Färre behöver dialys på sjukhus efter satsning på njursjukvården
På bara några år har antalet patienter som behöver dialys på sjukhus i Skåne minskat med närmare 100. Minskningen sammanfaller med Region Skånes långsiktiga satsning på att fler ska kunna hålla sig friska längre – och att färre ska utveckla svår njursjukdom.
Anders Christensson
När Region Skåne 2019 beslutade att modernisera njursjukvården stod dialysvården inför stora utmaningar, med köer och patienter som behövde skickas till andra regioner för att få dialysvård.
– Situationen var pressad. Vi behövde gå från att hantera akuta problem till att arbeta mer förebyggande och långsiktigt, säger Anders Christensson, chefsöverläkare på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.
Sedan dess har vården utvecklats genom satsningar på dialys i hemmet, fler transplantationer, preventiva insatser samt även blodtryckskampanjen Kolla vilket tryck!. Insatserna sammanfaller med en tydlig minskning av behovet av sjukhusdialys – från cirka 500 patienter år 2018 till drygt 400 idag, enligt data från Svenskt Njurregister och Region Skånes egen uppföljning.
Under samma period har även andra delar av sjukvården förbättrats, bland annat vården av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket kan ha bidragit till det minskade behovet av sjukhusdialys.
Forskningen når invånarna
Anders Christensson menar att Skånes universitetssjukhus långa tradition av njurforskning är en av framgångsfaktorerna bakom den skånska satsningen på njursjukvården.
– Det är en central del av vårt arbetssätt att forskningen når ut till invånarna och inte stannar i laboratoriet, säger Anders Christensson.
Jobbar mot gemensamt mål
Arbetet leds från Skånes universitetssjukhus men omfattar hela Region Skåne, med nära samarbete mellan specialistvård, primärvård och regionledning.
– En framgångsfaktor är att vi haft en gemensam bild av vad som behövts göras. Det har gjort det möjligt att arbeta metodiskt och evidensbaserat, säger Anders Christensson.
Med nya läkemedel, bättre diagnostik och fortsatta preventiva insatser hoppas Anders Christensson att behovet av dialys på sjukhus ska minska med ytterligare 20 procent.
– Det viktigaste är att färre blir njursjuka från början. Genom att upptäcka sjukdomen tidigt kan man bromsa förloppet i upp till 20 år – och samtidigt minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det innebär en stor förbättring för patienternas livskvalitet, säger Anders Christensson.
Fakta: Skånsk njursjukvård
- Antalet patienter som får dialys på sjukhus i Skåne har minskat från cirka 500 till drygt 400 sedan 2018.
- Arbetet följs upp med kvalitetsindikatorer från Svenskt Njurregister.
- Samarbetet leds av Skånes universitetssjukhus och omfattar specialistvård, primärvård, regionledning och patientföreningar.
- Anders Christensson beskriver utvecklingen av den skånska njursjukvården i den amerikanska tidskriften Kidney360. Medförfattare är Karl-Göran Prütz, överläkare på Helsingborgs lasarett och forskare inom njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.
Optimizing Quality of Care for CKD in Sweden (journals.lww.com) (lww.com)
-
Ämnesområde:
- Startsida
- Vård och hälsa
Senast uppdaterad: 11 november 2025