Psykologens råd när stressen tar över i vardagen

Rapporter visar att fler uppger att de känner sig mer oroade och stressade nu än för cirka tio år sedan. Enligt Johannes Malm, som har arbetat som psykolog det senaste decenniet och i dag även jobbar som verksamhetsutvecklare inom primärvården i Skåne, beror det på många olika saker.

En viktig orsak är att vi lever i en oviss samtid med ett oroligt omvärldsläge och med en pandemi i färskt minne.

– Det är naturligt att man blir mer stressad och orolig när det är ovisst på ett existentiellt plan, så det är inte alls konstigt att många känner så just nu. En annan sak man brukar peka på som en orsak är digitaliseringen och sociala medier, säger han.

Ohälsosamt jämförande

Sociala medier leder ofta till att vi jämför oss med andra. Bland unga, och framför allt unga tjejer, har man sett att jämförandet lätt blir ohälsosamt och ger upphov till känslor av stress. Ökade krav i skolan och ett stort fokus på betyg är exempel på andra saker som sätter ytterligare press på barn och unga, precis som ökade prestationskrav i arbetslivet påverkar oss vuxna.

Den ökade rapporterade psykiska ohälsan kan till viss del också förklaras av att vi i dag har en större medvetenhet kring psykisk ohälsa än tidigare, påpekar Johannes Malm.  

– Sådant som tidigare inte kopplades till ohälsa gör det i högre utsträckning i dag. Det går att se en förskjutning mot att det som tidigare ansetts normalt nu sjukliggörs.

Slår knut på oss själva

Stress behöver inte vara dåligt, utan kan tvärtom få oss att skärpa våra sinnen och få oss att prestera bättre. Det är när stressen blir långvarig och vi fastnar i grubbel som det inte längre gynnar oss utan tvärtom kan bli negativt. Risken är att det leder till att vi inte lever så som vi vill leva, säger Johannes Malm.

– I stället blir vi fångade i någon sorts flykt från det som är obehagligt och stressande. Det kan till exempel handla om att vi försöker fly risken att inte leva upp till de höga krav vi ibland ställer på oss själva och så slår vi knut på oss. Då läggs all tid och allt fokus på det i stället för på andra saker i livet som är viktiga. Och så plötsligt känns det inte så meningsfullt eller kul längre. Om man lever i det länge utan återhämtning kan det också påverka ens hälsa.  

Sätt av tid i kalendern

Återhämtning kan ske på flera olika sätt, men viktigt är att planera in saker som ger energi. Exakt vad det är skiljer sig från person till person, men att röra på sig, träffa vänner eller vistas i naturen är bra exempel. Att ta mikropauser under arbetsdagen är också viktigt.

Johannes Malms bästa tips är att boka in tid i kalendern, för att öka chansen att återhämtningen faktiskt blir av. Han slår också ett slag för motion och rörelse som ett sätt att skapa motståndskraft mot stress. Men att söka stöd är ändå det han tycker fungerar allra bäst.

– Det allra viktigaste är att prata med någon när man känner att det är jobbigt och har saker man går och tänker på. När jag känner mig stressad är det det som hjälper absolut mest.

Rofyllda platser i Skåne

Genom hälsosatsningen OktobeRo vill Region Skåne bidra till att minska trenden att allt fler drabbas av negativ stress och oro. På 1177.se/skane/oktobero finns till exempel flera råd och övningar för att finna ro och lugn. Region Skåne har också tillsammans med invånare runt om i Skåne tagit fram en karta med rofyllda platser. Det finns redan hundratals platser utmärkta på kartan.

Johannes Malm har också en plats som ger honom ro.

– Jag gillar att komma ut till havet. Att titta ut över havet kan vara en nästan utomjordisk känsla. Det hjälper mig att låta alla virvlande tankar bara vara för ett tag och jag får en stund att landa.