Kompetensbrist trots hög arbetslöshet – ny rapport visar vad som krävs för att stärka Skånes arbetsmarknad

Rapporten visar att de största kompetensbehoven finns inom flera yrken som kräver gymnasial yrkesutbildning, bland annat industri, teknik, el, energi, bygg, fastighet, fordon samt vård och omsorg. Brist väntas även inom vissa yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar. Samtidigt behöver Skåne bli bättre på att ta till vara den kompetens som redan finns.

Hög arbetslöshet betyder inte att jobben saknas 

En vanlig förenkling är att Skånes höga arbetslöshet betyder att arbetsmarknaden är svag. Men arbetslösheten ger inte hela bilden. Skåne kan samtidigt ha hög arbetslöshet, stark sysselsättningstillväxt och arbetsgivare som upplever stora rekryteringssvårigheter. Skillnaderna är också stora mellan kommuner, åldersgrupper och utbildningsbakgrunder. Ett regionalt genomsnitt räcker därför inte för att avgöra vilken insats som behövs. 

Drygt sju av tio förvärvsarbetande i Skåne har ett arbete som matchar deras utbildning, men många arbetsgivare har ändå svårt att rekrytera. Tre till fyra av tio företag anger att kompetensbristen direkt hindrar företaget från att växa.  

Samtidigt står Skåne inför en utbildningsväxling. I fler branscher kommer rätt utbildning att få större betydelse. När ny teknik, demografiska förändringar och välfärdens behov snabbt förändrar arbetslivet behöver utbildningsutbudet utvecklas i nära samspel med arbetsgivarnas kompetensbehov.

Skånes utveckling bygger på att människor har rätt kompetens och att arbetsgivare hittar den kompetens de behöver. Med den här rapporten får vi en tydligare bild av var behoven är störst, vilka utmaningar som väntar och vilka insatser som behöver prioriteras. Det ger ett bättre underlag för utbildningsplanering, samverkan och gemensamma satsningar som stärker Skånes kompetensförsörjning och långsiktiga utveckling, säger Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör, Region Skåne.

För att förstå utvecklingen på den skånska arbetsmarknaden krävs både fakta och att utgå från lokala förutsättningar och individers behov. Matchningen på arbetsmarknaden påverkas både av arbetsgivarnas krav och rekryteringsvägar samt av den tekniska utvecklingen, som ökar behovet av livslångt lärande.

Fler utbildningsplatser är rätt när det faktiskt saknas utbildad arbetskraft. I andra fall behövs validering, flexiblare utbildningar eller anpassade krav och rekryteringsvägar. Utbildningsaktörer och företagsfrämjande aktörer behöver göra det enklare för arbetsgivare att medverka, samtidigt som arbetsgivarna behöver göra kompetensförsörjningen till en del av sin affärsstrategi. När båda sidor rör sig tillsammans stärker vi Skånes förmåga att möta kompetensbehoven och matchningen förbättras, säger Viktoria Nielsen, samhälls- och näringslivsutvecklare på Region Skåne.

Bakgrund 

Region Skåne har enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i uppdrag att bedöma länets kompetensbehov, fastställa mål och prioriteringar samt främja samverkan inom kompetensförsörjningen. Region Skåne genomför inte huvuddelen av arbetsmarknads- eller utbildningsinsatserna. Rollen är att ge riktning, kunskap och samordning där ingen aktör har hela ansvaret eller alla verktyg. 

Skånes kompetenslandskap - Utveckling Skåne (utveckling.skane.se)