Kvinna i vit sjukvårdsrock kommer gående i sjukhuskorridor.

Trots bättre strokevård drabbas tre av tio av afasi

Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada. Även om strokefallen minskat i höginkomstländerna har andelen som drabbas av afasi inte blivit färre. Det visar forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

En person med afasi har varierande svårigheter med att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Men de kognitiva förmågorna är ofta oförändrade.
– Mycket i vårt samhälle är uppbyggt kring kommunikation, så för många med afasi blir livet oerhört begränsat säger Angelina Grönberg, logoped inom neurologi på Skånes universitetssjukhus, som i dag den 14 oktober disputerar inom ämnet.

Tre av tio får afasi

Hon har studerat över 300 patienter inom strokevården på Skånes universitetssjukhus under åren 2005-2006 och 2017-2018.
Resultatet visar att tre av tio strokepatienter får afasi – en siffra som ligger på samma nivå som 2001 då en liknande studie senast genomfördes.
– Detta trots att strokevården utvecklats mycket sedan dess och dödligheten bland strokepatienter sjunkit. Men andelen som får afasi har inte minskat.

Svårighetsgraden påverkar risken

Hon kopplar samman resultatet med hur svår stroke patienterna drabbats av. För trots att strokefallen blivit färre de senaste decennierna, har inte svårighetsgraden av stroke förändrats hos deltagarna i studien. Och svår stroke är en stor riskfaktor för att också utveckla afasi.

Får inte tillräcklig träning

Angelina Grönberg menar att studien har betydelse för hur strokepatienter bör rehabiliteras.
– Många får inte träning i den rekommenderade utsträckningen. Data från studien kan användas som underlag för att beräkna sjukvårdsresurser inför intervention av denna patientgrupp.

Läs en längre version av texten här (skane.se)