Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Män med misstänkt prostatacancer utreds vid Urologiska kliniken och behandlingen sker i samarbete mellan Urologiska och Onkologiska kliniken. Nedan följer en kort information om sjukdomen. Du kan länka dig direkt till önskat avsnitt här intill. Det finns också länkar till de olika informationsskrifter vi delar ut till patienter under utredning eller behandling.
Prostatakörteln
Prostatakörteln (på svenska blåshalskörteln) är belägen strax nedanför urinblåsan hos män, där den omsluter urinrörets översta del. Denna, i normala fall valnötsstora, körtel producerar ett sekret som utgör en del av sädesvätskan. Hos yngre män uppstår ibland infektioner i prostatakörteln. Många äldre män får en godartad prostataförstoring som ger upphov till försämrad vattenkastning. I körteln uppstår inte sällan också elakartade tumörer: prostatacancer. Det finns inget samband mellan graden av godartad förstoring och risken för prostatacancer. Tillbaka
Förekomst
Antalet nya fall av prostatacancer har de senaste decennierna ökat markant i den industrialiserade världen och sjukdomen är nu den vanligaste cancerformen i Sverige med omkring 9 000 nya fall år 2008. De viktigaste orsakerna till denna ökning är dels att antalet äldre män i befolkningen har stigit, dels att man nu söker mer aktivt efter sjukdomen med känsligare diagnostiska metoder. Prostatacancer är mycket ovanlig före 50 års ålder, men ökar därefter i förekomst med stigande ålder. Hälften av fallen i Sverige diagnostiseras efter 70 års ålder. Risken för svenska män att drabbas av symptomgivande prostatacancer är omkring 10 procent, det vill säga att en av tio män får sjukdomen under sin livstid. Andelen män som får diagnosen prostatacancer är högre. Detta beror på att dagens diagnosmetoder är så känsliga att vi upptäcker många små tumörer som aldrig skulle hinna utvecklas till sjukdom. Tillbaka
Varför får man prostatacancer?
I det överväldigande flertalet fall av prostatacancer är det omöjligt att säga varför sjukdomen uppkommit. Det verkar som om normalt åldrande innebär risk för utveckling av cancer i prostatakörteln, även i frånvaro av skadliga miljöfaktorer. Det har varit svårt att definiera vilka miljöfaktorer som är av betydelse för uppkomsten av prostatacancer, men på något sätt är vår västerländska vällevnad en bra grogrund för sjukdomen. Hög konsumtion av nötkött, mejeriprodukter och animaliskt fett ökar risken något. En del undersökningar talar för att vissa födoämnen, bland annat sojabönor, råg, tomater, grönt te, selen och E-vitamin skulle kunna ha en skyddande effekt, Läs mer. En mindre andel av fallen orsakas av ärftliga faktorer. I omkring 5 procent av fallen är ärftliga faktorer av mycket stor betydelse. Män som har två eller fler nära släktingar med prostatacancer (t ex både en bror och en far), varav någon fått diagnosen före 75 års ålder, rekommenderas därför att vid mellan 40 och 50 års ålder kontakta en urolog för att diskutera regelbundna prostatakontroller.
Fördjupad information för män med prostatacancer i släkten finns här.
Socialstyrelsens broschyr om hälsokontroller med PSA finns här. Tillbaka
Symptom
Svårigheter att kasta vatten (svagare stråle, tätare trängningar) är det vanligaste symptomet som leder till diagnos av prostatacancer. Vanligtvis är orsaken till sådana besvär enbart godartad prostataförstoring, men för att skilja de två sjukdomarna åt krävs läkarundersökning. Män med sådana besvär bör därför beställa tid hos sin allmänläkare för undersökning. Mycket vanligt är att sjukdomen upptäcks i ett helt symptomfritt skede, antingen genom att en läkare känt en förhårdnad i prostatakörteln eller vid utredning av ett förhöjt värde av blodprovet PSA (se nedan). En liten andel får sin diagnos då sjukdomen redan hunnit sprida sig; då är smärtor från ryggkotor och bäckenben det vanligaste symptomet. Tillbaka
Diagnos
Prostatakörteln kan undersökas med ett finger som förts in i ändtarmen. Sådan undersökning utförs, tillsammans med blodprovstagning för analys av PSA, av t.ex. allmänläkare på vårdcentraler. PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Detta är ett ämne som utsöndras av normala prostataceller. Om möjligheten att ta PSA-prov som hälsokontroll kan du läsa i slutet av denna text. Halten i blod ökar vid flera olika prostatasjukdomar, och lätt förhöjda värden beror vanligtvis inte på cancer. Risken för cancer vid ett förhöjt PSA-värde är dock tillräckligt stor för att motivera remiss till urologmottagning för ytterligare utredning. Vid urologmottagningar finns möjlighet att undersöka körteln med ultraljud via ändtarmen. För att ställa diagnosen prostatacancer krävs vävnadsprov för mikroskopisk undersökning. Dessa vävnadsprov tas också via ändtarmen, Läs mer. Tillbaka
Psykiska reaktioner vid cancerbesked
Att få besked om att man drabbats av en cancersjukdom är ofta omskakande. Lika svårt kan det vara för de anhöriga. Ibland utlöser ett cancerbesked en krisreaktion med till exempel sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Sådana reaktioner är helt normala, men kan vara mycket påfrestande innan man bearbetat den nya situation som uppstått. Det är klokt att ta upp dessa problem vid besöken på urologmottagningen. Vi har särskilda kontaktsjuksköterskor för patienter med prostatacancer vid kliniken som man kan vända sig till vid frågor. I vissa fall kan kontakt med en kurator eller med patientföreningen vara ett gott stöd under krisen. Samtliga patienter som får diagnosen prostatacancer får ett litet kort med telefonnummer till kontaktsjuksköterska, kurator och representant för patientföreningen.
För att nå någon av våra kontaktsjuksköterskor kan Du ringa 046-171161.
Läkarbesök vid en nyligen diagnostiserad cancersjukdom kan upplevas pressande. Ett gott råd är att ta med sin fru eller någon annan nära anhörig till besöken hos läkare och sjuksköterska på urologmottagningen. Många gånger kan man glömma bort att ställa de frågor man tänkt på hemma; att skriva upp de väsentligaste frågorna på ett papper kan vara en god idé. Tillbaka
Utredning
När diagnosen väl är ställd väger man samman tumörens lokala utbredning med det mikroskopiska utseendet av cancercellerna och PSA-värdet. Ofta räcker denna information för att fatta beslut om behandling. Ibland behöver man även göra en undersökning av skelettet, ett så kallat skelettscintigram. Denna undersökning innebär att en liten mängd av ett radioaktivt ämne injiceras i blodet, varefter en bild av skelettet tas några timmar senare. I några fall kan det vara aktuellt med ytterligare undersökningar. Ibland behöver man ta reda på om sjukdomen spridit sig till lymfkörtlar inne i bäckenhålan. Detta kräver en operation som medför några dagars sjukhusvistelse. Tillbaka
Sjukdomsförlopp
Förloppet vid prostatacancer är mycket varierande. Små tumörer som inte växt utanför prostatakörteln tillväxer ofta mycket långsamt utan att ge några symptom. Även utan botande behandling är det få som blir allvarligt sjuka inom tio år efter diagnos av en sådan, tidig prostatacancer. När sjukdomen upptäcks i ett mer avancerat stadium, kanske först när den spridit sig till andra organ som lymfkörtlar eller skelett, är bot inte längre möjlig. Då ger man hormonell behandling som nästan alltid har en mycket god bromsande och symptomlindrande effekt. Eftersom det mestadels är äldre män som drabbas avlider de flesta av dem till följd av helt andra sjukdomar, trots att de inte blivit botade från sin prostatacancer. Tillbaka
Behandling
Prostatacancer kan botas om den upptäcks och behandlas innan den spridit sig utanför prostatakörteln. Eftersom sjukdomen i detta tidiga stadium vanligen tillväxer mycket långsamt, är det långt ifrån alla män som behöver botande behandling. För många, lite äldre, män kan man ofta säga med stor säkerhet att en liten tumör aldrig kommer att hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom. Dessa män behöver ingen behandling alls. Ibland kan det vara svårt att veta om det bästa är att ge aktiv behandling eller bara avvakta. Då kan man följa utvecklingen noga under en period innan man definitivt bestämmer sig för om behandling behövs eller inte.
De metoder som används för att bota tidig prostatacancer är operation och strålbehandling. Prognosen är mycket god vid tidig prostatacancer och de allra flesta botas av den givna behandlingen. Universitetssjukhuset i Lund är för närvarande det enda sjukhus i Sverige som kan erbjuda samtliga standardbehandlingar vid tidig prostatacancer. Dessa är öppen operation, titthålsoperation med robotassistans, yttre strålbehandling, inre strålbehandling (brakyterapi) med jodkorn och kombinationsbehandling med både yttre och inre strålbehandling.
För de flesta patienter är flera olika behandlingsformer möjliga. De olika behandlingarna kan ha samma goda chans till bot men risken för biverkningar skiljer sig åt. Att hitta rätt behandlingsstrategi för en patient med tidig prostatacancer kan alltså vara svårt. Våren 2007 gav Socialstyrelsen ut nationella riktlinjer för prostatacancersjukvården. Det finns också ett nyskrivet regionalt vårdprogram för prostatacancer som läkaren kan få stöd av. Varje torsdag träffas läkare från olika specialiteter (urologi, onkologi, patologi, röntgen, klinisk fysiologi) vid Universitetssjukhuset i Lund för att diskutera handläggningen av patienter med ”urologisk cancer”, bland annat prostatacancer. Det är alltså inte en enskild läkare som ensam fattar beslut om behandlingen. Han eller hon har stöd av en grupp med stor erfarenhet av sjukdomen.
Patienter med tidig prostatacancer har dessutom laglig rätt till bedömning av ytterligare en läkare innan man tar ställning till vilken behandling som är lämpligast, en så kallad second opinion. Även vid senare skeden kan det vara av värde att få diskutera med ytterligare en läkare innan man fattar beslut om behandling. De läkare vid Urologiska och Onkologiska kliniken som sysslar särskilt med prostatacancer tar gärna emot patienter från hela Södra sjukvårdsregionen för sådana diskussioner. Det finns särskilt reserverade tider varje vecka då patienter får träffa både en urolog och en onkolog, båda med prostatacancerinriktning. Vid dessa mottagningar har längre tid än vanligt reserverats till varje patient. Om en patient utanför sjukhuset önskar en sådan andra bedömning ska han be sin ordinarie läkare skriva en remiss till oss med lämpliga kopior av journalen. I de allra flesta fall är det ingen brådska med behandlingen. Då är det bättre att använda några månader till att se till att man får den behandling som är absolut bäst för en själv och att alla faktorer vägs in före beslutet. Det slutgiltiga beslutet fattas alltid av den behandlingsansvarige läkaren i samråd med patienten.
Operation för tidig prostatacancer (radikal postatektomi) är nu den vanligaste större operationen som utförs inom urologisk kirurgi. Vi utför omkring 150 sådana operationer varje år vid Urologiska kliniken här i Lund. Nästan all utförs med titthålsteknik och robotassistans. Ibland är det lämpligare att utföra en ”vanlig operation” med ett snitt nedanför naveln. För närmare information om hur operationen går till och vilka biverkningar man kan räkna med tryck här, Läs mer. Operationen medför en mycket stor risk för impotens. Alla läcker urin mer eller mindre under de första veckorna eller månaderna efter operationen, men risken är liten för att urinläckaget ska bli bestående. Vid Urologiska kliniken är vi en liten grupp läkare som särskilt ägnar oss åt patienter med tidig prostatacancer och deras behandling. På detta vis samlar vi kompetensen och kan hålla en hög kvalitet på såväl omhändertagandet av patienten som på de kirurgiska ingreppen. För de patienter som fått sviktande erektion efter behandlingen har vi en särskild, specialutbildad sjuksköterska som kan hjälpa till i valet mellan olika behandlingar och ge råd om hur man bäst använder dem. Hon nås via telefonnummer 046- 17 11 61.
Strålbehandling utförs vid Onkologiska kliniken i Lund. Yttre strålbehandling vid prostatacancer tar omkring två månader att genomföra och kombineras ibland med ett halvårs hormonell behandling. Den orsakar impotens i ungefär hälften av fallen, medan en del patienter får tarmbiverkningar. Ofta lägger vi in guldkorn i prostatakörteln inför strålningen för att man bättre ska kunna ta sikte på prostatakörteln under strålbehandlingen, Läs mer. Strålbehandling kan även ges i form av radioaktiva isotoper som förs direkt in i prostatakörteln vid ett enda tillfälle, så kallad brakyterapi. För vissa patienter med små tumörer kan sådan behandling vara ett alternativ, Läs mer. (De som redan väntar på brakyterapi med jodkorn kan läsa senaste versionen av patientinformationen inför behandling här, Läs mer) För en del patienter med prostatacancer är en kombination av hormonbehandling tillsammans med både yttre och inre strålbehandling lämpligast.
Att avvakta behandling. Eftersom de prostatatumörer som är möjliga att bota vanligtvis har en god prognos även utan operation eller strålbehandling, brukar dessa behandlingar endast rekommenderas för män med en förväntad kvarvarande livstid på mer än 10-15 år. Övriga män med en liten tumör i prostata brukar vi kontrollera med regelbundna intervall utan att ge någon behandling. Flertalet kontrolleras då med blodprov och telefonkontakt med någon av sjuksköterskorna i prostatacancergruppen. De flesta av männen med tidig prostatacancer förblir symptomfria under många år. Många äldre män förblir symptomfria under hela livet och slipper då helt biverkningar av behandlingar. Om tumören tillväxer och ger symptom brukar i första hand hormonell behandling vara aktuell.
Ofta är det svårt att veta om en man med tidig prostatacancer behöver genomgå behandling eller inte. Detta gäller särskilt om man endast påvisat några millimeter cancervävnad vid provtagningen från prostatakörteln. Man kan då följa sjukdomens utveckling med några månaders mellanrum, så kallad aktiv monitorering. Man brukar då också ta nya vävnadsprov från prostatakörteln med några års intervall. Om man ser tecken till att tumören i prostata tillväxer, eller om patienten själv önskar det, kan man i ett senare skede besluta om botande behandling.
Hormonell behandling. Patienter med symptomgivande tidig prostatacancer som inte behöver genomgå botande behandling och de med mer avancerad sjukdom behandlas hormonellt. Cancerceller utgående från prostatakörteln är beroende av manligt könshormon för att tillväxa, och behandlingar som berövar cellerna tillgång på hormonet får nästan alltid sjukdomen att bromsas i sitt förlopp med god symptomlindring som följd. Detta kan man uppnå antingen genom att operera bort testiklarna, med injektioner med någon månads intervall, eller med tabletter. Operationen görs vanligen i vår filial i Landskrona och utförs i lokalbedövning på en halvtimme, varefter man kan lämna sjukhuset efter några timmar. De vanligaste biverkningar av att bli av med manligt könshormon (operation av testiklarna och injektionsbehandling) är att sexlusten försvinner och att man får värmevallningar och svettningar. Tablettbehandling ger vanligen en bevarad sexuell lust men ger ofta bröstförstoring och bröstömhet, något som kan motverkas genom att man ger en låg stråldos mot brösten före behandlingen.
Cytostatika (cellgifter) används ibland i sena skeden vid prostatacancer, när den hormonella behandlingen sviktar. Cytostatikabehandling ges vid Onkologiska kliniken. Den vanligaste behandlingen vid prostatacancer ges som dropp var tredje vecka. Man vistas hemma under behandlingen. Det finns även andra behandlingar som kan vara aktuella i detta skede och forskningen är intensiv för att få fram nya läkemedel. Inom några år finns sannolikt betydligt fler effektiva behandlingsmöjligheter än idag.
