Läkaren svarar på vanliga frågor om magsjuka

Vad är magsjuka och hur smittar det?

Det vi i vardagligt tal menar med magsjuka är oftast en infektion orsakad av virus. Magsjuka smittar genom att man får i sig viruspartiklar från en smittad person, oftast via munnen. Det räcker med ett fåtal viruspartiklar för att bli sjuk och en droppe kräkning eller avföring från en smittad person kan innehålla miljontals viruspartiklar.

Hur länge smittar man – och när kan man gå tillbaka till jobb eller skola?

Som mest smittsam är man i början av infektionen och vid aktiva kräkningar eller diarréer. Man kan sprida smitta upp till två dygn efter tillfrisknande, ibland längre. Vuxna eller barn i skolan ska vara hemma minst 24 timmar efter sista kräkningen eller diarrén. Mindre barn på förskola ska vara hemma mint 48 timmar. God handhygien med tvål och vatten är bästa skyddet mot smitta.

Vad kan man göra själv hemma för att må bättre? 

Vid mycket kräkningar och diarréer är det viktigaste att få sig vätska och salter. Små täta portioner av vätskeersättning, antingen köpt eller egenblandad är bra. Har man även feber och ont i kroppen kan man använda Paracetalmol för att må lite bättre.

Hur hjälper man barn med magsjuka?

För små barn är det ännu viktigare att få i sig vätska eftersom de har mindre marginaler än vuxna. Här gäller också små och täta doser av vätskeersättning. Man kan smaksätta den med äppeljuice, ge den via nappflaska, sked eller på det sätt som funkar. Isglass är också bra – det innehåller både vätska och socker. Även barn kan få Paracetamol vid feber och ont i kroppen.

Hur vet man om det är magsjuka eller något annat, till exempel matförgiftning?

Tiden från smittotillfälle till symtom skiljer sig åt. Vid magsjuka tar det oftast 1–2 dygn innan man insjuknar. Vid en klassisk matförgiftning kommer symtomen snabbare, oftast inom 1–12 timmar. Symtomen går oftast över fortare vid en matförgiftning, inom några timmar till ett dygn, än vid en magsjuka där det vanligen tar 1–3 dygn.

När ska man söka vård? 

Om man förlorar mer vätska än man kan få i sig. Små barn och äldre är känsligare för uttorkning. Hos små barn kan tecken på uttorkning vara minskad urinproduktion och torra blöjor, gråt utan tårar och slöhet. För äldre kan tecken på uttorkning vara nytillkommen förvirring, minskad urinproduktion, torra slemhinnor och slöhet.