Ungdom och vuxen sitter tillsammans vid dator.

Barns röster om vården

Lång väntan på vård och att inte bli tagen på allvar. Det är några av de återkommande klagomål som landets patientnämnder får från barn och deras vårdnadshavare. Skåne följer här samma mönster som resten av landet.

För första gången har nu Inspektionen för vård och omsorg, IVO, sammanställt underlag från landets 21 patientnämnder och jämfört med de klagomål på vården som har inkommit direkt till myndigheten. Det är en samstämmig bild av barns upplevelser som framträder.

– Det är intressant att de slutsatser som dras i IVO-analysen om barn som patienter i vården är desamma som de vi har dragit avseende de skånska klagomålen. Barn- och ungdomspsykiatrin utmärker sig inte bara i Skåne, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef för Patientnämnden Skåne.

Tas inte på allvar

Bland annat förmedlar vårdnadshavare att deras oro över barnens sjukdomstillstånd inte tas på allvar och att de inte känner sig trygga med att deras barn ska få vård i rätt vård.

– Det måste kännas tröstlöst att ”bollas runt” mellan olika instanser och uppleva att man inte får det stöd som krävs, säger Jonas Duveborn.

Dålig information

Bristande kommunikation upplevs ofta vara orsaken till riskfyllda händelser. Vårdnadshavarna anser att de inte får information, inte får vara delaktiga och att de inte får ett bra bemötande. I vissa fall har detta bidragit till att skador uppkommit eller att negativa händelser inträffat.

Av de 33 660 synpunkter och klagomål som patientnämnderna i landet registrerade under 2020 var andelen barnärenden 6,5 procent. I Skåne var andelen 6,9 procent. Samtliga patientärenden går till vården så att de får en möjlighet att göra förbättringar, bland annat utifrån patienternas förslag.

Viktigt veta vart man vänder sig

Antalet klagomål från barn och deras vårdnadshavare har minskat något under de senaste åren. Om det beror på att vården har blivit bättre eller på andra faktorer är inte utrett. Men Patientnämnden konstaterar att det är viktigt att barn och unga får kunskap om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål. Det är en förutsättning för att vården ska få syn på brister och kunna genomföra förbättringar.