Experten svarar på frågor om klimakteriet

Hur vet man egentligen att man är i klimakteriet?   

De flesta kvinnor kommer i klimakteriet i åldern 45-51 år. Ett första tecken är ofta att mensen blir oregelbunden. När det gått ett år sedan den sista blödningen har man passerat menopausen, oftast i 52 årsåldern, men för vissa redan i 40-årsåldern.  

Vilka symtom finns, vanliga som ovanliga?    

Det handlar om en livsfas där könshormonerna naturligt sjunker vilket påverkar kroppen. Utöver oregelbundna blödningar är svettningar och vallningar vanliga. Att känna sig varm och svettas mycket eller få frossa kan försämra sömnen, vilket kan få livet att kännas upp och ned och leda till nedstämt och utmattning. Vissa kvinnor känner också av en påverkan på humör och psykiskt mående.

Kan man ha alla symtom utom värmevallning dagtid? Verkar som alla andra har värmevallningar.  

Man måste inte ha svettningar och vallningar, men 70 procent av alla kvinnor runt menopausåldern har det. Det är som vanligast då. Det finns också en rimlig förklaring till detta. När östrogenet sjunker så påverkar det temperaturcentrat i hjärnan som då blir lite ’instabilt’. Sköra slemhinnor är något som är mycket vanligt och kommer vanligtvis cirka två år efter menopaus. Detta kan i sig påverka sexualitet och känslan av lust; önskan att ha sex finns, men det gör ont. För andra påverkas lusten just med fokus på att det blir smärtsamt. Vissa kvinnor upplever andra symptom som hjärtklappning, påverkan på humöret, även tilltagande irritation och oro samt viktuppgång.  

Mår alla dåligt av klimakteriet?    

Nej, det finns de som mår både lite och mycket dåligt under denna livsfas. Men enligt en undersökning från Socialstyrelsen från 2021 led 7 av 10 kvinnor av sömnproblem och 6 av 10 uppgav måttliga besvär av svettningar och vallningar. Vi vet också att kvinnor som är fysiskt aktiva och inte röker upplever mindre besvär.  

Är besvären ärftliga?   

Till viss del. Men även om vårt genetiska arv till stor del påverkar så ser vi även att yttre faktorer spelar in. Som exempel kan vi se att bland våra medsystrar så passerar den som röker menopausen ungefär två år tidigare än den som inte röker.   

Underlättar träning?  

Det finns nu tydlig evidens för att fysisk aktivitet, som styrketräning tre dagar i veckan har effekt på just svettningar och vallningar, men även akupunktur och yoga.

Stämmer det att man ska äta annorlunda i klimakteriet för att minska eventuella besvär?  

Det finns ingen samlad forskning som stödjer att en viss diet skulle minska besvär. Men att äta hälsosamt är alltid bra i kombination med de saker det finns evidens bakom, som att vara fysiskt aktiv och sluta röka. Tillsammans ger det goda förutsättningar för bättre sömn och mående.   

Brukar kvinnor få fel diagnos som utmattning när de kan vara klimakteriet?    

Det är svårt att säga ett exakt antal. Symtomen kan vara väldigt lika de för både depression och nedstämdhet eller påverkad sköldkörtel. Men i vården finns bra verktyg för att ganska snabbt bilda sig en uppfattning. Det som är viktigt att den här naturliga fasen i livet beaktas när någon söker vård, och att man tar livssituationen i beaktning för att tillsammans bena ut vad som är vad. 

Varför vet vi så lite om klimakteriet och klimakterievård?  

Kanske för att vi i vår kulturella sfär har sett idealkvinnan som ung och i barnafödande ålder. Att då prata om och sprida kunskap om kvinnan mitt i livet, eller åldrande, kan uppfattas som känsligt eller kanske ointressant. Därför är det viktigt att vi tidigt i livet sprider kunskap om klimakteriet som en normal livsfas, där kvinnor har olika upplevelser och behov.   

När kan man få hjälp av vården

Det bestämmer man själv. Upplever man att man behöver hjälp och stöd så kan man söka sig till Region Skånes klimakteriemottagningar som finns på flertalet barnmorskemottagningar och vissa gynmottagningar.  

Hur många får så svåra symtom att de behöver medicin?  

Det är alltid en själv som avgör vilken behandling man vill ta del av. Andelen kvinnor som har svåra symptom varierar lite i olika studier men så många som 70 procent upplever besvär som svettningar och vallningar och ungefär en tredjedel av dessa önskar medicinsk behandling.

Att en kvinnans slemhinnor i underlivet påverkas i klimakteriet och tiden efter är något vi vetat om sedan länge. Det som hjälper bäst är de receptfria östrogena preparaten. De inte bara smörjer utan de facto bygger upp slemhinnan igen och gör den mer robust och stark. Dessutom så ökar också den naturliga flytningen igen, vilket också ofta leder till en känsla av minskad skörhet.  

Tips att få tillbaka sexlusten utan östrogen?

Men sexlusten är mångfacetterad och påverkas av vårt mående, känsla inför vår partner, vår kropp, men också hur våra slemhinnor mår. Att tillsammans med sin partner eller själv kan ett möte med sexolog vara positivt, men också att våga utforska solosex och där finns det flera olika produkter som inte använder friktion.  

Kan inte ta östrogen på grund av cancer i familjen. Vad kan jag ta istället eller göra för besvären?  

Den hormonella behandlingen av klimakteriebesvär är ämnad för de kvinnor som själva uppfattar att man har svåra besvär med svettningar och vallningar samt sömnpåverkan. Det finns också icke hormonell behandling. Det finns läkemedel, antidepressiv behandling, som har effekt på svettningar och vallningar med biverkning på lusten. Det finne en nyare behandling som går in på temperaturcentrat i hjärnan, där det hakar upp sig när östrogenet sjunker. Det finns även tydlig evidens för att fysisk aktivitet, som styrketräning tre dagar i veckan, har effekt på just svettningar och vallningar – även akupunktur och yoga. Sen är det viktigt att sluta röka.