”Vi borde prata mer om klimakteriet”

Klimakteriet – ett ord som många nog förknippar med värmevallningar och svettningar. Ibland går också tanken till åldrande, en övergång från den fertila åldern till något annat.

Barnmorskan Anette Lycke arbetar med bland annat klimakterierådgivning på barnmorskemottagningarna i Ängelholm och Klippan.  

Många av de kvinnor som kommer till Anette Lycke för klimakteriebesvär vill ha information. De frågar bland annat efter vad som händer i kroppen, om det de upplever är normalt, om för- och nackdelar med hormonbehandling och vad man kan göra själv för att må bättre. 
 
– Många kvinnor tycker att de inte har tillräckligt mycket kunskap om klimakteriet och känner sig oförberedda. Ofta kan de reagera med ”Oj var det så här? Ingen har pratat med mig om det”, säger Anette Lycke.  

Fanns ett uppdämt behov 

 De senaste åren har klimakteriebesvär tagits upp mer i den allmänna debatten. Själv skaffade sig Anette Lycke djupare kunskap genom en universitetskurs för några år sedan.  
 
– Jag tyckte att jag som barnmorska inte hade tillräcklig kunskap när jag mötte kvinnor som hade frågor. Ju mer jag lärde mig desto mer förstod jag att jag kunde för lite och pratade för lite om det. Det fanns ett uppdämt behov av detta och många kvinnor visste inte vart de skulle vända sig för att få hjälp.  

Arrangerar informationsträffar 

Förutom individuell rådgivning, håller Anette Lycke tillsammans med kollegan Tina Andersson i informationsträffar om klimakteriet några gånger per termin.   
 
– Det har varit väldigt uppskattat. Det kommer kvinnor i olika åldrar, ibland några väninnor tillsammans. Jag och min kollega pratar om klimakteriet, vad som händer i kroppen, levnadsvanors påverkan, behandlingar, sexlivet och vad som kan hända i livet samtidigt.  

– Ofta är det en period i livet då barn flyttar hemifrån, vissa har föräldrar som är sjuka, kanske funderar man på hur det ska bli sen. Det är mycket existentiella frågor som kan komma. Det blir ofta väldigt trevlig stämning på träffarna, kvinnor emellan, säger Anette Lycke.  

Viktigt att ta hand om sig  

Goda levnadsvanor kan påverka positivt. Till exempel kan styrketräning och konditionsträning hjälpa mot vallningar och sömnbesvär och humöret kan bli bättre på grund av endorfinerna som kroppen utsöndrar när man tränar.  

– Det är också viktigt att försöka stressa mindre. Över huvud taget är det en tid att ta hand om sig, vara lite snäll mot sig själv. Se till att få mycket återhämtning och prioritera saker man mår bra av. Jag tycker att vi borde tala mer om detta generellt. Ofta tror man att man är den enda som upplever det här.  

– Har man besvär, så att det påverkar ens livskvalitet så tycker jag att man ska söka vård. Bara för att det är något normalt är det inte meningen att man ska gå och må dåligt i flera år av sitt liv när det finns behandling. 
  

  • I Skåne finns ett tjugotal barnmorskemottagningar som har klimakterierådgivning.
  • Det pågår en nationell översyn av kunskapsstöd inom området klimakteriebehandling.  
  • Här kan skåningar läsa mer om klimakteriet och vad det finns för hjälp att få för klimakteriebesvär: Klimakteriet - 1177 Vårdguiden