”The computer ate my industry” – datorer och Internet har ändrat spelreglerna. Snart blir mobilen ingången till Internet och inte datorn. Det är ironiskt att digitala tjänster (som film och musik) så länge har distribuerats i fysisk form (som CD och DVD). De fysiska mediets begränsningar gör det också svårare att komma in och att klara sig på marknaden. Snart kommer emellertid digitala tjänster att enbart distribueras digitalt (”sälj era CD och DVD snabbt!”)
Konvergens mellan mobiltelefon- och Internetutvecklingen. Pengar, nycklar, klocka, kamera, MP3 mm flyttar in i mobilen så att vi snart bara har en enda nödvändig pryl.
Jan Daamsgaard tipsade också om ett par moblitjänster som han gillade:
ZYB – ett dsansk system för hantering av mobilkontakter via Internet.
msn Music stream – lätt, snabbt och billigt att få tag på musik (”Snart behöver jag inte gå till biblioteket!” konstaterade han glatt).
Tillgången på trådlösa nätverk (WiFi, WiMax) har naturligtvis betydelse för mobiltjänsternas utveckling. FON-rörelsen som går ut på att man delar med sig av sina trådlösa nätverk till andra bidrar också till att öka tillgången .
Web 2.0 är viktigt och innebär något helt annat än tidigare webben. Wikipedia är ett bra exempel på fenomenet att mångas bidrag ökar användbarheten och tillförlitligheten. DIGG it (www.digg.com) är ett annat. Att hittkulturen och fysiskt begränsade resurser inneburit att man måste sälja mycket av varje för att det ska gå ihop, medan den långa svansen (som blivit möjlig bla pga Internet och digital distribution) innebär att man istället säljer lite av väldigt mycket och på det viet tjänar pengar. Eterfrågan på variation stiger genom peer-to-peer reviews. Youtube, DIGGit och Facebook är exempel på att rekommenationer ökar trovärdigheten och relevansen.
DR och digitale medier
Johan Winblad, kanalredaktör Mobil, DR Medier
Johan Winbladhs presentation
Danmarks Radio är i en liknande situation som biblioteken, menade Johan Winblad. Vi har tidigare befunnit oss i någon slags monopolsituation men utmanas nu av nya medier och tjänster. DR:s mantra, ”att stärka brukarnas handlingskraft i ett demokratiskt samhälle” tycker han även borde kunna fungera för biblioteken.
Man får inte glömma bort att den sociala dimensionen ofta är drivkraften när det gäller att använda ny teknik och att mobiltelefonen är allas egendom på ett helt annat sätt än MP3-spelaren. Mobilens core business är kommunikation.
Utvecklingen när det gäller mobiltelefoner de närmsta två åren tror Winblad kommer att innebära:
- Snabbare telefoner
- Telefoner och tjänster som är lättare att använda
- Bättre överblick (ex större skärmar)
- Fler och bättre möjligheter i mobilen (kamera, WiFi etc)
- Snabbare att överföra data
- Mobilt Internet
- Dosa till bärbar dator (för att kunna surfa överallt – Winblad tycker dock att det är konstigt att man börjar med detta istället för att satsa mer på mobilt Internet)
- Mer innehåll/mer service
- Från wap till webb
- explosiv tillväxt när det gäller att skicka data via mobil
Mobila drivkrafter:
- det praktiska (påminnelser, infortjänster etc)
- underhållning (spel, TV/redio, kamera)
- Social identitet (att förstå sig själv och omvärlden, ungdomar har idag helt andra möjligheter till detta genom exvis olika communitys)
- Personlig identitet (loggor, ringsignal, telefonmodell, cover etc)
Det som avgör vilken telefon man köper är i första hand märke, sedan storlek (att den är liten) och design. Teknologi är oftast totalt ointressant.
Det finns en del utmaningar för DR Mobil. Det är lite problematiskt att sända till mobiltelefoner eftersom det finns ont om standardformat men gott om olika browsers, skärmstorlekar etc. Det finns också en osäkerhet när det gäller priset. Många användare tror att det är dyrt och använder därför inte DRs mobiltjänster. Den begränsade skärmstorleken och navigeringsfunktionaliteten ställer andra krav på designen för mobilwebbsidor. Nedladdningstid och olika typer av terminaler påverkar också.
