Män med psykisk ohälsa: ”en kamp för att tas på allvar i vården”

Analysen omfattar 190 klagomål från män med psykisk ohälsa som inkommit till patientnämnden under det andra halvåret 2025. I dessa är det återkommande att männen uttrycker sin frustration, en känsla av att inte bli tagna på allvar. Inte sällan beskrivs tillvaron som en kamp. Region Skånes statistik visar också att det inte finns några stora skillnader mellan antalet män och kvinnor som vårdas för psykisk ohälsa.

Det är en vanlig uppfattning att den här patientgruppen inte söker hjälp, men det är inte vad vi ser. Tvärt om är det många män som söker hjälp för sitt psykiska mående, men upplever att de nekas rätt stöd. I vissa av de berättelser vi fått in har upplevelsen att inte bli tagen på allvar fått förödande konsekvenser för den enskilde och dennes närstående, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef på Patientnämnden Skåne.

Klagomål om neuropsykiatriska utredningar

Ett återkommande tema i materialet är svårigheter som uppstår i vården kring neuropsykiatriska utredningar, särskilt ADHD. Många patienter beskriver att de nekats remisser, inte beviljats en utredning trots att de fått en remiss eller bristande uppföljning även om de får en utredning. Även läkemedelsbehandlingar lyfts, där flera uppger att mediciner avslutats abrupt eller ändrats utan dialog med patienten.

Analysen visar också att suicidtankar och suicidförsök är vanligt förekommande i klagomålen. Flera patienter och närstående vittnar om att det kan vara svårt att få inneliggande vård, även vid allvarlig psykisk ohälsa.

Samtidigt innehåller analysen ovanligt många konkreta förbättringsförslag från patienterna själva. Dessa handlar bland annat om hur vården kan åstadkomma bättre kontinuitet, ett tydligare ansvar mellan vårdnivåer och en ökad delaktighet i beslut om den egna vården.

Patienternas berättelser ger oss viktig kunskap om hur vården fungerar i praktiken. Deras erfarenheter behöver tas tillvara i utvecklingsarbetet, avslutar Jonas Duveborn. 

Patientnämnden Skåne