Barn söker svar hos AI – överläkaren uppmanar vuxna att fråga mer

Nästan sju av tio barn och ungdomar använder en AI-tjänst, visar Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet” som gavs ut i september 2026. Emma Claesdotter-Knutsson är inte förvånad. I tio års tid har hon forskat om barns och ungas psykiska hälsa kopplat till digitala medier.

Jag har varit med tillräckligt länge för att veta att det här området förändras hela tiden. Det som gäller i dag behöver inte stämma i morgon. Men i dag kan vi säga att både sociala medier och AI är en del av de allra flesta barn och ungas vardag, säger hon.

Kan söka sig till skadligt innehåll

Sociala medier använder barn och ungdomar framför allt till att hålla kontakt med vänner, medan AI-verktyg används för att söka kunskap och information. Även om det förstås finns mycket som är bra med den tekniska utvecklingen, till exempel att det är lättare att hålla kontakten med vänner, finns det också en hel del negativa konsekvenser.

Man förväntas hela tiden vara tillgänglig, att uppdatera och posta snygga bilder. Det påverkar självbilden. Sömnen påverkas när man ligger och scrollar sent. I en av mina studier intervjuade jag unga som led av ätstörningar. De uppgav att det inte var anorektiskt innehåll på exempelvis Tiktok som gjorde dem sjuka, men att det bidrog. Ungefär som alkoholister som tar ett återfall kan anorektiker söka sig till det innehållet, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Många barn vänder sig till AI

Att barn och unga i allt högre grad använder AI för att be om råd och hitta stöd är en tydlig trend. Emma Claesdotter-Knutsson menar att barn och unga är väldigt oskyddade i den miljön. Ett problem är att informationen som förmedlas inte nödvändigtvis behöver vara sann.

Det blir ett slags faktaunderlag som inte är granskat. Vi kan inte förvänta oss att barn och unga ska kunna skilja på sant och falskt här. Till exempel kanske AI:n säger att man ska äta så mycket protein som möjligt, det pumpas ut som en sanning. Men barn och unga kan inte avgöra om det faktiskt är sant, säger hon.

Ett annat problem är att en AI ofta håller med och inte ifrågasätter. Då blir det lätt att känna att den är en vän som man kan anförtro saker. Emma Claesdotter-Knutsson berättar att många barn och unga ställer privata frågor och laddar upp känsliga bilder till AI:n.

Men det är stor skillnad på att prata med en förälder och att prata med en AI. Den senare bygger sina svar enbart på den information du matar in, den kan inte se om du gråter samtidigt eller att du bara är tolv år gammal. Det gör en förälder. En förälder kan också återknyta nästa dag och fråga hur det gick med problemet eller frågan du hade, säger hon.

Vuxna behöver hjälpa till

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att undersöka hur barn kan skyddas bättre i den här miljön. Emma Claesdotter-Knutsson sitter med i arbetsgruppen som ska ta fram de nya rekommendationerna. Något hon har sett i sin forskning är att föräldrar ofta har stor respekt för sina barns integritet och ogärna lägger sig i vad de gör online. Här önskar hon att föräldrarna tänker om.

Jag har pratat med många barn och ungdomar som vill att deras föräldrar tvärtom ska fråga mer. Vi har sett samma mönster både vad gäller sociala medier och gaming – de vill att föräldrarna ska vara intresserade av vad de gör och hur de mår av det. Barn och unga kan ana vad som är falskt och fel i exempelvis sociala medier, men de behöver hjälp av oss vuxna, säger hon.

Sociala medier och AI – här för att stanna

Hennes bästa tips är alltså att våga fråga och att visa intresse för det barnen gör online. Ett sätt är att spela lite dum: ”Jag har hört om det här fenomenet på Snapchat där man ska göra en streak, vet du vad det är för något?”. Om en vuxen ställer frågor kan det vara lättare att ta upp sådan som känns jobbigt eller svårt, resonerar Emma Claesdotter-Knutsson. Även om barnet inte har utsatts för något obehagligt vid tillfället, kan det hända längre fram och då är chansen större att det vågar prata med sin förälder ifall ämnet redan varit uppe för diskussion.

En sak är helt klar – sociala medier och AI kommer inte att försvinna.

Barn och unga kommer att fortsätta använda dem och vi måste lära oss att förhålla oss till dem. Vi kan ta dataspel som exempel. För 15 år sedan hade vi massor av diskussioner om det, men nu ser vi att antalet familjer som söker hjälp hos oss på Bup för det har minskat rejält. Med åren har familjerna lärt sig hantera det. Nu behöver de också lära sig att hantera sociala medier och AI på samma sätt. Vi är i en utveckling just nu och det är bra, men på vägen är det många barn och unga som lider, säger hon.

Emma Claesdotter-Knutssons tre tips till föräldrar:

• Våga fråga
  Fråga vad barnen gör på nätet, framför allt när det gäller sociala medier och AI. Fråga också hur de mår av det. Visa intresse och be barnen visa dig vad de spelar och vilka plattformar de använder. Om det känns som ett intrång i deras privatliv kan man ha med sig att snittåldern för när barn börjar titta på porr är tolv år.
• Håll dig uppdaterad 
  Prata regelbundet med ditt barn om de här sakerna. Väldigt få berättar självmant vad de utsätts för på nätet, så vi behöver hjälpa dem genom att ställa frågor.
• Anpassa efter ålder 
  Jag möter många föräldrar som verkar anse att deras barn redan från väldigt tidig ålder har rätt till ett privatliv på nätet. Det är bra att respektera barns integritet, men det måste anpassas efter deras ålder. Ja, du ska kolla vad en elvaåring gör online! Vi kan inte låta en elvaåring ha en gruppchatt utan att ha koll på vad som sägs där.

Fakta om OktobeRo:

• OktobeRo är Region Skånes årliga satsning för att uppmärksamma och ge råd i hanteringen av negativ oro och stress.
• Under oktober månad publiceras råd, övningar och kunskap om stress, sömn, återhämtning och psykiskt välbefinnande på 1177.se och i Region Skånes kanaler.
• Satsningen är en del av Region Skånes långsiktiga arbete för att förebygga och främja psykisk hälsa.
• Information och övningar finns samlade på 1177.se. Här ligger även en karta över rofyllda platser i Skåne, där invånare kan tipsa om platser för återhämtning: 

Rofyllda platser i Skåne (arcgis.com)  (arcgis.com)