Riskökning för fetma hos barn i socialt utsatta områden

- Oberoende av familjens socioekonomiska situationen, så finns det en riskökning för fetma hos barn som bor i socialt utsatta områden, säger Ensieh Memarian, som disputerade den 4 maj med avhandlingen Obesity and bariatric surgery in Sweden, Sociodemographic aspects and neighbourhood deprivation.

Det utsatta bostadsområdets negativa effektiv var ett av resultaten av hennes doktorandarbete. Hennes forskning visade även att obesa, alltså personer med BMI över 40, genomgår fetmakirurgi i lika höga grad oavsett socioekonomiska skillnader. Gastric bypass är den vanligaste metoden för fetmaoperation i Sverige.

- Det här tyder på att svensk sjukvård har lyckats att uppnå en jämlik vård för hela befolkningen i det här avseendet, kommenterar Ensieh Memarian, som till vardags är specialist i allmänmedicin vid Sorgenfrimottagningen i Malmö.

Däremot visar en av hennes artiklar att det för invandrare som grupp är en lägre sannolikhet att de genomgår fetmaoperation gentemot svenskar. Men resultatet är inte helt entydigt.

- Det är stora skillnader ifall man gör fetmaoperation utifrån vilket land man kommer från, förklarar Ensieh. Chile och Libanon hade mycket högre operationsfrekvens än Sverige, medan Bosnien hade den lägsta frekvensen. Det är svårt att veta vad det beror på, kanske är fetmafrekvensen högre bland vissa grupper eller handlar det om kulturella skillnader, eller finns det strukturella fel i sjukvården, så att vissa grupper inte erbjuds överviktskirurgi trots att behovet finns?

Ensieh Memarians intresse för ämnet väcktes när hon gjorde sitt ST-arbete medan hon gick den långa utbildningen i grundläggande forskningsmetodik. Dessutom hade hon patienter som led av fetma och vanliga tillhörande följdsjukdomar som diabetes och hypertoni. Efter operation försvann ofta både diabetesen och hypertoni, eller så kunde medicineringen minskas. De goda resultaten av fetmaoperationerna väckte hennes intresse att studera mer och hon fördjupade sig i ämnet tillsammans med docent Susanna Calling, som senare blev en av hennes bihandledare. Huvudhandledare var docent Xinjun Li vid Centrum för primärvårdsforskning.

- Jag kontaktade CPF och fick en prova-på-forskningstjänst under ett halvt år, berättar Ensieh. Det gick bra och så blev jag erbjuden doktorandtjänsten.

Tiden som doktorand var en väldigt trevlig period överlag, men med facit i handen menar Ensieh att hon kunde gjort en del saker lite annorlunda:

- Jag kunde ha sökt till Nationella forskarskolan, till exempel. Och jag kunde ha valt att göra en av studierna av en annan typ än de andra. Nu gjorde jag fyra registerstudier, men kunde ha valt att göra en klinisk, eller en enkätstudie.

Det är precis vad Ensieh Memarian får chansen till hösten 2018, då hon inleder en post-doc hos CPF.

- Då blir det en enkätstudie! Vi håller på att diskutera upplägget nu.

Till alla som funderar på att börja forska har Ensieh några tips, där det centrala är planering, när man samtidigt jobbar kliniskt.

- Sök till Forskarskolan! Gör olika typer av studier! På slutet, när jag satt och skrev färdigt avhandlingen, så jobbade jag samtidigt. Det var väldigt jobbigt att skriva på deltid och arbeta på vårdcentral, det var belastande både fysiskt och psykiskt. Mitt tips är att man skriver på heltid och gör texten klar på några veckor!

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser.
Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.
Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter