Nytt avsnitt av Etikpodden: ”När vårdens resurser inte räcker – hur bör vi prioritera?”
Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade. Personal, medicin och utrustning räcker inte alltid. Prioriteringar är då nödvändiga. Så hur funkar det? Vem ska stå först i kön och på vilka grunder? Är barn viktigare än äldre?
Så länge behoven överstiger hälso- och sjukvårdens resurser är prioriteringar nödvändiga. Enligt beslut i Sveriges riksdag 1997 ska prioriteringar inom sjukvården baseras på en etisk plattform som består av tre grundläggande principer:
- Människovärdesprincipen – enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället
- Behovs- och solidaritetsprincipen – enligt vilken resurserna bör satsas på områden (individer eller verksamheter) där behoven är störst
- Kostnadseffektivitetsprincipen – enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälso- och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika åtgärder eller verksamheter.
Rangordnade
Principerna är rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som i sin tur går för kostnadseffektivitetsprincipen.
Om hur principerna omsätts i vården resonerar Mats Johansson, filosof, medicinetiker och ordförande i etiska rådet i senaste avsnittet av Etikpodden
Lyssna
Lyssna på Etikpodden avsnitt 9: När vårdens resurser inte räcker – hur bör vi prioritera? av regionskane på Etikpodden-spellistan online utan kostnad på SoundCloud