Region Skåne

Publicerad: 21 januari 2026

Sveriges regioner eniga om vägen mot framtidens vård

Landets samtliga 21 regioner sträcker nu ut en hand till alla aktörer och intressenter som är med och driver utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige. I en debattartikel i Dagens medicin (21 januari 2026) poängteras vikten av att regioner och universitet tillsammans med statliga myndigheter och departement nu hittar gemensamma lösningar för att driva utvecklingen framåt på ett jämlikt och långsiktigt hållbart sätt. Artikeln är signerad av landets hälso- och sjukvårdsdirektörer tillsammans med flera representanter för hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige. Nedan följer debattartikeln i sin helhet.

Entrén till Region Skånes lokaler vid Dockplatsen i Malmö.

Utvecklingen av precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården är en effekt av vetenskapliga och teknologiska framsteg och syftar till att erbjuda skräddarsydda strategier för prevention, utredning, diagnostik och behandling baserat på individens specifika behov och förutsättningar. Med precisionsmedicin skapas precisionshälsa.

Sverige har i decennier, med våra universitet i spetsen och i nära samarbete med sjukvården och näringslivet, drivit klinisk forskning och utveckling inom området. Under denna tid har en lång rad satsningar genomförts. Hälso- och sjukvården har också tagit viktiga steg framåt vad gäller att överbrygga gapet mellan forskning och införanden av precisionsmedicin i klinisk rutin. Regeringen har uttalat höga ambitioner om att Sverige ska vara ett föregångsland och en ledande life science-nation. Samtidigt ska vi vara öppna med att vi står inför betydande utmaningar när det gäller tillgängliggörandet av de nya metoderna och teknologierna. Men det ska inte hindra oss.

Nu flyttar vi fram positionerna – regionerna, universiteten och andra forskningshuvudmän, samt den statliga nivån – som formellt ansvariga för och ägare av den precisionsmedicinska utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård. I ett gemensamt arbete, initierat av universitetssjukhusregionerna, har vi identifierat vårt nuläge och de systemförutsättningar som behöver stärkas för att vi ska kunna erbjuda patienter och invånare en mer individanpassad vård.

I detta initiativ presenteras en färdplan som pekar på aktiviteter, resultat och effekter som vi vill uppnå. Detta syftar till att förbättra grundförutsättningarna för en framtidssäkrad hälso- och sjukvård i hela landet – från primärvård till högspecialiserad vård, för och tillsammans med patienter.

Med färdplanen stakar vi nu ut en konkret väg framåt och tydliggör att vi är redo att ta ansvar för de systemförbättringar som krävs för att nå våra mål. Vi åtar oss att arbeta för en nationell samverkan inom den precisionsmedicinska utvecklingen i hälso- och sjukvården och en långsiktig finansiering för denna. Vi vill skapa tydlighet kring de juridiska ramarna vilket främjar samverkan, ökar förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning inom vården och säkerställer transparenta prioriteringar av våra gemensamma resurser. Det är avgörande för att den precisionsmedicinska utvecklingen inte ska ske på bekostnad av vård och utveckling inom andra viktiga områden.

Vi initierar nu en rad förbättringsåtgärder som rör utbildning och kompetensförsörjning, klinisk forskning, utveckling och innovation, samt ordnade införanden och implementering av ny diagnostik och behandling i klinisk rutin i alla 21 regioner. Detta förutsätter ett utökat samarbete inom hela life science-sektorn i Sverige. Universitetssjukhusen har en central roll i detta arbete, och den nyetablerade Swedish University Hospital Alliance (SUHA) kommer att vara ett viktigt verktyg för att främja både nationella och internationella samarbeten, och skapa ett starkare ”vi” inom svensk life science. Den utveckling som nu intensifieras för en mer robust och nationellt sammanhållen digital infrastruktur utgör också en viktig möjliggörare för precisionsmedicin och för en mer datadriven forskning, utveckling, innovation och vård.

Socialstyrelsen fick nyligen i uppdrag av regeringen att etablera en nationell samordningsstruktur för precisionshälsa. I uppdraget ingår att föreslå hur medel kan fördelas till regionerna utifrån deras olika behov, inom ett nationellt femårigt införandeprogram med planerad start 2026. Det ingår också att ta fram en modell för prioritering av patientgrupper vid införandet av precisionsdiagnostik.

Utöver detta bidrar många av Socialstyrelsens övriga uppdrag också till att förstärka och omsätta färdplanens åtgärder i praktiken: myndigheten arbetar med att stärka kunskapsstyrning och kompetensförsörjning, nationell högspecialiserad vård, informationsstruktur och datadelning, samt med etablerandet av en samverkansplattform för cancer och att förbättra kunskapsstöd och kunskapsspridning om exempelvis sällsynta hälsotillstånd. 
Med den färdplan för precisionsmedicin som nu lanseras sträcker vi ut en hand till alla de aktörer och intressenter som är med och driver utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige. Vår framtid är vårt gemensamma ansvar. Det är vi – regioner, universitet och statliga myndigheter, tillsammans med näringsliv, civilsamhälle, patienter och invånare – som kan vända utmaningar till möjligheter och förvandla visioner till verklighet.

Arbetet börjar nu. Vi har en gemensam målbild. Vi är redo.