Jennifer forskar om mysterier inom blod

Vet du hur livsviktigt det är att matcha rätt blod mellan rätt blodgivare och mottagare? Forskarna är ständigt på väg att lösa nya blodgåtor. Jennifer Ricci Hagman är en av de forskare som sysslar med ett ”detektivarbete” som spelar stor roll för patienten.

Jennifer har aldrig ångrat att hon till sist började forska efter många år som biomedicinsk analytiker. Hon har alltid haft intresse för att lösa problem och gräva djupare i komplicerade patientfall. Att forska tillfredsställer verkligen det behovet.

Jennifer Ricci Hagman forskar på halvtid som doktorand och den övriga tiden arbetar hon som biomedicinsk analytiker på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, KIT.

– Patientaspekten har jag alltid med mig. Det är väldigt lätt, eftersom jag har en stark förankring i den kliniska verksamheten. Främst vill jag öka intresset för transfusionsmedicin och kunskapen om blodgrupper, säger hon.

Ökar lusten att lära mer

Jennifer började sina doktorandstudier 2015 och samarbetar nu med många andra forskare, både i Sverige och Danmark, men även Thailand och Kanada.

– Det är väldigt häftigt att få vara med i processen och ro projekt i land. Nu när jag har en del av min forskningsavhandling klar känns det fantastiskt. Forskningen har definitivt ökat lusten att lära mig ännu mer. Jag önskar att fler biomedicinska analytiker vågar ta steget och börja forska, säger Jennifer Ricci Hagman, doktorand och biomedicinsk analytiker.

Hon tillhör en forskningsgrupp, under ledning av professor Martin L. Olsson, med mycket bred profil inom transfusionsmedicin. Hon känner att hon bygger vidare på tidigare forskning där allt nu vävs samman.

Jennifers forskning finansieras med ALF-medel från Region Skåne och hon har även fått regionalt forskningsstöd för 2022 och 2023.

–Min del är bara en liten pusselbit av forskningen, men vi kan öka kunskapen om blodgrupper, framför allt AB0-systemet. Mer kunskap kan i förlängningen bidra till säkrare blodtransfusioner.

En ”skog” av blodgrupper

Forskningen handlar om de livsviktiga röda blodkropparna, som transporterar runt syre i kroppen. Men, blodkropparna är också lite mystiska. Deras yta är täckt av strukturer, så kallade antigen eller blodgrupper. Strukturen påminner lite om en ”skog” på ytan.

– När man förstorar en röd blodkropp ser man att ytan är helt ”luddig”. Här i ”luddet” hittar vi våra blodgrupper, molekyler som fyller en rad kända, men också okända funktioner.

De mest kända blodgrupperna tillhör AB0-systemet. Du kan ha blodgrupp A eller B, en kombination som heter AB, eller så har du ingen av dessa och då har du blodgrupp 0.

Gör nya upptäckter

Jennifer berättar att forskare har lyckats tillverka ”universalblod”, ett gränslöst blod, genom att omvandla A och B blod till 0.Trots det visar det sig att man, i en del fall, ändå får oönskade reaktioner när man blandar sådant blod med plasma. Det är just det fenomenet som Jennifers forskning försöker förklara.

– Nyligen har vi identifierat en ny blodgrupp! Den heter Ext B (Extended B) och är en förlängning av B blodgruppen, berättar Jennifer, med viss stolthet.

Hoppa ut i det okända

Du måste vara lite envis för att hålla på med forskning, betonar Jennifer.

– Forskning handlar ju om 80 procent misslyckanden och 20 procent framgångar. Man får se till att man har bra kollegor och vänner som kan peppa en när det går trögt. Man får inte heller vara rädd för att hoppa ut i det okända och prova sådant man aldrig har gjort förut, summerar hon.

Fakta

Som medarbetare i Region Skåne kan du ansöka om forskningsmedel för att finansiera forskning.

Om forskning i Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att webbredaktionen inte kan svara på eventuella frågor som du ställer här.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.