Därför är det så svårt att ändra sina matvanor
Matvanor är djupt inlärda beteenden som kan vara svåra att rucka på. Om man ska kunna ändra sina matvanor krävs mer än bara kunskap om vad hälsosam mat är. Och det kan vara lättare att göra små, stegvisa förändringar. Det menar Kjell Olsson, dietist och hälsostrateg i Region Skånes hälsoinsats Ha det gott!, vars mål är att uppmärksamma hur viktig kosten är för vår hälsa.
Kjell Olsson är dietist och hälsostrateg i Region Skånes senaste hälsoinsats, vars syfte är att uppmärksamma hur viktig kosten är för vår hälsa. Foto: Region Skåne
Det finns en rad psykologiska, kulturella och praktiska faktorer som bidrar till att våra matvanor och kostmönster är så djupt rotade. Matvanor är kopplade till saker som rutiner och bekvämlighet, smakpreferenser, känslor, minnen, identitet och vår omgivning, berättar Kjell Olsson. Matvanor är också beteenden som vi upprepar flera gånger varje dag, ofta utan att vi tänker på det.
– Våra matvanor påverkas också av reklam och erbjudanden i mataffärer och andra matmiljöer, där ohälsosamma alternativ ofta är både billigare och mer lättillgängliga, säger Kjell Olsson.
Barndomens matvanor spelar viktig roll
Han är sakkunnig dietist i Region Skånes hälsosatsning “Ha det gott!”, vars syfte är att uppmuntra skåningarna att äta mer fullkorn, grönsaker och frukt som alla har positiva effekter på vår hälsa. Bland annat kan såväl fullkorn som frukt och grönsaker minska risken för hjärt-kärlsjukdom, tjock- och ändtarmscancer, typ 2-diabetes och demens. Ändå äter många svenskar för lite av just detta.
En bidragande orsak till att det är svårt att byta matvanor är att en stor del av vårt förhållande till mat grundläggs tidigt i livet. Den mat vi växer upp med blir normen även senare i livet.
– Matkulturen sätter ramar för vad som upplevs normalt, tryggt och gott. Som vuxna tenderar vi ofta att fortsätta med eller återvända till dessa mönster, särskilt i stressiga situationer, säger Kjell Olsson.
Viktigt hitta pålitlig information
Att ständigt mötas av ett stort flöde av kostråd från en rad olika aktörer, kan göra det svårt att bedöma vilken information som är pålitlig. För att kunna göra hälsosamma och bra val krävs därför kunskap om vilka källor som är pålitliga. Det kan vara svårt att på egen hand tolka forskning, nya rön och budskap som vi nås av via till exempel sociala medier.
– Det är viktigt att känna till att de svenska kostråden bygger på samlad aktuell evidens som har granskats och sammanställts av ledande experter. Du ska kunna känna dig trygg med att informationen är korrekt, aktuell och tillförlitlig.
Svårare att tänka långsiktigt
Men en beteendeförändring styrs, poängterar Kjell Olsson, sällan av enbart fakta. Vi behöver också veta hur vi omvandlar kunskap till praktisk handling på ett sätt som passar in i vår vardag och anpassas efter våra förutsättningar.
– I stunden påverkas våra val också ofta av till exempel hunger, trötthet, sug, stress, tidspress och det sociala sammanhanget. Vi får svårt att tänka på långsiktiga hälsovinster i stället för omedelbar belöning.
Börja i det lilla och tänk långsiktigt
För att på allvar ändra sina matvanor och åstadkomma en förändring som håller på lång sikt, tipsar Kjell Olsson om att börja i det lilla. Att fokusera på små, realistiska och stegvisa förändringar kan hjälpa.
– Utgå från där du befinner dig i dag och fundera på vilken liten förändring som skulle kunna vara lättast för dig att börja med. Tänk på att välja mat som du faktiskt tycker om och undvik förbud och allt-eller-inget-tänk.
Viktigt är också att se förändringen som en långsiktig process och inte ett kortsiktigt projekt. Hållbara matvanor ska fungera i vardagen, även i stressade situationer, på resor och vid sociala tillfällen.
– Man ska inte heller se ett bakslag som ett misslyckande. Betrakta det i stället som en lärandeprocess, där du blir bättre på att hantera situationen i framtiden.
Fakta: Ha det gott!
Nio av tio svenskar äter för lite fullkorn, frukt och grönt. En ny undersökning från Nordiska ministerrådet visar till exempel att vi i Sverige äter mindre fullkornsbröd än våra nordiska grannar i Finland, Norge och Danmark.
Region Skåne kraftsamlar nu för att sprida kunskap om hur viktiga matvanor är för vår hälsa och få fler att välja mer fullkorn, frukt och grönt i sin kost.
Genom att byta ut någon del av kosten mot ett fullkornsalternativ eller äta mer frukt och grönt kan man uppnå stora hälsoeffekter, till exempel minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa typer av cancer och demens.
På 1177.se samlar Region Skåne mer information om kostens betydelse för hälsan, recept och olika förslag på matkassar för att börja äta mer hälsosamt. De nationella kostråden finns samlade hos Livsmedelsverket (livsmedelsverket.se).
Ämnesområde:
Senast uppdaterad: 27 januari 2026