Ledarhundsföraren: ”En AI bryr sig inte om hur man mår”
I en solfläck mitt på vardagsrummets parkettgolv ligger en svart labrador. Hennes namn är Nera och i åtta år har hon varit Anders Mårdells förlängda arm i vardagen. För honom är hon mer än ett hjälpmedel. När selen är av är hon som vilken familjemedlem som helst, en lyhörd sådan.
Spelar avgörande roll för hälsan
– Hon hör om jag tappar något på golvet i rummet intill. Då kommer hon nyfiket för att se om det är något hon kan plocka upp. Eller i värsta fall äta upp, säger Anders Mårdell.
I Skåne finns drygt 30 ledarhundsförare, vilket gör att ledarhunden utgör en relativt liten del i den verktygslåda av hjälpmedel som synmottagningarna förskriver. Men för hundförarna kan hundarna spela en avgörande roll för såväl rörelsefriheten som hälsan, intygar Anders Mårdell, som också sitter i styrelsen för Synskadades riksförbund, SRF, i Skåne.
AI kan revolutionera inom hjälpmedel
Den eskalerande utvecklingen av AI förutspås kunna revolutionera hjälpmedelsbranschen. Under 2020 lanserade ett japanskt företag en navigationsrobot i form av en rullväska, vars syfte är att kunna ersätta assistenter eller ledarhundar, bland synskadade resenärer.
– För inte så många år sedan var just robothund ett internt aprilskämt inom SRF. Finns det självkörande bilar är det klart man kan ha en ledarhund i form av en robot. De skulle förmodligen kunna ta bättre beslut än en ledarhund. Men jag skulle aldrig byta ut Nera mot någon AI i världen, en AI bryr sig inte om hur jag mår, säger Anders Mårdell.
Hunden ett viktigt sällskap
Hundars förmåga att spegla känslor är konstaterat i flera studier. Forskningen har också visat att hundar kan sänka stresshormonet kortisol och bidra till oxytocinpåslag, hos personer som klappar dem.
– Nera märker om jag är ledsen, då kommer hon och lägger sitt huvud i mitt knä. Många synskadade lever ensamma och en ledarhund blir därför ett viktigt sällskap, som dessutom gör att man kommer ut flera gånger om dagen. Utan henne hade jag troligen suttit inne betydligt mer än jag gör nu.
Riskfyllt med hörlurar
I dag finns appar som kan hålla reda på gatunamnen i tätorter, vilka butiker som finns i närheten och i vilken riktning personen rör sig. Det går också att skapa rutter och markera viktiga vägval i naturen. Men att röra sig i trafiken med hörlurar som berättar var och hur du ska gå, kan samtidigt utgöra en risk eftersom ljudet av fordon i rörelse blir svårare att registrera bakom hörlurarna. Därför kan det vara bra med hjälpmedel som kompenserar varandra.
Hund och app en bra kombination
Anders Mårdell använder en navigationsapp som håller reda på vilken gata han befinner sig på och hur många han behöver korsa innan han är vid målet.
– Navigationsapp och ledarhund är en jättebra kombination. En sak som hundarna kan ha svårt för är höjdhinder, som när grenar hänger ut över trottoarer i ansiktshöjd. Men över lag tar Nera väldigt kloka beslut och jag litar fullt ut på henne. Som en gång när de grävde ner bredband i trottoarerna i området där vi bor och skapat smala passager. Då stannade Nera trots att jag bad henne gå. Det visade sig att hon räknat ut att vi skulle möta några avlägsna gångtrafikanter i höjd med passagen som var för trång för att rymma oss alla.
Elbilar hörs inte
Elbilar, touchscreen-skärmar och kölappsautomater ses av de flesta som miljö- och tidsbesparande innovationer. Men för personer som lever med ingen eller nedsatt syn, är alla dessa exempel på utmaningar som försvårar vardagen och påminner om hur avgörande synhjälpmedel kan vara för att fritt kunna navigera i samhället menar Anders Mårdell.
– Elbilar kan vara svåra att höra när man ska passera ett övergångsställe. Det är en typisk situation då hunden hjälper mig. Utan Nera hade jag aldrig vågat ta mig så pass långt som jag gör nu. Jag hade behövt använda färdtjänst. Hon innebär en otroligt stor frihet. Dels att jag kan ta mig till platser i stan men också att jag kommer ut.