Fetma är inte relaterat till närhet till snabbmatställen eller anläggningar för fysisk aktivitet

En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, visar att mångfacetterade faktorer i bostadsområdena och individuella faktorer bidrar till att öka risken för att utveckla fetma, snarare än enstaka faktorer i omgivningarna, som tidigare antagits ligga bakom de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden.

Områdena där vi bor är kända för att vara viktiga för vår hälsa. Till exempel är fetma vanligare i utsatta områden. Utsatta bostadsområden definieras vanligtvis av låga socioekonomiska nivåer, till exempel låg genomsnittsinkomst och hög arbetslöshet. Anledningen till att fetma är vanligare i sådana stadsdelar har varit ett diskussionsämne för både forskare och beslutsfattare under lång tid. Områdenas kommersiella anläggningar, som snabbmatställen och anläggningar för fysisk aktivitet, har rönt både debatt och stor uppmärksamhet från forskningen.

Studier från vissa andra länder har även visat att sådana bostadsområdesfaktorer, som snabbmatsställen och anläggningar för fysisk aktivitet, kan vara viktiga för vuxnas fetma.

- Men nu visar vår storskaliga studie i Sverige, som bygger på longitudinella nationella registeruppgifter för mer än 1,5 miljoner vuxna, inget statistiskt signifikant samband mellan dessa två typer av anläggningar och fetma, förklarar Kenta Okuyama, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning, med professor Kristina Sundquist som huvudhandledare.

Hela artikeln finns att läsa på Medicinska fakultetens webbplats.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser.
Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.
Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter