Medarbetare berättar

Möt Denise Gustafsson, nyfiken ambulanssjukvårdare i Malmö. Hon stortrivs med sitt nya jobb.

– Jag kunde inte ha trivts bättre på jobbet. Det bemötande som jag har fått på min arbetsplats har varit fantastiskt, säger Denise Gustafsson, ambulanssjukvårdare i Malmö.

Lär sig nytt

Roligast med jobbet är att vara ny och att lära sig nya saker, tycker hon.

– Varje dag är det bara en fröjd att vara här. Det jag gillar mest med jobbet som ambulanssjukvårdare är arbetssättet.

Denise uppskattar att hon kan fokusera på ambulansuppdrag och möta en patient i taget:

– Då gör man denna uppgift till fullo, så gott man kan, innan man tar sig an nästa.

Går olika utbildningar

Som nyanställd går du en rad utbildningar och får introduktion, betonar Denise.

– Det finns hela tiden möjlighet att gå utbildningar, säger Denise Gustafsson.

Hon ser positivt på den fortbildningen som erbjuds.

– Just i detta jobb går det inte att komma in snabbt. Det finns inga snabbvägar för att lära sig allt.

Nöjd med bemötande

Denise Gustafsson som är nyanställd är nöjd med första tiden hos ambulansen:

– Jag har fått ett fantastiskt bemötande. All oro som jag hade innan jag började har försvunnit.

Utbildning och karriär

Som färdig ambulanssjukvårdare har du ett ansvar för både utrustning i ambulansen och för att patienten ska komma fram till sjukvården på ett säkert sätt.

Utbildningen till ambulanssjukvårdare är en eftergymnasial utbildning på ett år. Det är en vidareutbildning för dig som är undersköterska och har viss arbetslivserfarenhet.

Om du vill söka dig vidare är det en fördel om du arbetat några år som undersköterska inom akut sjukvård.

Du kan utbilda dig som ambulanssjukvårdare i Skåne hos Lernia. Nästa intagning sker inför höstterminen 2022.

Om utbildningen på Lernia (studentum.se)

När det finns lediga jobb som ambulanssjukvårdare i Region Skåne hittar du dem här:

Hitta lediga jobb

"Att leda och guida andra är något jag växer av som person."

Som arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Lund är uppdraget långt ifrån tråkigt:
– Varje dag lär jag mig något nytt och alla möten med människor jag får uppleva … Det är väldigt häftigt, säger Cathrine Eriksson.

Roligt, lärorikt, fyllt med människomöten och teamwork. Så summerar Cathrine Eriksson sitt arbete. Här på Sus i Lund har hon varit sedan hon tog examen som arbetsterapeut två år tillbaka. Hon och hennes kollegor bedömer vilka patienter som har ett behov av rehabilitering för att komma tillbaka hem till vardagen.

– En viktig del är patienterna blir så självständiga som möjligt i det dagliga livet. Vi träffar dem löpande under vårdtiden och sen rapporterar vi till kommunen om vilka hjälpmedel och vilken hjälp de behöver när de kommer hem.

Värdefull roll

Men det är inte bara hjälpmedel och rörlighet som hamnar i fokus.
– Det är spännande att hjälpa patienterna på sin resa tillbaka till självständighet. Jag har en värdefull roll här och känner att jag är behövd, förklarar Cathrine Eriksson som också känner att hon utvecklas i sin roll:
– Alla livsöden, alla berättelser man får höra. Jag tänker inte så mycket på att personen framför mig är sjuk, jag ser människan. 

Även teamet runt patienten spelar in för hennes egen utveckling.
– Jag är inte ensam utan jobbar tillsammans med läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut och även kurator och dietist vid behov. Det är en jätterolig del av arbetet här, att man ingår i ett team där alla ser patienten ur olika synvinklar, man får vrida och vända på sina tankar inom teamet och reflektera tillsammans över hur man kan hjälpa patienten på bästa sätt.

Utvecklande att handleda andra

Även om det här är hennes första arbetsplats så tror Cathrine Eriksson att hon kommer att vara kvar här om tio år.
– Jag kommer att ha studerat mer och har nog många studenter att handleda. Redan idag arbetar jag som handledare. Att leda och guida andra är något jag växer av som person.

