100 år av kvinnosjukvård vid Helsingborgs lasarett

Jubileet firas bland annat med en utställning i lasarettets huvudentré och öppna föreläsningar om kvinnosjukvårdens utveckling.

Det här jubileet är ett tillfälle att lyfta det fantastiska arbete som görs varje dag. Genom åren har generationer av medarbetare bidragit med kunskap, engagemang och nya idéer för att utveckla vården. Det är deras arbete som har byggt den verksamhet vi har i dag, säger Johanna Wagenius, verksamhetschef för obstetrik och gynekologi vid Helsingborgs lasarett.

Från hemförlossningar till sjukhusförlossningar

I början av 1900-talet skedde de flesta förlossningar i hemmet. I Helsingborg växte samtidigt behovet av en särskild plats för kvinnor att föda under tryggare och mer ordnade förhållanden. Det ledde till att Helsingborg 1926 fick sitt barnbördshus.

Utvecklingen var redan igång på andra håll i Skåne. I Lund fanns ett BB sedan 1830-talet, och Malmö fick ett barnbördshus 1907. Även i övriga Sverige växte särskilda förlossningsinrättningar fram under samma period.

Barnbördshuset i Helsingborg byggdes ut när behovet av förlossningsvård ökade. Under 1940-talet blev sjukhusförlossningar allt vanligare och verksamheten fortsatte att växa.

Samtidigt utvecklades den gynekologiska vården och blev en allt större del av verksamheten. Det speglades också i namnet och på 1950-talet fick den namnet Kvinnokliniken.

En verksamhet i ständig utveckling

Sedan starten 1926 har mycket förändrats. Nya behandlingsmetoder, forskning och medicinska framsteg har utvecklat kvinnosjukvården, samtidigt som patienternas behov och förväntningar har förändrats.

Under 1960-, 70- och 80-talet introducerades bland annat ultraljud och fosterövervakning. Neonatalvården utvecklades och p-pillret förändrade kvinnors möjligheter. Inom gynekologin infördes screening för livmoderhalscancer, vilket gjorde det möjligt att upptäcka cellförändringar tidigt. Senare har titthålskirurgi och IVF blivit viktiga delar av den moderna kvinnosjukvården.

Jag tror att den tekniska utvecklingen är väldigt svår att föreställa sig för någon som arbetade här för hundra år sedan. Vi kan operera väldigt avancerat nu, och den övervakning vi har av graviditeter med ultraljud och fosterövervakning är en enorm utveckling, säger Johanna Wagenius.

En annan stor förändring syns i vårdtiderna inom förlossningsvården. 

För ett antal år sedan låg föderskor kvar en vecka efter förlossningen. Vid en normal förlossning kan de idag gå hem redan efter sex timmar. Det är en stor skillnad mot hur det var förr, säger Johanna Wagenius.

I dag arbetar cirka 350 medarbetare inom obstetrik och gynekologi vid Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus. Efter 100 år av utveckling står verksamheten inför nya möjligheter.

Framåt handlar utvecklingen också om att fortsätta utveckla vården tillsammans med patienterna och involvera dem ännu mer i sin vård, säger Johanna Wagenius.

Program för jubileumsveckan

Jubileumsutställning i huvudentrén, Helsingborgs lasarett
21–25 september, kl. 9–12 och 13–15
Ta del av viktiga händelser, milstolpar och utvecklingen inom kvinnosjukvården under 100 år.

Föreläsning: Kvinnosjukvården 100 år
22 och 24 september
Läkare Katarina Fröberg berättar om kvinnosjukvårdens utveckling med fokus på klimakteriet, klimakteriebehandling och gynekologiska besvär – från historiska behandlingsmetoder till dagens vård.

Fakta: 100 år – i korthet

1926–1940 

Förbättrad hygien bidrar till minskad risk för infektioner och dödlighet. Grunden läggs för dagens MVC och BVC.

1940–1960 

Antibiotika, blodtransfusioner och anestesi gör förlossningsvården säkrare. Modern gynekologisk kirurgi växer fram.

1960–1980 

Ultraljud och fosterövervakning introduceras. Neonatalvården utvecklas och P-pillret förändrar kvinnors möjligheter.

1980–2000 

Partnern blir en naturlig del av förlossningen, samtidigt som nya behandlingsmetoder som titthålskirurgi och IVF utvecklas.

2000–2026 

Avancerad fosterdiagnostik och förbättrad ultraljudsteknik utvecklas. Kunskapen om endometrios och förlossningsskador ökar.