Etikpodden: Barnmisshandel genom förfalskning av symtom

I detta avsnitt av Etikpodden diskuteras ett allvarligt fenomen där föräldrar medvetet hittar på eller förvränger sjukdomssymtom hos sina barn. Det leder ofta till att barnet utsätts för onödiga och farliga medicinska behandlingar. Vanligtvis kallas fenomenet ”Münchhausen by proxy”, men Björn Lundin, barn- och ungdomspsykiatriker, föreslår nu en mer tydlig benämning: ”barnmisshandel genom förfalskning av symtom”.   
 
– Det här är inte en psykiatrisk störning, utan det här är barnmisshandel. Kallar man barnmisshandel för barnmisshandel blir allt plötsligt mycket tydligare, säger Björn Lundin.   

Rätt begrepp kan underlätta hantering   

Björn Lundin förklarar att termen "Münchhausen by proxy" har skapat förvirring och lett till att både sjukvårdsmedarbetare och rättssystemet inte alltid vet hur de ska hantera dessa situationer.   
 
– Det är svårt att veta var detta hör hemma. Är det hos polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården? Genom att istället tala om det som barnmisshandel blir det tydligare vad som faktiskt sker, och hur man bör agera, säger Björn Lundin.  

Anmälningspliktigt

Titti Mattson instämmer. Hon betonar att det handlar om att flytta fokus från förälderns eventuella psykiatriska åkomma till det som det faktiskt handlar om; barnmisshandel.  
 
– Det gör att det blir synligt att det är en anmälningspliktig händelse, säger Titti Mattson.  
 
När föräldrar medvetet lurar sjukvården genom att överdriva eller hitta på symtom kan barnet utsättas för onödiga och ibland farliga behandlingar. I vissa fall kan detta till och med leda till att barnet får kirurgiska ingrepp eller andra allvarliga medicinska åtgärder baserade på falska berättelser. Eftersom sjukvården bygger på förtroende, kan det vara svårt för vårdmedarbetare att ifrågasätta föräldrar som verkar vara trovärdiga.   

Vikten av att vara uppmärksam   

Björn Lundin betonar att medarbetare i hälso- och sjukvården måste vara extra uppmärksam på när något inte stämmer. Om något känns fel ska det utredas, utan att föräldrarna direkt döms. Att ifrågasätta en förälders berättelse är ett stort steg, men det handlar om att alltid sätta barnets säkerhet i första hand.   
 
– Det betyder inte att man dömer föräldrar, det betyder bara att man är uppmärksam och har perspektivet öppet, förklarar Björn Lundin.   

Föräldrar i behov av hjälp   

Föräldrar som utsätter sina barn för den här typen av misshandel kan själva ha djupare psykologiska problem, men drivkrafterna bakom deras handlingar är inte alltid lätta att förstå. Det är därför viktigt att ge föräldrar möjlighet att få hjälp och stöd, även om det kan vara svårt för dem att erkänna sina handlingar.   
 
– Vi vet väldigt lite om varför föräldrar gör så här. Även när föräldrar blir tagna på bar gärning förnekar de ofta sitt beteende, säger Björn Lundin.  
 
I den här typen av situationer är det avgörande att se till barnets bästa. Det innebär att sjukvården och andra myndigheter måste vara noga med att sätta barnets rättigheter och välmående i första rummet, och att alla inblandade parter samarbetar för att skydda barnet från ytterligare skada.  
 
– Det handlar om att ha ett barnrättsperspektiv på det hela. Vi börjar prata om barnen och sen om föräldrarna, avslutar Titti Mattson.  

Om Etikpodden   

Etikpodden görs av Etiska rådet och är tänkt att bidra till reflektion, kunskap och ge ett stöd i vårdens svåraste frågor. Etiska rådet i Region Skåne är ett oberoende råd som arbetar med etiska ställningstaganden, utbildning och för att stimulera etisk diskussion i vården.  

Etikpodden avsnitt 23: Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (soundcloud.com)