Barn väntar i flera år på psykiatrisk vård – riskerar att må allt sämre
Barn som mår psykiskt dåligt får vänta i flera år på utredning, behandling och läkemedel. Under tiden beskriver familjer hur barnens mående försämras, skolgången påverkas och föräldrarna lämnas utan besked om när hjälpen ska komma. Samma uppgifter förekom i klagomålen redan för fem år sedan. Det visar en ny analys från Patientnämnden Skåne.
För ett barn är tre eller fyra år en väldigt lång tid. Det kan vara en stor del av barndomen och få konsekvenser för både hälsan och framtiden. Det är allvarligt när barn som redan mår dåligt riskerar att bli ännu sämre medan de väntar på hjälp
, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef på Patientnämnden Skåne.
I analysen I väntan på vadå? har Patientnämnden Skåne granskat 94 klagomål på barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) som inkommit mellan februari och september 2026.
Ungefär hälften av ärendena berör väntetider och utredningar, framför allt för neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Flera familjer beskriver väntetider på två till tre år och i ett fall uppger en vårdnadshavare att barnet väntat i 1 540 dagar på en utredning. Samtidigt tar väntan inte alltid slut med utredningen – utan kan följas av en ny flerårig väntan på läkemedel. Ibland uppger de klagande själva att det är oklart vad de ens väntar på, vilket är den upplevelse som också gett namn åt analysen.
Barn riskerar att må sämre under väntan
I ett 30-tal klagomål upplever familjerna att barnen inte fått tillräckligt med stöd under väntetiden. Ungefär lika många ärenden beskriver problem med skolgången, ibland med omfattande eller total skolfrånvaro. I några av de allvarligaste ärendena berättar familjer om barn med självskadebeteende eller självmordstankar, där de upplever att det varit svårt att få hjälp även i akuta situationer.
Det handlar inte bara om långa köer. Vi möter berättelser om barn som mår allt sämre och om föräldrar som tvingas kämpa för varje ny vårdkontakt. Även om vården måste prioritera efter medicinska behov är det viktigt att barnens mående följs upp och att familjerna vet vart de ska vända sig
, säger Jonas Duveborn.
Liknande problem uppmärksammades redan i patientnämndens analys av Bup 2021. Sedan dess har verksamheten genomfört flera förändringar och arbetar bland annat med tidigare bedömningar och att erbjuda stöd utan krav på diagnos. Ett förändringsarbete som också fortsätter.
Det är positivt att Bup arbetar med nya lösningar. Samtidigt visar klagomålen att många av problemen kvarstår. Barn som behöver hjälp måste fångas upp, även om en utredning i vissa fall inte bedöms vara nödvändig
, säger Jonas Duveborn.
Läs hela analysen:
Patientnämnden Skåne
Ämnesområde:
Senast uppdaterad: 11 november 2026