Flyttlådans form och symbolik
Det började med idén om en flyttlåda. Denna enkla uppfinning av papp som lätt går att vika till en praktisk förvaringsbox. Fylla med innehåll, försluta och bära, för att öppna igen på en ny plats. Med sin gestaltning ”Från en plats till en annan” sätter konstnärsduon Kristina Matousch och Anders Soidre både tankar och muskler i rörelse, med utgångspunkt i flyttlådans form och symbolik.
Behov av en flyttlåda uppstår ofta vid någon form av förändring. Det kan vara att byta bostad, arbetsplats, stad eller land. Sådana situationer är inte sällan knutna till ett skifte i livet, fyllt av mening och känslor. Att flytta hemifrån, ihop eller isär. Att ta hand om tillhörigheter efter någon som gått bort, eller packa upp sparade barnsaker till en ny generation.
Om konstnärerna, Kristina Matousch och Anders Soidre
Kristina Matousch är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, där hon tog examen år 2000, medan Anders Soidre studerat på Konsthögskolan i Malmö. De arbetar sedan länge både tillsammans, och var för sig med egna verk och utställningar. ”Från en plats till en annan” kallar de sin gestaltning för den centralt placerade parken som fått en ny landskapsarkitektonisk utformning i samband med sjukhusområdets nybyggnation. Titeln kan förstås på ett både bildligt och bokstavligt sätt. Det gäller inte minst i relation till de kliniker och vårdbyggnader som omger parkens gröna rum. Oavsett om du är här för vård, arbete eller besök rör du dig mellan platser. Från väntrum till röntgen, operationssal och rehabilitering. Från inskrivning till utskrivning. Här ryms tillvarons kontraster i koncentrat; födelse och död, sjukdom och tillfrisknande, oro och glädje.
Metoden att ta utgångspunkt i något så vardagligt som en flyttlåda, och skapa ett arkitektoniskt och mångbottnat konstprojekt är typiskt för Matousch och Soidre. Här finns ett inslag av den moderna konstens readymade-tradition. Från dadaism till popkonst har konstnärer som Marcel Duchamp, Andy Warhol och Marisol gjort helt vanliga föremål som cykelhjul och soppkonserver till del av sina verk. Popkonstnären Claes Oldenburg å sin sida förstorade vardagsobjekt som glasstrutar och tandkrämstuber i sina jätteskulpturer med en både komisk och förfrämlingande effekt.
Interaktivitet och utforskande
Bland Matouschs och Soidres tidigare verk finns ”Pizza Box” för Hagalundsskolan i Dalby. En enorm pizzakartong med uppfällt lock, gjord i lärkträ, fungerar där som skulptur, samlingsplats och scen för skolbarnen att använda. På liknande vis har duon utvecklat idén om flyttlådan i sjukhusparken tillsammans med barn i en kreativ workshop. Även här bjuder deras skulpturer in till interaktivitet, lek och rörelse. Det är fritt fram att utforska former, slå sig ner på en träram eller gå genom den vindlande portal som ett av verken bildar.
Materialet samspelar med parkens grönska, där det miljömärkta träet med tiden kommer att skifta vackert i silvergrått. Samtidigt går det inte att ta miste på att skulpturerna är skapade av mänsklig hand. Deras spänstiga rutnät av rektanglar och kvadrater för tankarna till konstruktivismen. Med sina geometriska och tydligt redovisade konstruktioner har denna konstriktning allt sedan 1910-talet signalerat optimism, rationalitet och dynamisk energi. Med sina skulpturer visar Kristina Matousch och Anders Soidre hur även en fyrkantig struktur med fasta ramar kan rymma det lekfulla och oväntade, med plats för förändring och öppenhet.