Social gemenskap – ett skydd mot negativ stress och oro
Goda relationer är mer än trevliga inslag i livet. De ökar vårt psykiska välmående, fungerar som en buffert mot negativ stress och oro – och kan till och med förlänga vår livslängd. Här ger Malin Scharffenberg, regional samordnare för suicidprevention i Region Skåne, sina bästa tips på hur vi alla kan hjälpas åt att motverka ofrivillig ensamhet.
Malin Scahrffenberg arbetar som regional samordnare för suicidprevention i Region Skåne. Foto: Region Skåne
Att vänner och andra sociala sammanhang är viktiga kan nog många skriva under på. Forskning visar att sociala relationer har påverkan både på vår fysiska hälsa – de minskar risken för bland annat hjärt- kärlsjukdomar, stroke och diabetes – och på vårt mentala välmående. Att ha vänner minskar till exempel risken för depression, ångest och demens.
Social samhörighet är en viktig friskfaktor för psykisk hälsa. Det behöver inte nödvändigtvis handla om kärnfamiljen, utan kan också vara grannar eller arbetskamrater som är ens nära relationer. Ensamhet kan både orsaka ohälsa och kan vara en konsekvens av ohälsa
, säger Malin Scharffenberg.
Som regional samordnare för suicidprevention i Region Skåne, vet Malin Scharffenberg hur central den sociala gemenskapen är för välmående. När det gäller suicid är ofrivillig ensamhet en av de viktigaste riskfaktorerna, berättar hon. En rapport från världshälsoorganisationen, WHO, visar att ofrivillig ensamhet kan kopplas till hundra dödsfall i timmen globalt.
Så hanterar du oro och stress - Öppnar länk till extern webbplats
Få råd och kunskap om stress, sömn, återhämtning och psykiskt välmående. Här hittar du också övningar som hjälper dig att hantera stress och oro.
(1177.se)
Förekommer i alla åldrar
Ensamhet förekommer i alla åldrar. I Sverige visar statistik att sex procent av befolkningen från 16 år och uppåt ofta eller alltid besväras av ensamhet. Åtta procent uppger att de inte har en nära vän. Tretton procent säger att de inte har någon att dela tankar och känslor med.
Man kan tro att ensamhet är ett individuellt problem, men det är faktiskt både ett folkhälsoproblem och ett samhällsproblem
, konstaterar Malin Scharffenberg apropå statistiken.
Mycket man själv kan göra
Att vara ensam då och då leder inte till ohälsa. Tvärtom kan ensamhet ibland vara viktig om du har behov av återhämtning. Att vara ofrivilligt ensam är däremot förknippat med stigma. Det kan kännas som ett misslyckande och isoleringen kan i sig leda till mörka tankar och nedstämdhet.
Vänskap och andra relationer kan däremot fungera som ett skydd mot negativ stress och oro. Och det finns många saker man själv kan göra om man vill bryta sin ensamhet eller bara komma ut och träffa nya människor.
Om man bara vågar ta det första steget finns det väldigt många träffpunkter, aktiviteter och möjligheter att ta del av. Att utmana sig själv genom att säga ”hej” eller ta kontakt med människor runt sig är ett bra sätt att komma ur ensamhet, det ger en riktig dusch av glädjehormonet oxytocin. Ibland kan det vara jobbigt att erkänna att man är ensam, men genom att hjälpa andra läggs inte fokus på en själv. Det blir dubbla vinster
, säger Malin Scharffenberg.
Gemenskap kan finnas på många ställen
Hon ger ett exempel från sin egen vardag. Nyligen bad hon en äldre ensamstående grannkvinna att passa hennes katt, då Malin Scharffenberg själv ofta reser bort.
– Plötsligt har hon fått tider att passa igen, hon får ansvaret över min nyckel och hon får känna sig viktig. Jag å min sida får hjälp med min katt och slipper ha dåligt samvete för att jag inte är hemma. Och så har jag fått en ny människa i mitt liv. Det enda det kostar mig är en kanna kaffe på söndagarna.
Social gemenskap kan se olika ut. Vissa hittar den i grannskapet, andra i ett spel på nätet eller via någon av kommunens mötesplatser. Kanske är det en gemensam religion, en aktivitet eller ett gemensamt intresse som skapar samhörighet.