Män med långt gången prostatacancer får ofta skelettsmärtor. Vår målsättning är hög när det gäller behandling av smärta. Det finns många behandlingsmöjligheter, och alla män med prostatacancer kan vara säkra på att lindring alltid finns att få vid smärta. Skelettsmärtor kan framgångsrikt behandlas med antingen riktad strålbehandling eller med injektion av en radioaktiv isotop i blodet. Dessa behandlingar utförs vid Onkologiska kliniken i Lund. Olika former av morfinliknande läkemedel används ofta, liksom kortison i liten eller medelhög dos. Vid Universitetssjukhuset i Lund finns en särskild smärtsektion som kan utnyttjas i svårare fall. I enstaka fall kan dottersvulster i ryggkotorna tillväxa så att de trycker på ryggmärgen. Detta ger upphov till muskelsvaghet och gångsvårigheter. Behandling måste då sättas in mycket snabbt, och det är därför viktigt att patienter med sådana symptom omedelbart kommer till akutmottagningen. Tillbaka
Uppföljning av patienter med prostatacancer
Män med aktiv prostatacancer följs av läkare vid Urologmottagningen. Vi har också tre, speciellt utbildade, sjuksköterskor som har hand om dessa patienter. Män med stillsam sjukdom kontrolleras i första hand av någon av dessa sjuksköterskor, eller av sin allmänläkare på vårdcentralen, i samråd med en urologläkare. De patienter som genomgått botande behandling för sin prostatacancer följer vi upp med blodprov med brevsvar i minst tio år. Tillbaka
Patientförening
I Sverige finns ett flertal patientföreningar för män med prostatacancer. Här i sydvästra Skåne finns en sådan förening med namnet ProSyd. I föreningen finns flera, särskilt utbildade, kontaktpersoner som själva har eller har haft prostatacancer. Dessa kan ge stöd i olika skeden av sjukdomen. Närmare upplysningar och skriftlig information finns att tillgå på urologmottagningen, telefon 046-171161. Tillbaka
Hälsoundersökning (screening) med PSA
Möjligheterna att upptäcka tidig prostatacancer ökade väsentligt i början av 1990-talet då blodprovet prostataspecifikt antigen (PSA) infördes. PSA är ett ämne som produceras av prostataceller för att utsöndras i sädesvätskan. En del PSA läcker ut i blodbanan. Denna andel stiger vid prostatacancer, vanligen många är innan sjukdomen ger upphov till symptom. Analys av PSA är numera till stor nytta, såväl vid utredning av misstänkt prostatacancer som vid uppföljning av patienter med sjukdomen. Lätt förhöjda PSA-värden förekommer emellertid även hos många män som inte har prostatacancer. Var tionde man i åldern 50 till 70 år har ett förhöjt PSA-värde, men av dem med förhöjda värden har endast omkring en tredjedel cancer.
Cancertumörer i prostatakörteln som upptäcks på grund av ett förhöjt PSA-värde hos symptomfria män är vanligen små, vilket ger goda utsikter till bot. Hälsoundersökning (screening) med PSA kan alltså förbättra möjligheten till bot för män som utvecklat prostatacancer. För närvarande vet man emellertid inte hur effektivt det är med hälsoundersökning och efterföljande tidig behandling av prostatacancer för att minska risken för allvarlig prostatacancer. Man känner inte heller till omfattningen av de negativa effekter som kan förväntas av screening för prostatacancer. Flera av de små prostatatumörer som upptäcks hos symptomfria män på grund av ett förhöjt PSA-värde skulle aldrig hinna utvecklas till symptomgivande cancer under männens livstid. Dessa män får alltså både diagnosen prostatacancer och behandling för cancer i onödan. Ett problem är också att många friska män har förhöjda PSA-värden. Med nuvarande undersökningsmetoder är det svårt att säkert utesluta prostatacancer, vilket innebär att hälsokontroller med PSA leder till att många friska män behöver genomgå upprepade undersökningar och provtagningar, ofta under flera års tid. Dessa män skulle alltså helt i onödan utsättas för både kroppsligt obehag och oro för cancer.
På flera ställen i världen, bland annat Göteborg, pågår omfattande vetenskapliga undersökningar av effekterna av hälsokontroller med PSA. Slutresultaten av dessa låter dock vänta på sig ytterligare några år. För närvarande finns det således inte tillräckliga kunskaper för att gå ut med en allmän rekommendation om att symptomfria män skulle låta kontrollera sitt PSA.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancersjukvården, som gavs ut 2007, slogs fast att svenska män har rätt till information om tänkbara fördelar och nackdelar med PSA-test som hälsokontroll. Socialstyrelsen gjorde då en kort broschyr för män som vill veta mer om PSA. Den hittar du här,Läs mer. Broschyren ska finnas på alla vårdcentraler, privata allmänläkarmottagningar och i företagshälsovård. Informationen i broschyren bör kompletteras med en diskussion med en läkare om fördelar eller nackdelar kan förväntas överväga i det individuella fallet. Om mannen därefter önskar att ett PSA-prov tas, ska detta göras om det inte är helt orimligt att det kan vara av värde.