram är säkra och tillförlitliga. 

För Amanda Gråberg är just det hela kärnan i hennes yrkesutövning, att se till att patienten får pålitliga analyssvar.

– Det är omöjligt att bedriva modern vård utan analys. Utan provsvar är det jättesvårt att ställa diagnos och få fram rätt behandling. 

”Vi är lite osynliga” 

Ändå upplever hon att hennes yrkeskår är lite bortglömd. En anledning kan vara att laboratorierna är en relativt stängd verksamhet som sällan syns utåt, tror Amanda Gråberg. Väldigt få har tillgång till laboratorierna, allra minst patienterna. 

– Vi ser oss väldigt mycket som en del av vården och då kan det kännas tufft att vi är lite osynliga för andra inom vården och särskilt för allmänheten. Pandemin öppnade ögonen lite för biomedicinska analytiker då man kunde se min yrkeskår i tv ibland, men sedan har vi fallit i glömska igen. Det är synd. 

Patienter i små rör 

Själv tycker hon att hon har världens roligaste jobb, även om hon kan sakna att analysera prover i labbet. Innan hon fick sin nya tjänst ägnade hon dagarna åt att testa blod för bland annat endokrina sjukdomar och cancermarkörer. 

– Det är väldigt tillfredsställande att jobba i labb. När du skickar iväg analysresultatet är det en go känsla för du vet att patienten nu kan få sin diagnos eller behandling. Vi ser dem som våra patienter också, även om de kommer till oss i små rör. 

Många likheter med kockyrket 

Likheterna med kockyrket då? Om man frågar Amanda Gråberg kommer hon genast på flera. I restaurangköket krävs, precis som i labbet, strikt ordning och reda. Både som kock och biomedicinsk analytiker behöver man jobba lugnt och metodiskt samtidigt som det är nödvändigt att hantera flera olika saker samtidigt. Mycket handlar också om att kunna läsa instruktioner, oavsett om det är ett recept eller en medicinsk metodbeskrivning.  

– Framför allt handlar det om teamwork. Både i köket och i labbet har alla en egen station, men måste ändå hjälpas åt och kunna rycka in där det behövs. 

Biomedicinsk analytiker