Oro över semesterns alkoholvanor?

För många hör grillkvällar, middagar och lediga dagar ihop med att dricka alkohol. Men ibland kan konsumtionen fortsätta vara hög även när semestern är slut.

Enligt Sahar Janfada-Baloo, överläkare på Vuxenpsykiatrimottagning beroende Lund, finns det flera signaler som kan vara värda att uppmärksamma.

Semesterspecifika varningssignaler är framför allt att man dricker för att kunna somna eller varva ner, att man planerar dagen kring när det är okej att dricka eller att man märker att toleransen ökat jämfört med tidigare somrar, säger Sahar Janfada-Baloo.

När är det dags att reagera?

Att dricka för mycket vid något enstaka tillfälle är inte detsamma som att ha utvecklat ett alkoholproblem. Men om konsumtionen börjar bli återkommande eller successivt ökar kan det vara läge att stanna upp och reflektera över sina vanor.

Andra tecken kan vara att man har svårt att sluta dricka när man väl har börjat, att man misslyckas med att minska konsumtionen eller att alkoholen börjar påverka relationer, arbete eller ekonomi. Även abstinenssymtom som skakningar, ångest, illamående eller sömnsvårigheter kan vara varningssignaler.

Ju tidigare kontakt desto lindrigare insats brukar räcka. Man behöver inte vänta tills det blivit en kris för att söka hjälp, säger Sahar Janfada-Baloo.

Måste man sluta helt?

Om man vill förändra sina alkoholvanor är det inte alltid nödvändigt att börja med total avhållsamhet.

Enligt Sahar Janfada-Baloo visar forskning att både helnykterhet och att successivt dra ner på alkoholen kan vara fungerande mål. Vad som passar bäst beror på individens situation och graden av problematik.

Vid ett riskbruk eller lindrigare problem kan en nedtrappning vara ett första steg som gör det lättare att komma igång med förändringen. Vid ett mer utvecklat beroende rekommenderas däremot ofta helnykterhet av medicinska och säkerhetsmässiga skäl.

Att börja dra ned på sin konsumtion är ofta ett fullt godtagbart och evidensbaserat första steg. Ett allt-eller-inget-tänkande kan annars bli en barriär som gör att människor inte söker hjälp, säger Sahar Janfada-Baloo.

Om du oroar dig för någon i din närhet

Det kan vara svårt att prata med någon som man misstänker dricker för mycket. Då är det viktigt att välja rätt tillfälle.

Prata aldrig när personen är berusad eller när känslorna är upprörda. Prata om beteenden och om din oro, inte om personens identitet. Undvik ultimatum eftersom det ofta stänger dörren för fortsatt dialog, säger Sahar Janfada-Baloo.

Det finns också stöd för anhöriga genom kommunernas socialtjänst, där många erbjuder grupper och rådgivning baserade på den så kallade CRAFT-metoden.

Det här kan du göra redan idag

Om du känner igen dig i beskrivningen finns det flera konkreta steg att ta: 

• Gör en ärlig självskattning, läs mer om hur du gör på 1177.se 
• Prata med någon du litar på eller kontakta din vårdcentral. 
• Vänta inte tills problemen blivit allvarliga. Tidig kontakt ger fler möjligheter till stöd och behandling. 
• Kom ihåg att du inte behöver kunna bevisa att du har ett problem för att söka hjälp. 
• För den som är över 18 år är vårdcentralen oftast första kontakten. Där kan man få en bedömning och vid behov hjälp vidare till specialiserad beroendevård. Unga under 25 år kan också vända sig till Maria Skåne. 

Så kan du ändra dina alkoholvanor (1177.se)

Fakta: Sök vård akut 

Om du eller någon i din närhet får allvarliga abstinenssymtom, som kramper, kraftig förvirring eller misstänkt alkoholförgiftning, ska du ringa 112.