Utmana sig själv
Malin Scharffenberg uppmanar den som är ofrivilligt ensam att våga utmana sig själv genom att visa omtanke och fråga om man kan hjälpa till med något eller leta efter sammanhang där man kan träffa andra med samma intressen. Eller att komma ihåg vad man brukade tycka om att göra tidigare och kanske försöka hitta tillbaka till det. Det är viktigt att ha tålamod och komma ihåg att vara snäll mot sig själv.
Brytpunkter i livet
Många upplever ensamhet efter stora brytpunkter i livet. När barnen flyttar ut, när man går i pension eller när en skada tvingar en att sluta med en lagsport är tydliga exempel. Det kan också uppstå när man byter skola eller i övergången från ungdom till vuxen.
Att förlora sitt sammanhang kan leda till ensamhet. Jag tror att man behöver ha en beredskap redan innan brytpunkten sker och bejaka att det kan bli tufft. Att saker skaver och är svåra hör till livet, det är när man fastnar där nere för länge som det blir farligt. Då är det bra om man kan skapa en ny mening och hitta nya sammanhang. Många kommuner anordnar mötesplatser för alla åldrar i olika former, sök information om vilka möjligheter som finns i just din kommun
, säger Malin Scharffenberg.
Tre tips – det här kan du själv göra för att bryta ofrivillig ensamhet:
-
Ta steget
Gå med i en kör, bjud grannen på en kopp kaffe, engagera dig i en frivilligorganisation, testa ett onlinespel eller anmäl dig till en kurs. Det finns något för alla! Steget kan kännas stort, men det finns många möjligheter till gemenskap och sociala relationer när du vågar testa nya saker.
-
Hjälp någon annan
Genom att erbjuda dig att hjälpa andra skapar du också ett socialt sammanhang för dig själv. Försök att prata med de du möter – både i arbetslivet, skolan och på andra ställen. Att bry sig om, inkludera och prata med varandra kan betyda mycket för både dig och andra.
-
Våga fråga och berätta
Var inte rädd för att fråga hur någon annan mår. Våga berätta att du själv känner dig ensam. Att prata om det brukar hjälpa och gör att vi känner oss lite mindre ensamma. Kom ihåg att det finns många ideella organisationer och stödlinjer att prata med.
Fakta: Ofrivillig ensamhet
- Ensamhet finns i alla åldrar. Unga mellan 16 och 29 år är den åldersgrupp som uppger högst grad av ensamhet. Region Skåne presenterar data för Skånes kommuner, som visar hälsoläget kopplat till ofrivillig ensamhet, på Ofrivillig ensamhet - hur ser det ut i Skåne? (arcgis.com)
- Ofrivillig ensamhet är utbrett i Sverige, vilket har föranlett en stor nationell satsning från regeringen där både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen är involverad. Bland annat har en nationell strategi utformats för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen. Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen (folkhalsomyndigheten.se)
- Strategin är indelad i tre delmål: att göra sociala arenor tillgängliga för alla, att ta bort hinder för social aktivitet och att färre människor ska vara långvarigt ensamma.
- Nationellt har även ett företagsnätverk bildats för ökad gemenskap då arbetslivet är en viktig arena för att stärka social gemenskap. Tillsammans mot ofrivillig ensamhet - företagsnätverk för ökad gemenskap (regeringen.se)
Fakta om OktobeRo:
• OktobeRo är Region Skånes årliga satsning för att uppmärksamma och ge råd i hanteringen av negativ oro och stress.
• Under oktober månad publiceras råd, övningar och kunskap om stress, sömn, återhämtning och psykiskt välbefinnande på 1177.se och i Region Skånes kanaler.
• Satsningen är en del av Region Skånes långsiktiga arbete för att förebygga och främja psykisk hälsa.
• Information och övningar finns samlade på 1177.se. Här ligger även en karta över rofyllda platser i Skåne, där invånare kan tipsa om platser för återhämtning: Rofyllda platser i Skåne (arcgis.com)
Ämnesområde:
Senast uppdaterad: 16 oktober 2026