Fem snabba om organdonation

1. Vilket organ är vanligast att man donerar? 

Efterfrågan är större än tillgången på samtliga organ. Eftersom man har två njurar så är det organet som doneras oftast. I dag väntar cirka 600 personer i Sverige på en ny njure. Dialys finns som en alternativ behandling, men många mår mycket dåligt under sin dialys och väntar på en transplantation.

2. Hur går en donation till? 

Donationsoperationen inleds med en tyst minut för att hedra donatorn. Operationen sker med största respekt för den avlidna. De donerade organen och vävnaderna tas tillvara vid en operation, som i stor utsträckning liknar en vanlig operation. Det som syns efteråt är det hopsydda operationssåret. Närstående har alltid möjlighet att se den döde efter operationen.

3. Får man veta vem som har tagit emot eller donerat organen?

Nej. I Sverige har vi valt att hålla det anonymt.

4. Vad avgör om man får donera eller inte?

Det är viktigt att du tar ställning till om du är villig att donera efter din död eller inte. Ett medicinskt beslut fattas alltid om och när man avlider på ett sådant sätt att donation är möjligt. Sjukvården kommer sedan utreda varje enskilt organ för att se vad som är möjligt just vid det aktuella tillfället.

5. Finns det en åldersgräns för att bli donator?  

Nej. En organdonator kan vara allt från 0 år upp till 90 år. Alla kan ta ställning till organ- och vävnadsdonation, oavsett ålder och hälsotillstånd. Det viktigaste är att registrera sin vilja och berätta för sina närstående.