Dietistens bästa tips för att få barnen att äta mer hälsosamt

Matvanor grundläggs tidigt och ju äldre vi är desto svårare är det att ändra på dem. Därför är det en god idé att från början se till att erbjuda hälsosam mat med mycket näring. Det menar Julia Backlund, som arbetar som dietist vid vårdcentralen Fagerängen i Trelleborg och vid Enheten för kunskapsstyrning inom Region Skåne.

– Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är sådant som följer oss genom uppväxten. Vi ärver inte bara våra gener, utan också våra matvanor. Att etablera bra matvanor är en investering för bra hälsa framåt i livet, säger Julia Backlund.  

Många utmaningar för föräldrar

Region Skåne uppmärksammar just hur viktig kosten är för vår hälsa genom den hälsofrämjande kommunikationsinsatsen Ha det gott!. Faktum är att ohälsosamma matvanor, tillsammans med tobak, räknas som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och tidig död i Sverige. Men trots att vi vet hur viktigt det är, kan det kännas svårt att som förälder se till att barnen får i sig rätt saker.

Julia Backlund möter många familjer i sitt jobb och säger att utmaningarna är många och individuella. ”Kräsna” barn, ökade matpriser, kulturella faktorer och marknadsföring av ohälsosamma produkter riktad till barn nämns, men också tidsbrist.

– Ett hektiskt schema i familjen kan göra att det upplevs stressigt och svårt att handla, planera och laga den mat man helst vill erbjuda. Då kan det bli att man tar till snabbare och mer ohälsosamma alternativ fast man egentligen inte vill. En annan utmaning kan vara brist på kunskap, att man inte vet vad barn behöver och hur man planerar balanserade måltider, berättar Julia Backlund.

En stor portion tålamod

För att se till att barnet tidigt vänjer sig vid bra mat, tipsar Julia Backlund om att tillvarata det lilla barnets nyfikenhet redan vid den första matintroduktionen. Erbjud barnet tidigt många olika sorters smaker och konsistenser, så att det ges möjlighet att lära sig tycka om dem. När barnet kommer upp i två-, treårsåldern brukar den där initiala impulsen att stoppa vad som helst i munnen avta och misstänksamheten mot ny mat kan växa.

Som förälder är det då viktigt att ha tålamod, menar Julia Backlund.

– Första gången man presenterar ny mat kan man inte förvänta sig att barnet tycker att det är jättegott eller spännande. Det kan krävas många presentationer av samma mat innan barnet vill testa – ibland kanske 20 gånger. Då behöver man fortsätta erbjuda den, gärna tillsammans med något som barnet redan gillar. Kanske gillar barnet kanel, då kan man strö det på en äppelbit till exempel.

Var en god förebild

Att äta tillsammans är en viktig sak som kan öka barns vilja att testa nytt. Vuxna är viktiga förebilder när det gäller matvanor, poängterar Julia Backlund. Och dit räknas inte bara föräldrarna – kanske kan det hjälpa att se exempelvis en äldre kusin, far- och morföräldrar eller förskolepersonalen äta av maten?

– Barn gör inte som vi säger, utan som vi gör. Därför behöver vi tänka att det vi vill att barnen ska äta behöver vi också äta själva. Det gäller för små barn, men också när de blivit större. Varför ska barnet annars vilja äta eller förstå att det behöver det? För att det ska vara möjligt är det en bra idé att försöka äta tillsammans runt matbordet vid fasta tidpunkter. Det gäller även små spädbarn – låt dem sitta med och bli inspirerade.

Presentera maten på andra sätt

Att tjata på barnet hjälper sällan, och att tvinga någon att äta eller utdela straff för att hen inte äter är aldrig rätt, påminner Julia Backlund. Testa hellre att till exempel presentera maten på ett nytt sätt. Om barnet inte vill äta grönsakerna som de är, kanske hen kan få dem med dipp innan middagen, som tacos eller i en wok.  

Vill man lära barnet att äta nya livsmedel och maträtter, är det ett bra tips att servera det nya tillsammans med mat som barnet redan känner igen och tycker om. Ett fullkornsbröd kan till exempel serveras ihop med ett redan välbekant pålägg. Om du vill byta till fullkornspasta – börja med att blanda den med vanlig pasta för en stegvis övergång. Fundera också tillsammans med barnet – vilka kryddor gillar hen? Om tacokrydda är en favorit, testa en tacokryddad vegetarisk gryta eller fisk.

Involvera barnen

Julia Backlund tipsar också om att involvera barnen i matförberedelserna för att öka deras intresse. Genom att barnen får vara med och planera, handla och laga brukar de bli mer benägna att smaka på den.

– Att barnet är med i köket och får hjälpa till är ett bra första steg, men man får inte ha för höga förväntningar som förälder och man ska inte ge upp. Det kan krävas några gånger till innan barnet vågar smaka på det där konstiga man lagat, säger Julia Backlund.

Fakta: Ha det gott! 

• Nio av tio svenskar äter för lite fullkorn, frukt och grönt.  En ny undersökning från Nordiska ministerrådet visar att vi i Sverige äter mindre fullkornsbröd än våra nordiska grannar i Finland, Norge och Danmark.
• Region Skåne vill bidra till en bra start på det nya året och kraftsamlar under januari-februari för att sprida kunskap om hur viktiga matvanor är för vår hälsa och få fler att lägga till mer fullkorn, frukt och grönt i sin kost.
• Genom att byta ut någon del av kosten mot ett fullkornsalternativ eller äta mer frukt och grönt kan man uppnå stora hälsoeffekter, till exempel minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa typer av cancer och demens.
• På 1177.se samlar Region Skåne mer information om kostens betydelse för hälsan, recept och olika förslag på matkassar för att börja äta mer hälsosamt.