När det gäller DRs mobiltjänster används är det vanligaste användandet att skicka sms tillprogram eller delta i tävlingar. Mervärdet är att bidra till interaktiviteten. Behovet av self publish 8att synas) gör att möjligheten att skicka sms som sedan visas i programmen (som exempel använde han princessdopet då det vällde in sms-hälsningar till den lilla prinsessan) används mer än rena omröstningar. 1% av trafiken till dr.se går via DR Mobil – mobil.dr.dk. framför allt nyheter och sport.
Podcast kan ses mer som en informationskanal än som underhållning. Folk använder det inte alls på samma sätt som MP3 (vilket man trodde).
Konstant förändring är något som DR och vi alla måste vänja oss vid och planera för.
Med biblioteket i hånden – muligheter og utfordringer
Per Mogens Petersen, direktör DBC, Netdivisonen
Per Mogens Petersens presentation
ARTO (den danska communityn) har dubbelt så många registrerade användare som bibliotek.dk
Nätet utmanar organisationer genom:
- Brukarskapat innhåll (någon lägger ut något som konkurrerar med bibliotets innehåll)
- Tillgång till innehåll (ex via mobilen dvs alltid tillgänglig)
- Etablerande av informella nätverk
Men det finns ju också möjligheter för biblioteken och användarna, tex:
- Användarkontakt
- Påminnelser
- Användarundersökningar
- Spel och quiz
- Kampanjer
- Underhållning (ljudböcker)
- Starthjälp till fackliga nätverk
- Möjlighet för brukarna att söka, reservera, få upplysningar och fråga bibliotekarien
Biblioteket skall ut på mobilen menade Petersen men detta aktualiserar frågan om vad som är bibliotekens roll, deras naturliga uppgift?
Bibliotekssvar.no
Jörn Helge B Dahl
10-15 bibliotek bemannar sms-tjänsten 9-19 måndag-fredag
Under ”öppettiderna” ska man få svar inom 15-30 minuter (men man jobbar för att få ner tiderna). Man kan skicka frågor annars också, men de besvaras dagen efter. 22 000 använde biblioteksvar (chatt,e-post, sms) 2007. Användarna av sms-tjänsten är lojala och använder den ofta flera gånger.
Man märker att sms:ens begränsningar påverkar typen av frågor. Frågorna blir korta och väldigt här och nu. Ofta är det kuriosa man är ute efter. Svaren ställer krav på bibliotekarierna då det ofta måste vara väldigt precist. Även om frågorna är korta är de inte alltid lätta att besvara. Exempel på frågor:
- Varför har vi pigment?
- Vad heter Afrikas största stad?
- Hur långt måste det vara mellan bilarna för att det ska kallas bilkö?
Användarnas bekräftelsebehov kommer ibland till uttryck då sms-frågorna oftare än annars är personliga (”Vad ska vi äta till middag idag?”) och sms-tjänsten upplevs som en personlig, nära tjänst.
SMS-tjenester til bör nog unge
Jörgen Bech Pedersen, Silkeborg bibliotek
Jørgen Bech Pedersens presentation
Silkeborg bibliotek använder sms-tjänster till tre saker:
- Påminnelser om arrangemang
Erfarenheter: man kan bara påminna om att nu säljs biljetter inte sälja dem. Många användare trodde att de köpte biljetter när de använde koden. Om man börjar abonnera efter att biljetterna släppts händer ingenting alls eftersom tjänsten ju handlar om att meddela när biljetterna släpps.
- Bokbussen kommer – ”nu är bokbussen på väg till din hållplats”
Erfareheter: fungerar inte via GPS utan kräver att busschaffören själv skickar ut besked via ett webbformulär – blir ofta flakshalsar när man ska skicka ut (smset måste ju komma fram i tid – kommer det en timme försent är det värdelöst) Dålig förbindelse på vissa hållplatser
- Skattkarta – ett skattkarte kort som lagts ute bland böckerna (”Du har fundet en skat”)
Skatten är lästips i mobilen och skattkartan är ett försök att använda mobilen i bokförmedlingen till ban och unga.
Erfarenheter: Några låntagare tror att de vunnit ett pris och blir besvikna när det bara är boktips. Det är dock ett roligt och smidigt sätt att sprida lästips och lätt att uppdatera.
Mobilen rymmer många möjligheter för biblioteken menar Jörgen Bech Pedersen. Silkeborgs lösning med webbformulär gör det också lätt att hantera för bibliotekspersonalen. Det finns dock en del tekniska fallgropar som man får se upp med. Silkeborgs bibliotek har en öppen blogg på mobil-biblioteket.blogspot.com där alla bibliotek som vill kan diskutera sina sms-erfarenheter.
Podcast på Randers bibliotek
Mads Mejer Fredriksen
Mads Mejer Frederiksens presentation
Man ser podcasting som en av bibliotekets kanalaer. Man börajade med ganska snackiga podcastar men har efterhand utvecklat sin ”journalistik”. Man arbetar metodiskt och medvetat för att förädla intervjuteknik och klippning. Man använder gratis programvara som kan laddas ner via nätet. Att göra en podcast ska ta max sex timmar.
Podcastarna täcker många olika ämnen (smala, breda, aktuella…) och totalt har 7000 personer lyssnat sedan juli 2006 då man inledde det hela och varje podcast laddas i snitt 156 gånger. Man tycker att podcast är ett bra sätt att beskriva eller förmedla händelser och stämningar på biblioteket.
Visioner för biblioteksydelser ”on the fly”
Peter Danelund, DBC
Peter Danelunds presentation (Del 1, del 2)
”PDAn är död – länge leve mobilen.”
Utmaningen för biblioteken är att möta användarna på deras premisser. De unga är vana att få det där de är, säger Peter Danelund och berättar en liten saga om hur Marcus 19 år använder sin mobil och biblioteket för ett skolarbete. I mobilen har han allt han behöver för att göra sitt arbete.
Filmstriben - Filmstiben.dk – som levererar kort- och dokumentärfilm till danska skolor och bibliotek över nätet, är ett exempel på en ”on the fly” tjänst som biblioteken erbjuder.
E-böcker
Fabian Fischer
Fabian Fischers presentation
E-lib är en länk mellan förlag och distributionskanaler (tex bibliotek) när det gäller e-böcker i Sverige. E-ljudböcker kommer mer och mer och är ju mycket smidigare att hantera än CD-ljudböcker, som Fischer tror kommer att vara borta inom tio år.
Idag är 230 kommuner i Sverige uppkopplade till e-lib. E-libs ljudböcker finns i tre format: Adobe, MobiPecket (bärbara enheter ex mobil) och Touch and Turn. I bibliotekssystemet kan du bara lyssna streaming vid datorn och det är inte speciellt populärt. Varför erbjuder man då inte mobila ljudböcker på bibliotek – alla har ju en mp3-spelare? När det gäller e-böckeroch bibliotek är rättighets- (och ersättnings-)frågan ofta svårare att lösa än tekniken. Om man ska låna ut en ljudbok krävs tidsbegränsning och kopieringsskydd. BMA- ett amerikanskt system för kopieringsskydd stöds inte av så många mobiler – därför lanseras den tjänsten inte i Sverige. Stockholm sb har kringgått detta med biblioteksspelaren – en MP3spelare låst med 1 ljudbok, som man kan låna på biblioteket.
Andra exempel på försök med e-ljudböcker är Skövde stadsbiblioteks MP3-nedladdningsstation som tyvärr inte kunde fortsätta då förlagen höjde priset för nedladdningar och mediejukeboxen (förlagETT, Göteborgs sb) där låntagaren måste lova att ta bort boken från sin spelare när man läst klart. Generellt är det dock svårt att få tag på titlar för nedladdning på bibliotek.