Hitta lediga jobb

”Jag har världens bästa jobb”

Människomöten och omvårdnad. Det är Annette Olaussons vardag som barnmorska på kvinnokliniken i Lund.
– Genom mina patienter lär jag mig hela tiden mer. 

Avdelningen är stor.
– Jag jobbar med åtta patienter parallellt. Vi roterar mellan gravida och nyförlösta och hinner aldrig tröttna.

Lyssna på patienterna

Många gånger är patienterna oroliga – de kan vara inlagda därför att det finns en risk att de föder för tidigt eller därför att något hänt under förlossningen.

– Det handlar om att möta människan där hon är. Att vara mjuk, lyssna och låta patienten berätta är viktigt. Ibland är de i en svår situation och det gäller att ta hand om dem på bästa sätt. Många vill ha ett enkelrum och det kan vi inte erbjuda men vi lägger mycket energi på att möblera om och göra det bästa av situationen. De är oftast nöjda och tacksamma när de går härifrån.

Hon understryker vikten av att berätta om nästa steg för att förebygga oro.
– Vi är noga med att följa upp när de fått landa lite med svaren.

Drömjobb

Att bli barnmorska har varit en dröm sen barndomen.
– Jag har världens bästa jobb – det ger så otroligt mycket att få jobba med och ta hand om människor.

Hennes inställning är att fullärd blir man aldrig. Lär sig gör hon hela tiden.

Bra team

Fick hon byta arbetsplats skulle hon inte vilja byta.

– Mina avdelningschefer är fantastiska. Jag kan bolla allt med dem, om jag behöver hjälp kommer de direkt och jag vet att jag har deras stöd. Vi är lyckligt lottade att få jobba med friskvård.

Hon understryker att övriga medarbetare, från läkare till undersköterskor, är precis lika viktiga.

– Vi jobbar i team och det är jättebra. Ju mer man lär känna sin undersköterska desto mer kan man släppa till hen – vilket utvecklar den personen också. Jag vet att sköterskorna tycker att det är bra här, något som är ett kvitto på att vi jobbar bra ihop. Vi är ett härligt gäng här.

Hitta lediga jobb

"Varje förlossning är unik och speciell. Här finns inga vanliga dagar på jobbet"

Efter sex år som sjuksköterska ville Kristina Hansson fokusera på att jobba med friska människor. Lösningen blev att vidareutbilda sig till barnmorska.

- Här hjälper vi till största delen friska kvinnor som föder friska barn. Det är ju en väldigt speciell och personlig situation som vi möter familjen i, med mycket känslor inblandade. Vi fokuserar mycket på kvinnan och det naturliga förloppet i födandet, ibland måste man få låta det ta tid och då väntar vi med interventioner om vi inte måste.

På sjukhuset i Ystad ligger BB och förlossningen på samma avdelning, och de flesta i personalen arbetar på båda ställen. Det ger en kontinuitet för både personal och patienter. Personalen erbjuds kurser i till exempel akupunktur, amning och handledarskap.

- Det ger oss en bredd i vår kompetens, att vi både är med och förlöser och jobbar på BB. Att varva lugna stunder och mer akuta situationer gör att man ständigt utvecklas. Det känns bra att vi oftast har tid att följa en kvinna i aktivt förlossningsarbete hela vägen.

Utöver BB och förlossning finns det också en liten neonatalavdelning

- Att vi har kunskapen att ta hand även om barn som behöver lite extra hjälp i starten ger oss ytterligare bredd. Vi har inte lika många förlossningar som på andra kliniker, men vi har god kvalitet i det vi gör, berättar Kristina.

Stort fokus på det patientnära arbetet

Hon uppskattar också att arbetet inte innebär så mycket dokumentation som när hon var sjuksköterska, utan att fokus ligger på att jobba praktiskt tillsammans med familjen inne på förlossningsrummet.

- Det är parets förlossning, vi ska vara med och stötta och vägleda. Vi sätter mål efter vägen och har en plan framåt. Framför allt är det viktigt att ha med sig paret i hur man handlägger, bedömer och planerar om förloppet blir väldigt utdraget och segt och vi måste göra någonting som de inte tänkt sig.

