Ett skulpterat drama
Det vi kan se i skulpturen är ett drama. En pinad avklädd kvinna ligger utsträckt och klamrar sig fast vid en rundad klippa. Kroppen är sensuell och krampaktig – en blandning mellan en sensualitet och panik. Ansiktet är förskrämt, tystat.
Bakom kvinnan halvsitter ett halvvuxet barn. Barnet ser ut mot evinnerligheten samtidigt som barnet stödjer upp den panikslagna. Barnet är naket och bakom henne står en naken småpojke. Han sträcker ut sig, blir nästan bågformad. Hans självsäkra pose kröns av en Gustav Vasa-frisyr.
Av alla de fem figurerna som har fått sin plats som skulptur i parken är det en liten pojke som har en upprätt och ledande gestalt. De övriga, som alla är flickor eller kvinnor, är passiva och introverta.
Om konstnären Anders Olson
Anders Olson (1880-1955) var målare och skulptör. Olson utbildade sig i Belgien under tidigt 1900-tal. Han var en mångfacetterad skulptör som arbetade i trä, marmor, kalksten, brons och granit. Som konstnär var han var intresserad av att ta fram psykologiska tolkningar av sina gestalter och tillstånd. Hans ideal kring hälsoväsendet kan framgå av inskriptionen: "Att vara en sinnebild för sjukhusets strävan att bringa hälsa och krafter åt dem, som anförtros åt dess vård."
Olsons mest kända lokalhistoriska verk i Malmö är troligen skulpturen Anna-Lisa. Den hette ursprungligen hette La gamine, skapades 1906, och placerades 1911 i Slottsparken i Malmö. Hälsokällan gjordes knappt tio år senare, och med en än större dramaturgi i det skulpturala språket.