Färre drabbas av allvarlig njursjukdom – förebyggande arbete ger resultat

Den 12 mars uppmärksammas världsnjurdagen för att belysa njursjukdomar och njurarnas betydelse för hälsan. Allvarlig njursjukdom drabbar tio procent av befolkningen och är således en av våra vanligaste folksjukdomar, men är fortfarande relativt okänd bland allmänheten. 

– Den största faran med njursjukdom är att den leder till att också hjärtat drabbas. Njurar och hjärta hänger tätt ihop och har du en sjukdom i det ena organet får du det ofta också i det andra, säger Anders Christensson, chefsöverläkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus. 

Han kallar kronisk njursjukdom för en tyst sjukdom. 
– Det lömska är att den kommer smygande och att man blir långsamt sämre. Därför är risken stor att den upptäcks för sent. I värsta fall hamnar man i dialys, säger han. 

Undvika dialys 

Högt blodtryck, diabetes och njurinflammation är de vanligaste orsakerna bakom kronisk njursjukdom. Även övervikt och rökning spelar en roll. Förutom att leda till hjärtsjukdom kan försämrade njurar i förlängningen också leda till dialys eller transplantation. 

– Dialys vill vi inte att någon ska hamna i. Du är bunden till en maskin tre till fyra gånger i veckan, men framför allt är dödligheten väldigt hög. Allvarlig njursjukdom har en sämre prognos är många cancerdiagnoser, säger Anders Christensson. 

Arbetar förebyggande

För att minska antalet personer som riskerar att drabbas av allvarlig njursjukdom har Region Skåne de senaste åren satsat stort på det förebyggande arbetet. Ett exempel är den hälsofrämjande kommunikationsinsatsen ”Kolla vilket tryck!”, där skåningarna erbjuds kostnadsfri egenmätning av blodtryck på ett 100-tal platser – vårdcentraler och sjukhus – runt om i Skåne.

Erbjudandet förmedlas till allmänheten via bland annat sociala medier och informationsskärmar, där Region Skåne informerar både om riskerna med högt blodtryck och hur de ofta kan påverkas genom hälsosamma levnadsvanor. 

Färre får allvarlig njursjukdom 

Anders Christensson ser nu en positiv trend bland Region Skånes patienter – allt färre behöver dialys på sjukhus. Det förebyggande arbetet i kombination med tidigare upptäckt och nya mediciner som bromsar sjukdomsförloppet, har gett resultat.   

– Egenvård är en viktig del i arbetet. Sedan tidigare kan många av våra patienter mäta blodtrycket hemma, och nu kan allt fler också få dialys hemma. Ungefär 30 procent av de skånska dialyspatienterna får nu dialys hemma. Det gör att man får ett betydligt mer autonomt och aktivt liv. 

Bara början

Anders Christensson är säker på att det förebyggande arbetet spelar en nyckelroll för att nå målet om minskat antal dialyspatienter. 

– Incidensen av allvarlig njursjukdom har minskat. Vi är i begynnelsefasen av att se resultaten och följer kvalitetsregistret väldigt noga. Det är alltså fortfarande på ett tidigt stadium, men vi ser en tydlig minskning.