Det är när föräldrarna har fått en bra förlossningsupplevelse som Kristina tycker att hon har gjort skillnad i sitt arbete.

- Vi får vara med och dela en fantastisk upplevelse med familjen. Efter varje förlossning känner man bara "wow, vilket jobb jag har!"

Hitta lediga jobb

Vill du ha ett omväxlande jobb, ta del av ny teknik och nya metoder? Möt Sebastian Andersson, biomedicinsk analytiker, som stortrivs med sitt jobb.

– Det bästa med jobbet är att det finns mycket att lära sig. Det finns många olika sorters analyser, säger han.

Sebastian Andersson tycker om att arbeta inom klinisk kemi och att vara på ett stort sjukhus med olika sorters patienter. Varje provsvar har en avgörande roll för patienten och hans roll är viktig.

– Jag får se olika åkommor och det finns alltid möjlighet att få nytt ansvar, om man vill det.

I takt med ny teknik kan en biomedicinsk analytiker ta del av allt bättre metoder, exempelvis för att diagnosticera cancer.

Ställ frågor

Som ny på jobbet känner Sebastian att det finns mycket kvar att lära. Det finns nya kurser att gå och nya placeringar.

– Tips till dig som är ny är att ställa mycket frågor till dem som varit länge på arbetsplatsen. Ta vara på möjligheten att gå på föreläsningar. Du kan lära dig väldigt mycket här.

Stämningen är bra

– Det är väldigt roligt. Jag känner att jag hittat en arbetsplats där jag trivs. Stämningen blir väldigt bra, eftersom alla lär känna varandra. Vi jobbar med olika placeringar varje dag.

Som biomedicinsk analytiker får du ta mycket ansvar. Om du vill kan du utvecklas till specialist inom olika områden, exempelvis hematologi och allmän kemi. Det finns även möjligheter till patientkontakter.

Utbildning och karriär

Som färdig biomedicinsk analytiker har du en yrkeslegitimation och ett yrkesansvar inom huvudämnet biomedicinsk laboratorievetenskap. Utbildningen till biomedicinsk analytiker är en högskoleutbildning som är tre år.

Du kan utbilda dig som biomedicinsk analytiker i Skåne:

Malmö universitet  (mau.se)

Högskolan Kristianstad  (hkr.se)

Om du vill vidareutbilda dig finns möjlighet för studier på magister-, master- och doktorsnivå. Du kan också vidareutbilda dig till cytodiagnostiker, en ettårig specialistutbildning.

Det finns gott om arbetstillfällen för biomedicinska analytiker. När det finns lediga jobb som biomedicinsk analytiker i Region Skåne hittar du dem här:

Lediga jobb

Hur hittar en svårt sjuk patient en blodgivare? Går det att tillverka blod i framtiden? Blodforskaren Jill Storry söker svar på gåtorna.

Nu går det att hitta allt fler blodgivare som hjälper en svårt sjuk patient. En växande databas och ny genteknik gör det lättare att hitta rätt blodgivare.

Jill Storry, blodforskare, på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, hittar pusselbitarna när en patient med ovanligt blod behöver en blodtransfusion.

– Vi kan hitta allt fler blodgivare som hjälper en patient med sällsynt blodgrupp, säger hon. Förutom den nya databasen med blodgivare underlättar de genetiska tester som görs inom Labmedicin.

Gräva på djupet

Jill brinner för att gräva ner på djupet bland blodgruppssystemen.

– Vissa patienter, exempelvis vid blodsjukdom, har högre risk att bilda antikroppar eller antigener som kan förhindra en säker blodtransfusion. Jag behöver då utreda hur vi ska hitta bästa möjliga blod till patienten. Det händer att vi hittar bara en enda möjlig blodgivare.

Blodkropparna har många funktioner förutom att transportera syre. De innehåller mängder av proteiner som kan innehålla små förändringar.

– Vi har helt olika uppsättningar av proteiner. Det finns hundratals matchningar som behöver göras inför en blodtransfusion.

Vad driver dig som forskare?

– Det som är roligt är att lösa problem och ge en patient bästa möjliga blod. Det är lite som att lösa ett svårt korsord!

Hitta lediga jobb

”Jag gillar att jobbet är så omväxlande.” 

Maria Berglund är medicinsk sekreterare och därmed en spindel i nätet på diabetes- och endokrinologimottagningen i Ängelholm.
– Här känns det som om jag verkligen bidrar med något.

Att administrera och organisera har alltid varit hennes specialitet.
– Jag fick reda på att yrket medicinsk sekreterare fanns av en slump och tänkte: Det borde jag bli.

Så 2014 lämnade hon sin tid som receptionist bakom sig för 2 år i skolbänken. Tjänsten i Ängelholm har hon haft i ett par månader.

– Jag trivs jättebra här! Det är väldigt varierande uppgifter – den ena dagen är inte den andra lik. Och jag tycker att det är roligt att försöka lösa olika situationer som uppstår.

De är tre medicinska sekreterare som jobbar tillsammans på mottagningen och turas om med tre olika scheman.
– En vecka har jag allt som rör telefonen, provsvar och mina vårdkontakter, sedan är det skriv- och bokningsvecka och den tredje veckan har jag ansvar för post, remisser, besökskort med mera. Jag gillar att jobbet är så omväxlande.

Hon gläds åt att när hon gör sitt jobb bra så flyter saker och ting på som de ska.
– Och mina kollegor, läkare och sjuksköterskor kommer ofta och ber om synpunkter och feedback. Det är härliga kollegor, en liten enhet med bra arbetsmiljö.

Till skillnad från de flesta som jobbar inom sjukvården så har Maria Berglund mest patientkontakt genom telefonen. Men hon känner ändå att hon gör nytta för patienterna.
– Jag har ju koll på att allting fungerar. Jag tror att jag är bra på mitt arbete och det är väldigt givande. Det är inget som syns, men jag är med och förbättrar verksamheten och hjälper patienterna indirekt. Vi vrider och vänder mycket på hur vi kan bemöta sjuka patienter på bästa sätt och tillgodose deras behov.

Hitta lediga jobb

"Varje projekt är som att starta ett företag"

Samuel Sjödin är Skånetrafikens kugghjul när det ska byggas nya tågstationer.

– Jag tror att det är i mötet med andra som man utvecklas. Här ställs jag inför många olika situationer och människor, säger Samuel Sjödin på avdelningen strategisk planering på Skånetrafiken.

Han är projektledare inom infrastruktur med fokus på järnväg och jobbar för att tågstationerna blir bra för resenärerna. Flera olika pusselbitar behövs för att ge en bra tågresa till resenären.

Samverkan för att hitta lösningar

– Varje projekt är lite som att starta ett företag. I början är ett fåtal involverade och sedan kan flera hundra personer vara inkopplade i ett projekt. Jag har hela tiden kontakter med olika intressenter, främst kommunerna och Trafikverket. Det handlar om att få alla att mötas och samverka för att få bra lösningar för resenärerna.

Skånetrafiken har ansvaret för kollektivtrafiken i Skåne och har drygt 250 000 dagliga kunder och cirka 300 anställda. All trafik är upphandlad och körs av privata trafikbolag.

Utbildning och karriär

Projektledare på avdelningen strategisk planering har i regel högskoleutbildning som civilingenjör i väg- och vattenbyggnad, byggnadsingenjör eller motsvarande kompetens.

Ett jobb på Skånetrafiken är ett jobb i en framtidsbransch med fokus på utveckling och ständiga förbättringar.

Det finns goda möjligheter att växa internt på olika sätt, genom kompetensutveckling i sin nuvarande roll eller genom att gå vidare till exempelvis specialist- och chefstjänster.

Hitta lediga jobb

"Jag har världens bästa kollegor."

Han vill inte kalla sig eldsjäl, det är för pretentiöst. Men när Marcus Andersson, psykiatrisjuksköterska i Hässleholm börjar berätta så går det att läsa mellan raderna att det är precis vad han är. Och han stortrivs inom psykiatrin.

Tycker om sjukhusmiljön

2004 tipsade en kompis Marcus om att söka till rättspsykiatrin. Och sen dess är han kvar.
– Jag har världens bästa kollegor, vi har jobbat många år tillsammans. Jag har en bra och närvarande chef som lyssnar på sin personal och det är ett gott arbetsklimat.

Marcus Andersson berättar att han alltid har tyckt om sjukhusmiljön.
– Min mamma var mycket på sjukhus under min uppväxt och det blev naturligt att följa med henne på provtagningar och läkarbesök. Det var en trygg miljö, säger Marcus som redan som trettonåring bestämde sig för att bli sjuksköterska.

Kvalitetsarbetet tar aldrig slut

Starkt eget driv och en uttalad önskan om att slippa sitta utan sysslor har resulterat i flera omväxlande uppgifter och ansvarsområden genom åren. Marcus Andersson har varit Vårdförbundets ombud, han utbildar kollegor i hur man bemöter patienter som visar aggressivitet och är idag sjuksköterska med utökat kvalitetsuppdrag.

– Det är pågående kvalitetsarbete, något som aldrig tar slut. Jag följer upp alla avvikelser och tittar på åtgärder för att undvika dem i framtiden.
Även om han inte har egna patienter känner han en stark mening med sitt uppdrag.
– Jag är ju involverad i ett stort förbättringsarbete.

Fördelar med jobbet

Fördelarna med att jobba inom psykiatrin är många anser Marcus Andersson.
– Vi har gott om tid för patienterna. Det gör att jag och patienten hinner lära känna varandra och får ett gott samarbete. Då utvecklas patienten snabbare och kan rehabiliteras ut från slutenvården. Det är då vi har lyckats och kommer man dit så känner man en stor tillfredsställelse.

Hitta lediga jobb

”Det känns oerhört meningsfullt.” 

Som sjuksköterska på palliativvårdsavdelningen i Kristianstad möter Ingrid Maechel dagligen patienter i livets slutskede.
– Det är såklart tungt ibland, men när jag kan göra något för en människa som har det svårt känns det oerhört meningsfullt.

Gemensamt för alla de patienter som Ingrid Maechel och hennes kollegor möter är att de är obotligt sjuka.

– Vi vårdar patienten som helhet här, det är palliativvårdens styrka. Vi ser personen fysiskt, psykiskt, existentiellt och socialt och tar oss även an de närstående.

Att möta svårt sjuka människor ställer stora krav – på vårdpersonal, chefer och arbetsmiljö, menar hon. Där finns dock goda resurser för att tillgodose patienternas önskemål och sätta guldkant på tillvaron som god vällagad mat, taktil massage och SPA-bad.

– All vård börjar hos dig själv. Hur avdelningen mår speglar hur vi kan möta de svårt sjuka patienterna. Här har vi både en god arbetsmiljö och en chef som förstått hur vi måste jobba – ledarskapet är väldigt viktigt i vår arbetssituation. Vi har en god stämning, ett etiskt klimat, möjligheten att utvecklas och vi kan vara flexibla.

Just etiken är ett ämne som ligger Ingrid Maechel varmt om hjärtat och hon tycker att det är viktigt att arbetsplatsens värdegrund är djupt förankrad i medarbetarna.

– Döden är en naturlig del av livet och vi tar hand om patienten lika respektfullt efter döden som när personen fortfarande levde. Vi låter närstående tar farväl och brukar tända ett ljus tillsammans med dem innan begravningsbyrån tar över.

Hon är övertygad om att arbetet så nära döden kräver en viss inställning.
– Man måste vara modig och våga skapa relationer med patienter och närstående, och inte backa när det blir tungt mentalt.

Samtidigt ger det tillbaka.
– I närheten av döden blir livet så starkt. Det är en förhöjd livskänsla som infinner sig när livet är hotat, och i den ryms både sorg och smärta, men också glädje.

"Jag har blivit väldigt trygg i min yrkesroll genom jobbet på akuten."

På akutmottagningen i Malmö är det högt tempo och stort patientflöde. För sjuksköterskan Kristoffer Bjurström är det som många skulle uppleva som en stressig vardag istället en stimulerande miljö som bjuder på mycket lärande.

– Det passar nog inte alla att arbeta här. Man får inte ha för stort kontrollbehov och måste kunna lita på sina kollegor. Kan man det så är det en väldigt stimulerande och rolig arbetsmiljö. Jag lär mig nya saker hela tiden och har blivit väldigt trygg i min yrkesroll genom jobbet på akuten, säger Kristoffer.

Han blev färdig sjuksköterska för fyra år sedan, och har arbetat tre av åren sedan sin examen på akutmottagningen i Malmö. Kristoffer valde att utbilda sig till sjuksköterska efter att ha jobbat som vårdbiträde inom hemtjänsten.

– Jag blev imponerad av de sjuksköterskor som jag mötte där, av deras djupa kunskaper om mediciner och sjukdomar. Dessutom gillar jag att träffa och jobba med människor. Därför valde jag att själv utbilda mig till sjuksköterska.

Just patientbemötandet är något som personalen på akutmottagningen ständigt arbetar med att förbättra. I en stressig arbetsmiljö där det ibland blir långa väntetider för patienterna är det viktigt att ha en bra dialog.

– Vi har en etikgrupp som bland annat jobbar med den frågan. Ingen patient vill sitta här timme efter timme, och det är ju inte meningen heller. Vi jobbar på att utveckla verksamheten i alla kategorier, säger Kristoffer.

Ett ständigt lärande

Medarbetarna på akutmottagningen får också många tillfällen att vidareutbilda sig, bland annat genom traumautbildningar och kurser i avancerad hjärt- lungräddning.

– Vi utbildar varandra mycket också, berättar Kristoffer. De som är experter inom ett visst område håller i interna utbildningar. Man blir aldrig fullärd.

På akutmottagningen arbetar man som sjuksköterska i team med undersköterska, läkare och sekreterare.

– Jag tycker att vi har ett unikt samarbete med läkarna här. De är alltid närvarande och lyssnar på oss på ett sätt som jag inte har upplevt på andra avdelningar som jag jobbat på. Man kan alltid diskutera ett patientärende med dem.

Teamarbetet märks tydligast när det kommer in svårt sjuka patienter.

– Under ett larm med till exempel en stroke eller ett hjärtstopp fokuserar alla i teamet bara på just den patienten. Paradoxalt nog är det också i de svåra och intensiva situationerna som arbetet här är som roligast. Och när vi har gjort allt vi kan för en patient som varit väldigt dålig, då är jag stolt över min arbetsplats och det vi gör här.

Hitta lediga jobb

”Jag har alltid en kompetent kollega att rådfråga. Tillsammans sätter vi patienten i centrum.”

Sandra Backman jobbar som specialistsjuksköterska på thoraxintensiven, THIVA, på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Lund. Här ligger svårt sjuka patienter som ständigt är uppkopplade, och det är alltid personal närvarande i rummet.

– Det gäller att vara väldigt uppmärksam på små förändringar hos patienterna. Det är snabba tempoväxlingar, en patient som verkar stabil kan plötsligt försämras. Ofta kan jag se att något är på gång att hända när patienten blir orolig, även om inte övervakningen visar något. Den kliniska blicken tränar man upp här, säger Sandra.

Hon arbetade som undersköterska inom intensivvården i tio år innan hon vidareutbildade sig till sjuksköterska och så småningom specialiserade sig. Drivkraften är att få hjälpa människor i en väldigt utsatt situation.

– Det går alltid att göra det bättre för patienten, även om läget är svårt. Våra patienter är ofta rädda och väldigt blottade. Genom att inte bara vårda utan också ta mig tid att verkligen lyssna och informera om vad som kommer hända så blir patienten tryggare. Där gör vi skillnad, genom att ta oss den extra tiden.

Patienten i centrum

På Sus arbetar man efter en modell med patientcentrerad vård, PCV.

– För oss handlar det om att se personen bakom patienten och att lägga upp dagen efter patientens önskemål. För våra patienter, som oftast är sängbundna, kan det handla om små saker som att komma upp på sängkanten eller att inte ha ont. Då hjälps vi åt att sätta rimliga mål och jobba efter dem.

På THIVA arbetar man som sjuksköterska i team kring varje patient, med undersköterska och läkare.

– Eftersom att jag själv har varit undersköterska i många år vet jag hur viktigt det är att samarbeta. Jag har alltid en kompetent kollega att rådfråga. Tillsammans sätter vi patienten i centrum.

