Region Skåne

Publicerad: 18 november 2026

Färre antibiotikarecept stärker framtidens vård

Antibiotika har förändrat sjukvården i grunden. Men antibiotikans effekt kan inte tas för given. Under antibiotikaveckan 2026 uppmärksammar Region Skåne det arbete som bidrar till att bevara antibiotika som en fungerande behandling även för framtida generationer.

Charlotta Malmer Hagstam är distriktsläkare och ordförande i nätverket Strama Skåne. Foto: Region Skåne

I dag kan sjukvården behandla livshotande sepsis, ge för tidigt födda barn avancerad vård, behandla cancer och genomföra organtransplantationer. Många av dessa behandlingar förutsätter att vi har tillgång till effektiva antibiotika.  

Men stor antibiotikaanvändning har också lett till att vissa bakterier har blivit resistenta mot läkemedlet. Om antibiotika även i framtiden ska vara ett effektivt läkemedel som räddar liv, måste användningen minska. Och det gör den i Skåne.

Det är glädjande att det skrivs ut betydligt mindre antibiotika i Skåne nu jämfört med för några år sedan. Det betyder att vi följer de nationella rekommendationer som finns och i större utsträckning låter kroppen ta hand om lindriga infektioner på egen hand. Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot folkhälsan, säger Charlotta Malmer Hagstam, distriktsläkare och ordförande i nätverket Strama Skåne, vars syfte är att uppmärksamma och motverka antibiotikaresistens.

Regionfullmäktige har beslutat att antibiotikaförskrivningen inte ska överstiga 250 recept per 1 000 invånare och år vilket Region Skåne snart har uppnått. I oktober låg antibiotikaförskrivningen på 258 recept per 1 000 invånare.  

När antibiotika inte längre fungerar

Antibiotikaresistens är när bakterier utvecklat förmågan att överleva och fortsätta växa trots behandling med antibiotika som normalt skulle döda eller stoppa tillväxten. Konsekvenserna märks kanske inte i vardagen för de flesta, men påverkar hela sjukvårdens möjligheter att behandla patienter.

Om utvecklingen fortsätter riskerar vanliga infektioner att bli svårare att behandla. Även avancerad vård som operationer, cancerbehandling och vård av för tidigt födda barn är beroende av att antibiotika fungerar, säger Charlotta Malmer Hagstam.

Globalt beräknas omkring 1,3 miljoner människor dö varje år till följd av antimikrobiell resistens, och antalet riskerar att öka i takt med att resistensutvecklingen fortsätter.

Samtidigt är antibiotika fortfarande ett av vårdens viktigaste läkemedel. Utmaningen är att använda det på ett sätt som gör att effekten finns kvar när den verkligen behövs.

Ett arbete som pågår varje dag

Bakom den minskade användningen i Skåne finns många vardagliga insatser i vården. Det handlar om allt från utbildning och kunskapsstöd till uppföljning och samtal om vilka behandlingar som gör störst nytta för patienten.

På vårdcentraler och sjukhus förs löpande diskussioner om när antibiotika behövs och när andra behandlingsalternativ är bättre. På så sätt blir varje enskilt beslut en del av det långsiktiga arbetet mot resistens, säger Charlotta Malmer Hagstam. 

Antibiotikaveckan 2026

Den 18–24 november infaller World Antimicrobial Resistance Awareness Week, med fokus på antibiotikaresistens och vikten av att skydda antibiotika. WHO och andra internationella organisationer uppmärksammar denna vecka på olika sätt. 
Region Skåne uppmärksammar veckan genom att sprida kunskap om antibiotikaresistens bland både medarbetare och invånare.

Så kan du bidra 

Även du som invånare spelar en viktig roll i arbetet mot antibiotikaresistens.

Du kan bidra genom att:

  • följa ordinationen om du får antibiotika utskriven
  • inte spara antibiotika för senare bruk
  • acceptera att antibiotika inte hjälper mot alla infektioner
  • inte köpa antibiotika utomlands och ta med dig hem, utan sök vård i Sverige om du får besvär 
  • minska risken för smittspridning genom god handhygien. 

Senast uppdaterad: 18 november 2026