Varje år drabbas omkring 30 000 svenskar av stroke - slaganfall. Framförallt drabbas människor över 65 års ålder, men många insjuknar även i yngre åldrar. Stroke är den vanligaste orsaken till kroppsliga handikapp hos vuxna i Sverige och en inte ovanlig orsak till psykiska och intellektuella störningar. De senaste åren har det skett betydande framsteg i behandlingen och många tusen svenskar lever idag ett fullvärdigt liv efter ett genomgånget slaganfall.
Vad är stroke?
 |
|
Stroke är ett sammanfattande namn på två olika sjukdomstillstånd, nämligen hjärninfarkt - blodpropp i hjärnan - och hjärnblödning. På svenska används också beteckningen slaganfall. Hjärninfarkt är fem gånger vanligare än hjärnblödning.
Även om hjärnan bara väger cirka 1,3 kg förbrukar den 20% av kroppens syre. Trots hjärnans stora syre- och energibehov har den ej några reservdepåer utan måste hela tiden få kontinuerlig försöjning via blodet. Om en blodpropp täpper till ett blodkärl, uppstår försämrad tillförsel av blod och därmed av syre till den del av hjärnan som försöjs av kärlet. Efter några få minuters syrebrist börjar hjärncellerna ta skada och går under och en hjärninfarkt uppstår. Snabb behandling är därför nödvändig om man skall kunna förhindra uppkomsten av hjärninfarkten eller begränsa skadans omfattning. Blodproppar i hjärnan beror ofta på åderförkalkning i halspulsådrorna eller i hjärnans kärl. Blodpropparna kan även bildas på andra ställen i kroppen, framför allt i hjärtat, och med blodströmmen föras upp i hjärnans kärl. |
Om symptomen vid syrebrist i hjärnan försvinner helt inom 24 timmar kallas tillståndet för TIA - transitorisk ischemisk attack. Det kan t ex röra sig om kortvarig synförlust eller synnedsättning på ena ögat, svaghet i den ena armen eller talstörningar. TIA är ofta en varningssignal, eftersom man under de närmaste åren löper stor risk att få en hjärninfarkt med allvarligare och mera långdragna symptom. Det är därför efter en TIA mycket väsentligt att överväga hur risken för ett nytt insjuknande skall kunna minskas.
Vid en hjärnblödning brister ett blodkärl inne i hjärnan. Den vanligaste orsaken till detta är ett förhöjt blodtryck.
Hjärnblödning kan också bero på bristning av ett medfött pulsåderbråck eller annan kärlmissbildning mellan hjärnhinnorna. Detta kallas subaraknoidal-blödning.
Hur yttrar sig stroke?
Vid stroke föreligger vanligen ett akut insjuknande med ett eller flera av följande symptom:
- Förlamning - oftast i ena kroppshalvans arm och/eller ben.
- Förlamning i ena ansiktshalvan och snedhet i munnen.
- Talstörningar.
- Synrubbningar.
- Känselnedsättningar och domningar - ofta inom ena kropps- och ansiktshalvan.
- Balansrubbningar och svårigheter att styra rörelserna.
- Medvetandepåverkan.
- Svår huvudvärk.
De enskilda symptomen beror på vilket område av hjärnan som drabbas. Man kan inte av symptomen avgöra om det är fråga om en hjärninfarkt eller en hjärnblödning. För detta fordras en röntgenundersökning av hjärnan - datortomografi. Det är mycket viktigt att patienter med stroke kommer under snabb behandling på sjukhus. De första timmarna efter insjuknandet är avgörande om man skall försöka rädda hjärncellerna i det skadade området. Om Du är tillsammans med en person som får symptom på stroke bör Du genast tillkalla ambulans. Låt vederbörande ligga ned. Följ med till sjukhuset, så att Du kan berätta hur insjuknandet gick till.
Hur behandlas stroke?
Vid blodpropp i hjärnans kärl kan man i vissa fall använda blodproppsupplösande behandling - trombolys. Denna behandling, som ännu är på försöksstadiet, skall enligt nu gällande rutiner påbörjas inom några få timmar efter insjuknandet.
Ibland kan man även ge blodförtunnande behandling i det akuta skedet.