Ett ständigt lärande

För att hänga med i utvecklingen kring all teknik som krävs för den högspecialiserade vården på THIVA har personalen regelbundet studiedagar inlagda i schemat.

– Det händer mycket inom vårt område. Det kan handla om nya läkemedel eller ny forskning som vi måste känna till. Jag känner att det finns goda möjligheter att utvecklas och att ledningen är lyhörd för oss på golvet. Det är hög svårighetsgrad på det vi gör och det kräver ett ständigt lärande. Här utvecklas jag hela tiden, tillsammans med både patienterna och väldigt kompetenta kollegor.

Hitta lediga jobb

"Att jobba med människor ger så himla mycket positivt."

Teresia Zafar Adl skolade om sig och hittade hem på Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg.

– Vill man ha ett spännande jobb ska man söka sig hit. Här finns många vägar att utvecklas på som person, säger hon.

Ibland hamnar man i ett vägskäl i livet. Det gjorde Teresia Zafar Adl som i samband med en flytt söderut, efter tjugo år i livsmedelsindustrin, valde att utbilda sig till skötare. Nyfiken på rättspsykiatrin sökte hon sig dit redan under sin praktik, något hon inte ångrar en sekund.

– Det känns som ett kall. Här passar jag, här kan jag hjälpa människor, här kommer jag att bli kvar. Gillar man att hjälpa människor så är det ypperligt att jobba inom rättspsykiatrin. Det finns ju fördomar, men kommer man hit och ser hur det fungerar får man nog en annan uppfattning, säger hon.

Just en fördomsfri inställning är a och o på Teresia Zafar Adls arbetsplats och hon återkommer flera gånger till att prata om det hon kallar en allians med patienten. Att de alla dömts till vård får inte påverka arbetet eller synen på personen hon har framför sig:

– Vi behandlar sjukdomen i första hand, de är patienter här. Och mötet med människor som lider av allvarlig psykisk störning är väldigt spännande. Hur man bemöter dem, får dem att utvecklas, att tro på sig själva. Vi bygger upp tillit och får förtroende samtidigt som vi är deras trygghet.

Hon känner att hon har en både självklar och betydande roll i teamet kring patienten. Teamet består även av skötare, sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, psykologer, kurator, arbetsterapeut och medicinsk sekreterare.

– Här lyssnar alla in alla. Vi som har omvårdnaden om patienten är ju hela tiden närmast och märker om något har hänt eller är annorlunda. Jag känner att jag får gehör för det jag säger och att jag även blir delaktig i väldigt mycket. Det är jättebra, ett plus i kanten.

Något negativt med jobbet kan hon inte komma på.

– Att jobba med människor ger så himla mycket positivt, och det här är precis som det låter: Ett underbart jobb!

Hitta lediga jobb

Det finns en enorm kraft när vi gör saker tillsammans

– Jag har en liten statyett av Hippokrates på mitt rum. Han hjälper till att hålla mig på rätt spår och påminner mig om varför jag är här – mina patienter. Maja Bradić Lindh är disputerad specialistläkare inom onkologi och sektionschef vid lungsektionen på Helsingborgs lasarett. Här berättar hon om sin passion för cancervården, engagemanget för patienterna och vikten av att våga följa sin dröm.

"Jag blir hjälpmedlet som gör skillnad.”

Annika Strandberg är teckenspråks- och dövblindtolk. Hon hjälper skåningar att få vardagskommunikationen att funka i alla möjliga situationer.

Annika Strandberg har jobbat som teckenspråks- och dövblindtolk på Tolkcentralen i Region Skåne i 16 år och beskriver det som sitt drömjobb. För Annika var det teckenspråket som fascinerade och som lockade till yrket. Och hon är glad över att hon upptäckte det så tidigt.

Tolkcentralen i Region Skåne ansvarar för vardagstolkning åt Skånes invånare. Med det sagt tolkar de i alla möjliga situationer i en människas vardag, som till exempel arbetsplatsträffar och läkarbesök.

Löser problem genom att möjliggöra kommunikationen

Annika berättar att det hon ser fram emot mest under en arbetsdag är uppdragen och de ständigt nya situationerna.

