Region Skåne

Publicerad: 2 februari 2026

Narkosläkaren: ”Blodgivare ger år till livet”

När ST-läkaren Karin Falbrink har en patient i operationssalen tänker hon alltid på om det kan behövas blod om det blir komplikationer. ” Tack vare blodgivare får många människor räddade år”, säger Karin Falbrink, som hjälper patienter inom anestesi- och intensivvård på CSK.

Läkaren Karin Falbrink står i en sjukhuskorridor klädd i gröna och vita vårdkläder.

”Blodgivarna gör en oerhört viktig insats. De ger en liten bit av sig själva när de ger blod. Tack vare den insatsen får många människor år till livet”, säger ST-läkaren Karin Falbrink som arbetar inom anestesi- och intensivvårdsverksamheten.

Just i det här ögonblicket kan en patient överleva i en operationssal, tack vare donerat blod. Blodet har många viktiga uppgifter i kroppen och transporterar syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna.  

–  Blodet är den stora livräddaren. Främst räddar blodet liv vid större operationer och förlossningar, men blod behövs också om man har en kronisk sjukdom, till exempel cancer, med behov av blodtransfusioner. Blod är viktigt både vid akut och planerad, kirurgisk sjukvård, säger Karin Falbrink.   

Stora risker utan blod 

I operationssalen söver hon patienter och ser till att de mår bra under narkosen. Hjärta, lungor och andra organ ska fungera under operationen. 

 –  När vi har större komplikationer och stora operationer kan det vara väldigt riskfyllt för patienten utan blod.  Vi behöver alltid tillgång till blod, särskilt när vi opererar stora trauman och vid hjärtkirurgi. Vid en förlossning är en av de största riskerna är att man kan få en stor blödning och blodtransfusion behövs, säger Karin Falbrink. 

Överlever tack vare blod 

Många skulle inte överleva om det saknas blod. I dag lever tusentals människor tack vare alla blodgivare.  

–  Utan donerat blod blir stora kirurgiska ingrepp mycket riskfyllda, men även cancerbehandlingar med cellgifter. Vi skulle inte heller rädda liv vid stora trauman, vid olyckor, när man förlorar mycket blod. Mödradödligheten skulle stiga, säger Karin Falbrink. 

Blodgivare gör god gärning 

Blod går inte att tillverka och är livsavgörande. Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet pumpas ut till kroppens olika organ, till exempel till hjärnan och vävnader, och sedan tillbaka till hjärtat igen. 

–  Blodgivarna gör en oerhört viktig insats. De ger en liten bit av sig själva när de ger blod. Tack vare den insatsen får många människor år till livet!

På blodcentralen finns alltid en blodbank av blodgrupper som går att ge till vem som helst.

–  Som blodgivare gör man en god gärning för en medmänniska. Alla har inte möjligheter att ge blod, därför behövs andra som kan ställa upp. Kan du tänka dig att bli blodgivare och har förutsättningarna, så är det en liten insats som gör stor skillnad. 

Fakta blod

  • En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod. Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Blodet består av olika typer av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma.
  • Eftersom hjärnceller dör om blodtillförseln som transporterar syre stoppas, har hjärnan högsta prioritet för blodet. Även om andra organ behöver blod, försöker kroppen att förse hjärnan med ett konstant flöde av blod. Blodet tillför många ämnen som är nödvändiga för att hjärnan ska fungera korrekt.
  • Narkos innebär att du inför en operation, behandling eller undersökning blir sövd med hjälp av läkemedel. Därför kallas narkos ibland också för sövning.

Så fungerar blodet (1177.se)

Senast uppdaterad: 2 februari 2026