Forskning pågår för att försöka finna medel, som kan skydda hjärncellerna mot syrebrist de första timmama efter ett insjuknande i blodpropp i hjärnan. Något sådant medel finns dock ännu ej tillgängligt.
Vid hjärnblödning är det ibland möjligt att genom operation tömma ut blödningen.
Vid subaraknoidalblödning, orsakad av bristning av ett pulsåderbråck, kan man genom operativa åtgärder förhindra nya blödningar.
Efter ett stroke sker som regel en spontan förbättring - i varierande grad. Man försöker även att genom rehabilitering av arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast återvinna så mycket som möjligt av rörelseförmågan, kraften och talförmågan. Det betyder mycket för livskvaliteten att man på nytt i största möjliga utsträckning kan klara vardagens aktiviteter. Senare kan det bli aktuellt att få hjälp av kurator och psykolog.
Det är av stor vikt att uppmärksamma tecken på depression, vilket ofta uppkommer efter ett stroke. Idag kan man genom behandling med moderna antidepressiva - stämningshöjande - mediciner förbättra livskvaliteten och ge bättre möjligheter till rehabilitering.
Vilka följdverkningar har stroke?
Fyra av fem, som drabbas av stroke, överlever och nästan hälften av de överlevande blir helt eller nästan helt återställda. Resten får resttillstånd av lättare elter svårare grad. Det är ett gynnsamt tecken om symptomen försvinner eller förbättras betydligt under de första dagarna efter insjuknandet. Ibland kan dock de kvarstående symptomen vara så uttalade att längre tids vård på rehabiliteringskliniker eller sjukhem kan bli nödvändig. Idag strävar man efter att patienter i största möjliga utsträckning skall kunna komma tillbaka till hemmet efter rehabiliteringen. Resttillstånden kan bl a bestå i svårigheter med talet eller språkförståelsen, nedsatt rörelseförmåga i en arm och/eller i ett ben, och gång- och balanssvårigheter. Det kan även föreligga psykiska problem och depression. Betydelsen av ett resttillstånd bestäms inte bara av själva funktionsnedsättningen utan även av reaktionen hos anhöriga och omgivningen.
Olika tekniska hjälpmedel och anpassningsåtgärder i hemmet kan i hög grad förbättra livskvaliteten efter ett staganfall.
Kan stroke förebyggas?
Ett sunt levnadssätt är viktigt, d v s att sluta röka, äta mindre fett samt mera frukt och grönsaker samt att motionera. Ett till två glas vin eller öl om dagen går bra medan stora mängder alkohol ökar risken att insjukna i stroke. Det är väsentligt att kontrollera blodtrycket regelbundet hos läkare, eftersom högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för stroke. Ökad motion och minskad stress samt blodtryckssänkande medel kan sänka ett högt blodtryck.
Risken att insjukna i stroke är också ökad om man har vissa andra s k riskfaktorer, t ex sockersjuka eller hjärtsjukdomar, t ex hjärtflimmer. Föreligger sådana riskfaktorer är det viktigt att kontrollera och försöka behandla dem.
Som förebyggande behandling efter TIA eller hjärninfarkt kan man använda acetylsalicylsyra i låg dos eventuellt i kombination med dipyridamol. Dessa läkemedel minskar var för sig risken för nya insjuknanden med cirka 20 %, medan kombinationsbehandling ger ökad förebyggande effekt. Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges ibland tiklopidin.
Antikoagulantia är förstahandsval om blodpropparna anses komma från hjärtat.
Uttalade åderförkalkningsförändringar i halskärlen kan opereras, vilket ger minskad risk för insjuknande i hjärninfarkt.
Förhoppningsvis kan forskning under de kommande åren resultera i nya läkemedel och behandlingsmetoder, som kan minska skadorna vid stroke och förbättra möjligheterna till rehabilitering.
Källa: Hjärnåret 1999
Länkar:
Neurologiska kliniken: Strokecentrum
Neurologiska kliniken: Söka vård
Neurologiska sjukdomar och symptom: Afasi
Neurologiska sjukdomar och symptom: Dysfagi
NHR
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke