När hjärnans stora kopplingscentral vitsubstansen skadas förvärras Alzheimers sjukdom. Nu kan dessa skador identifieras tidigt med hjälp av magnetkamera och neuropsykologiska test.
Och rätt diagnos är en förutsättning för att bromsa sjukdomens utveckling.
Nyligen lade läkaren Martin Sjöbeck fram sin avhandling The matter of white matter in Alzheimers disease vid Område patologi vid Lunds universitet. Avhandlingen tillkom i ett samarbete mellan neuropatologi, psykogeriatrik och radiologi.
De fynd han redovisar öppnar nya möjligheter att ställa rätt diagnos och därmed också ge lämplig behandling på ett tidigt stadium av sjukdomen.
Alzheimers sjukdom är framför allt lokaliserad till tinningloben och hjässloben. Hos obducerade patienter har man sett att mer än hälften av patienterna haft vitsubstanssjukdomen.
Var och en av våra miljarder nervceller kopplas samman av nervtrådar, axoner. De är isolerade från varandra av ett slags fett, myelin, som tillverkas av gliaceller. Isoleringen är vit och har därför givit namn åt vitsubstansen.
Vitsubstanssjukdomen kan bero på försämrat blodflöde. Avbrott i nervbanorna gör att nervimpulserna från hjärnbarken försvåras och personens hjärnfunktion försvagas.
– Men förändringen är diffus vid normal diagnostik. Det är först nu vi kan se den tydligt, säger Martin Sjöbeck.
Det sker med hjälp av MR-DTI. Förkortningen står för magnetic resonance - diffusion tensor imaging. Tack vare den tekniken kan det som hittills endast synts tydligt på obduktionsbordet nu avbildas hos den levande patienten.
MR-DTI mäter vattnets rörelser i kroppen. Vid vitsubstanssjukdom blir rörelserna mer slumpmässiga.
– Sjukdomen är väldigt utbredd. Tack vare neuropsykologiska test och MR-DTI kan vi urskilja vilka patienter med Alzheimers sjukdom som dessutom är drabbade av vitsubstanssjukdomen, säger Elisabet Englund, läkare och handledare åt Martin Sjöbeck.
I sin avhandling lät denne testa femton personer med Alzheimer mot femton friska. Ju mer vitsubstans försökspersonen hade, desto mer försämrades hans förmåga att tänka exekutivt, att utföra en given uppgift.
Tack vare metoden blir det nu möjligt att skilja Alzheimer från andra typer av demenssjukdom och att snabbare hitta rätt strategi för behandling för den enskilde.
– Genom att optimera blodflödet och förbättra blodcirkulationen i kropp och hjärna får dessa patienter möjlighet att leva en längre tid hemma, säger Elisabet Englund.
Och det spar i sin tur stora summor åt samhället.
Martin Sjöbeck har telefon 046-17 34 09, e-post martin.sjobeck@med.lu.se och Elisabet Englund 046-17 34 38, e-post elisabet.englund@skane.se