Att förebygga högt blodtryck – en hjärtefråga
Anders Christensson har arbetat som njurläkare i 40 år och har ägnat nästan lika lång tid åt att forska om kroniska njursjukdomar och tidig diagnostik. Efter att ha sett hur antalet dialyspatienter bara ökat, har han stärkts i sin syn på vikten av det preventiva arbetet – bland annat när det gäller regelbundna blodtrycksmätningar.
Anders Christensson, cheföverläkare vid Njurmottagningen på Skånes universitetssjukhus, och en av initiativtagarna till Region Skånes blodtrycksinsats Kolla vilket tryck. Foto: Region Skåne
I det äldsta huset på sjukhusområdet i Malmö har Anders Christensson, cheföverläkare och professor i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus, sitt kontor.
Vid datorn finns en pin från den pågående blodtryckskampanjen Kolla vilket tryck!, som han är en av initiativtagarna till. Drivkraften bakom arbetet är alla de njursjuka patienter som hade kunnat få en tidigare diagnos och bättre förutsättningar. Kronisk njursjukdom är en av de vanligaste folksjukdomarna – omkring tio procent av befolkningen är drabbad – men upptäcks ofta sent eftersom den länge saknar tydliga symtom. Den insikten har gjort Anders till en stark förespråkare för att hälso- och sjukvården behöver ställa om till ett mer förebyggande arbetssätt och synsätt.
Just blodtrycket är en av hans hjärtefrågor.
Jag har i flera decennier jobbat med svårt sjuka människor. Det jag har märkt efterhand är att vi kommer in alldeles för sent, när sjukdomen är väldigt allvarlig. Men det går att påverka det här mycket tidigare för att förhindra att man blir allvarligt sjuk. Jag började fundera på om vi egentligen har fel fokus. Vi borde jobba mycket mer i de tidiga stadierna och där kommer högt blodtryck in eftersom det är lätt att upptäcka och lätt att behandla
, säger Anders Christensson.
Beroende av dialys
Upptäcks högt blodtryck tidigt är förutsättningarna goda att motverka allvarliga följder som hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och dålig blodcirkulation. Kort sagt är högt blodtryck en av de viktigaste riskfaktorerna för att dö i någon av de vanligaste folksjukdomarna.
Det är tråkigt att se relativt unga patienter som är beroende av dialys för att överleva. Vi ser också i andra länder som inte alls jobbar preventivt hur den här patientgruppen bara ökar. Därför är tidig upptäckt och behandling en effektiv och livräddande hälsoinsats
, säger Anders Christensson.
Vill få med sig patienterna i arbetet
Anders Christensson jobbar fortfarande en del kliniskt, men framför allt arbetar han i dag med forskning och med strategiska frågor mot förvaltnings- och regionledning. I takt med att befolkningen blir allt äldre behövs nya arbetssätt för att avlasta vården, menar Anders Christensson. Med inspiration från kollegor i bland annat New York och Oxford har han blivit övertygad om att det går att förbättra vården genom att få med sig patienterna på tåget.
Jag besökte ett primärvårdscentrum, anslutet till universitetet i Oxford, där man lät blodtryckspatienter själva styra doseringen av sina mediciner. Och de patienter som fick göra det hade betydligt bättre blodtryck än de som inte gjorde det
.
Att införa ett liknande system även i Region Skåne är en av Anders Christenssons målsättningar med det preventiva arbetet.
Hade vi angripit hypertoni på samma sätt även här och fått med oss patienterna i det här arbetet är jag övertygad om att de hade fått en bättre behandling och att vården hade fått en välbehövlig avlastning. Vi måste våga prova och tänka på nya sätt
.
Liknande kampanj i Bryssel
Anders Christensson har deltagit i flera internationella konferenser, bland annat i Bryssel med europeiska branschkollegor och EU-parlamentariker, där han berättat om satsningen Kolla vilket tryck!. Nu har även EU-parlamentet startat en liknande kampanj som Kolla vilket tryck! i sin foajé i Bryssel.
De var imponerade av hur bra vi nådde ut med vårt budskap och att vi fick så stort genomslag, både i traditionella medier och i sociala medier. Och de var väldigt intresserade av vår kommunikation, hur vi rent praktiskt hade gjort få att nå ut så bra
.
Anders Christensson svarar på vanliga frågor om blodtryck
Varför är det så viktigt att ha koll på sitt blodtryck?
Högt blodtryck påverkar väldigt många organ i kroppen – hjärta, njure och hjärna – och följdsjukdomarna av att inte behandla högt blodtryck är väldigt allvarliga
.
För vem är det viktigt att regelbundet gå och mäta sitt blodtryck?
Det är viktigt för väldigt många, men högt blodtryck blir vanligare ju högre ålder man har. Halva befolkningen över 60 år har högt blodtryck och från 40-årsåldern är det bra att kontrollera det en gång om året, så att man inte går omkring med högt blodtryck i onödan
.
Hur ofta bör man mäta sitt blodtryck?
Det är väldigt beroende på förutsättningarna, men om man har lätt förhöjt blodtryck ska man helst göra det en gång om året. Sedan är det väldigt individuellt och det får ens ansvariga läkare bestämma. Men rent generellt – är man över 40 år är det väldigt bra att kontrollera det en gång om året. I dag kan man köpa egen blodtrycksmätare och mäta hemma
.
Varför får man högt blodtryck?
I en del fall är det ärftligt, men ofta finns det ingen direkt orsak. Däremot finns det ett antal livsstilsfaktorer som bidrar till högt blodtryck, som övervikt, stillasittande, alkohol, lakrits och att man äter för mycket salt
.
Vilka är de vanligast symtomen på högt blodtryck?
Det vanligaste är faktiskt att man inte har några symtom. De symtom man kan få är huvudvärk och yrsel, men väldigt ofta får man inga symtom och det är det som är det lömska
.
Vad kan man själv göra för att förebygga högt blodtryck?
Man kan göra en hel del och det första rådet när man upptäcker högt blodtryck hos en människa är att ändra sin livsstil. Det kan innebära att man motionerar lite mer, att man försöker gå ner i vikt om man är överviktig, att undvika för mycket alkohol och att minska saltintaget i kosten
.
Ämnesområde:
Senast uppdaterad: 26 maj 2026