– Ett uppdrag är nästan som ett problem att lösa. Jag kommer dit och ser till att allting funkar. Jag möjliggör deras kommunikation men tar ändå ingen plats. Det är de som pratar med varandra och jag blir hjälpmedlet som gör skillnad.

På frågan om hon har ett favoritminne som tolk svarar hon att hon har många men att ett har satt sig lite extra i hjärtat.

– Jag fick möjligheten att vara bron i ett möte mellan två människor som känt varandra under en lång tid men som aldrig kunnat kommunicera på annat sätt än med egenskapade gester. Det var ett fint möte som jag aldrig glömmer, för nu fick de en chans att faktiskt lära känna varandra på riktigt.

Variation och ständig utveckling

Variationen och den ständiga utvecklingen är anledningen till att hon fortsätter att arbeta som tolk.

– Det är spännande, det är intressant och det är utmanande. Man kan säga att vi måste kunna lite om mycket då vi är med i alla möjliga situationer. Vi nischar oss inte på ett område, utan vi får uppleva allt man kan tänka sig. Som att vara med när någon tar körkort eller föder barn. Det är det som gör yrket så fascinerande!

– Utvecklas gör man varje dag, genom allt nytt man får se och vara med om. Det spelar ingen roll hur länge man har jobbat, det är alltid nya situationer och nya människor.

Som tolk är ingen dag den andra lik, vilket Annika ser som en av fördelarna med yrket.

– Två sjukgymnastbesök för ett knä kan se helt olika ut, trots att det handlar om samma sak. Man kan inte förvänta sig någonting, för när man kommer ut på ett uppdrag kan det vara något helt annat än det man tänkt sig.

Kollegorna är som en andra familj

Kollegorna är en av grundpelarna till varför hon trivs på sin arbetsplats.

– Det är viktigt att trivas på sin arbetsplats för att kunna trivas med sina arbetsuppgifter. Vi är varma, vi har ett bra samarbete och vi är stöttande. Det är helt enkelt som en andra familj.

Hitta lediga jobb

"Jag är stolt över att vara undersköterska."

Att få påverka människors liv genom att göra något bra för dem är vad som driver Malin Råberg, undersköterska. 

Återvände till vården

För elva år sedan slutade Malin Råberg som undersköterska för att stå i butik. Något som lockade just då, men som inte alls var stimulerande på det vis hon hade hoppats.

– Jag saknade att vara på en stor arbetsplats och jag saknade patienterna. När man jobbar med människor så får man någonting tillbaka, en känsla av att göra något bra för någon annan, säger hon.

Idag är hon tillbaka i sjukvården, med gott om omväxling i vardagen på Lasarettet i Ystad. Vissa dagar är hon på kirurgi- och urologiavdelning 1, och andra dagar på kirurgi- och urologimottagningen.

Teamarbete

– På avdelningen är det mer omvårdnadsarbete, jag är närmast patienten hela tiden och jobbar i team med en sjuksköterska.

Malin Råberg hade inte velat ha en annorlunda arbetsfördelning.

– Sjuksköterskan har ansvaret för den medicinska dokumentationen och då kan jag lägga tiden på att ge omvårdnad och pyssla om patienterna och se till att de har det bra på alla sätt.

– På mottagningen däremot är det mer tekniskt – då är det bara jag och läkaren. Jag assisterar honom i undersökningar och mindre operationer.

När hon började på mottagningen kändes det som en stor utmaning.
– Jag var rädd att jag inte skulle klara av att göra sådant som sjuksköterskorna vanligtvis gör. Men det gjorde jag, och jag lär mig något nytt varje dag.

Stolt över sitt yrke

På frågan om hon funderat på att läsa vidare till sjuksköterska blir svaret nej.

– Jag älskar att jobba direkt med människor och vi är alla är lika värdefulla. Jag är stolt över att vara undersköterska, jag trivs med mitt jobb och vet att jag gör det bra. Jag är glad när jag går till jobbet – det är inte ens besvärligt på en lördagkväll, och då är det bra. Jag har hittat mitt drömjobb, absolut!

Sök jobb som undersköterska