Skånsk sepsisvård visar vägen

Skånes akutmottagningar ligger i framkant när det gäller att ta hand om personer som drabbats av sepsis. Fler upptäcks snabbare och får ett bättre omhändertagande. Skånes arbetssätt med sepsislarm ska nu införas på alla Sveriges sjukhus.

– Vi kan aldrig luta oss tillbaka men det känns bra att vi fört kunskapen framåt. Vi är på ett helt annat ställe än för tio år sedan, säger Mari Rosenqvist, infektionsläkare och sepsiskoordinator i Region Skåne.  

Kan vara svårt att känna igen

Sepsis är inte helt lätt att känna igen och symtomen kan variera. Därför kan det vara svårt att i ett tidigt skede identifiera tillståndet.

– Man kan komma in till akutmottagningen med diffusa symtom och då kan det vara svårt att identifiera att det rör sig om sepsis, inte minst gäller detta personer med nedsatt immunförsvar eller äldre patienter, säger Mari Rosenqvist. 

Mari Rosenqvist har haft sepsis som fokus under många år och har nyligen doktorerat på ämnet. Hennes frustration över att se att personer på akutmottagningen inte alltid fick rätt diagnos blev startskottet för ett mångårigt arbete för att snabbare identifiera och behandla sepsis. 

Det var 2011 som hon efter en nattjour frågade sin dåvarande chef om hon inte kunde få försöka ta fram ett snabbspår för sepsis. Så blev det. Tillsammans med ambulans infördes sepsislarm på akutmottagningen i Malmö. 

Sepsislarm 

Arbetssättet hjälper vårdpersonal att snabbt identifiera om en person har allvarlig sepsis. I så fall utlöses ett sepsislarm och infektionsläkare tillkallas för att ge råd om utredning, behandling och övervakning. Mindre sjukhus som inte har infektionsläkare på plats har istället möjlighet att konsultera en sådan på telefon. 

Därutöver har varje akutmottagning ett eget sepsisteam med läkare, sjuksköterska, undersköterska och medicinsk sekreterare. Och Mari Rosenqvist kan hjälpa till när det behövs.  

– De lokala sepsisteamen har varit väldigt viktiga i detta arbete och utgör en god grund för fortsatt förbättringsarbete, säger hon.

Sedan sepsislarmen infördes har vårdtiderna minskat från i genomsnitt nio till sju dygn och behovet av intensivvård har minskat rejält. 2016 inleddes arbetet med att införa sepsislarm på alla akutmottagningar i Skåne.  

– Vi började i mindre skala i Malmö och utvärderade vår insats vetenskapligt i en pilotstudie. Sedan införde vi stegvis sepsislarm på alla sjukhus i Skåne. Nu är det så att oavsett var du söker vård i Skåne kommer du få samma goda inledande vård. 

Tidig identifiering och uppföljning viktigt 

I våras godkändes vårdförlopp för sepsis av Sveriges kommuner och regioner, SKR, där Skånes arbete med sepsislarm har varit en viktig utgångspunkt i det nationella arbetet. 

– Arbetet med sepsiskedjan har varit en förebild för att ta fram det nationella vårdförloppet. Mari är en pionjär i Sverige när det gäller sepsislarm, sedan har många följt efter, säger Kristoffer Strålin, infektionsläkare på Karolinska och ordförande i den nationella arbetsgrupp som tagit fram det nationella vårdförloppet för sepsis. 

Det innebär bland annat att alla sjukhus i Sverige nu ska införa sepsislarm.  

– Jag känner oerhörd glädje över att få vara med att förändra sjukvården tillsammans med de lokala sepsisteamen. Det är de som gör jobbet, säger Mari Rosenqvist.  

 

Fakta/sepsis

Den som har drabbats av sepsis (tidigare kallat blodförgiftning) får ofta symtom som feber, frossa, hosta, huvudvärk och hudförändringar.  

Andra vanliga symtom är matthet, muskelsvaghet, mental påverkan, andningssvårigheter, symtom från magen och plötslig svår smärta.  

Men det är inte alla som får feber och ospecifika symtom är vanliga hos till exempel äldre och personer med nedsatt immunsvar