Överläkaren svarar på frågor om bröstcancer
Mammografi, ärftlighet, täta bröst och egenkontroll. Frågorna om bröstcancer är många. Här svarar en Linnea Huss, överläkare, bröst- och melanomkirurg vid Helsingborgs lasarett samt forskare vid Lunds universitet, på skåningarnas frågor kring bröstcancer. Frågorna ställdes vid en frågestund via Region Skånes Instagram.
Linnea Huss, överläkare, bröst- och melanomkirurg vid Helsingborgs lasarett samt forskare vid Lunds universitet, svarar på skåningarnas frågor kring bröstcancer.
Varför får man vid mammografi inte veta om man har täta bröst eller ej? I andra länder får man det.
I Sverige har vi inget etablerat graderingssystem för brösttäthet. Jag tror dock att vi i framtiden kommer att skräddarsy även bröstcancerscreeningen, och då kommer brösttäthet vara en del av det som avgör hur långa tidsintervall man rekommenderar mellan screeningundersökningar. Idag har vi ingen sådan anpassning, och därmed saknar det ännu betydelse.
Är mammografi hundraprocentigt?
Ingen undersökning är “hundra procent” om man med det menar att man fångar hundra procent av all cancer och dessutom friar hundra procent av de undersökningar där det inte finns någon cancer.
Dock är mammografi den enda möjliga undersökningen att genomföra i så stor skala som bröstcancerscreeningen innebär.
Om man söker för att man känner en knuta i bröstet kompletteras alltid mammografi med en ultraljudsundersökning och oftast tas också ett vävnadsprov från knutan.
Får fler yngre bröstcancer numera?
Det korta svaret är ja. Bröstcancer ökar dock i alla åldrar, men man har sett att ökningen är större hos kvinnor under 50. Dock är det fortfarande betydligt vanligare att man drabbas av bröstcancer i högre åldrar. Till viss del kan ökningen bero på att man diagnosticerar fler, eftersom kvaliteten på till exempel mammografi har blivit bättre, men det kan inte förklara hela ökningen.
Hur mycket bröstcancer hittas via screening vs egenkontroll?
I den åldersgrupp som screenas för bröstcancer är det drygt 65 procent av all bröstcancer som upptäcks genom screeningen. Resterande andel utgörs alltså både av kvinnor som väljer att inte gå på sina screeningkontroller samt en mindre andel som upptäcker en knuta i tidsintervallet mellan två screeningundersökningar (så kallad intervallcancer).
Kan man få östrogen efter trippelnegativ bröstcancer (BRCA1, samt äggstockar tas bort)?
Grundrekommendationen är att aldrig ge östrogenpreparat till en kvinna som haft bröstcancer oavsett om den bröstcancern var östrogenkänslig eller inte. Sedan kan det göras individuella avsteg från den rekommendationen. Särskild om man har genomgått riskreducerande kirurgi och tagit bort den mesta bröstkörtelvävnaden också. Naturligtvis får man noga överväga förhållandet mellan ökad risk för återfall och förväntad nytta av behandlingen, liksom vid all medicinsk behandling.
Är portvaktskörteln alltid i armhålan?
Kroppens immunförsvar är bra på att fånga in och bekämpa sjukdomar av olika former, både virus, bakterier och cancer. Vid cancer benämner man den eller de lymfkörtlar som fångar in cancerceller och hjälper till att död på dessa främmande celler, så att de inte sprider sig vidare till resten av kroppen för portvaktslymfkörtlar.
Portvaktslymförtlar sitter nästan alltid i armhålan på samma sida som cancern i bröstet. Ibland, om man är tidigare opererad i bröstet kan lymfbanorna hitta andra vägar och i så fall kan man återfinna en portvaktslymförtel i andra armhålan, inuti bröstkorgen eller invid nyckelbenen.
Hur ung kan man få bröstcancer?
Det är lite svårt att svara på, men enligt statistik från cancerregistret var det ingen kvinna under 25 år som diagnosticerades med bröstcancer och väldigt få i åldersgruppen under 30 års ålder, under 2024.
Hur ofta ska man känna efter knölar och förändringar?
Vi brukar rekommendera cirka en gång i månaden, gärna vid samma period i menstruationscykeln, eftersom hormonella förändringar påverkar hur bröstet känns.
Hur ärftligt är det?
Livstidsrisken för att drabbas av bröstcancer för kvinnor är tio till tolv procent. En liten andel av dessa (fem till tio procent) har en påvisbar genetisk förändring som bidragit till att de drabbats.
Det finns dock vissa genetiska förändringar som är kopplade till en ökad risk för bröstcancer. Varje kvinna som diagnosticeras med bröstcancer idag utvärderas med hänsyn till familjehistoria, ålder vid diagnos och typ av bröstcancer, och om vi misstänker att det skulle kunna finnas en genetisk bakgrund erbjuds dessa kvinnor genetisk provtagning.
Kan man förebygga bröstcancer?
För att förebygga många cancerformer, däribland bröstcancer rekommenderas hälsosamma livstilsvanor med en balanserad kost, regelbunden motion och ett begränsat alkoholintag.
Genom att regelbundet undersöka sina bröst och gå på mammografi när man blir kallad för detta minskar inte risken att drabbas, men man ökar chanserna att bli botad från sin sjukdom och kan förhoppningsvis också slippa behandling som ger många oönskade bieffekter.
Ämnesområde:
Senast uppdaterad: 23 oktober 2026