Psykologiska mekanismer ligger ofta bakom utvecklingen av kroniska, handikappande yrseltillstånd. Senaste decenniet har en “psykogen” yrselsjukdom, phobic postural vertigo (fobisk postural yrsel), definierats och diagnostiska kriterier uppställts: -ostadighetskänsla och rädsla för att falla, -sekundkorta attacker av kraftig yrsel, -besvär ffa i vissa specifika situationer eller platser, -ångest/vegetativa symptom, -undvikande beteende/generalisering, -tvångsmässig personlighet/lindig depression, -ofta debut efter annan yrselsjukdom, fall eller stressperiod. Detta är ett av de vanligaste yrseltillstånden. Tillståndet är troligen möjligt att behandla med beteendeinriktade psykoterapeutiska tekniker men kontrollerade behandlingsstudier saknas. Vi jämförde “enkel” självadministrerad egenterapi med psykologledd individualiserad kognitiv beteendeterapi.
Vi studerade 24 konsekutiva patienter med fobisk postural yrsel enl ovan nämnda kriterier. Noggrann anamnes, klinisk undersökning, vestibulära tester och DT / MR uteslöt andra orsaker till yrsel. 12 patienter erhöll information om egenträning enligt principerna för vestibulär rehabilitering och exposition för yrselprovocerande faktorer. 12 patienter erhöll individualiserad kognitiv beteendeterapi (8-12 sessioner á 45-60 minuter).Behandlingsresultatet utvärderades med validerade frågeformulär specifika för yrselsjukdomar.
Före interventionerna skilde sig de två grupperna ej åt för någon studerad variabel. Efter behandling minskade upplevd yrsel och ångest/depression signifikant i gruppen som erhöll individualiserad kognitiv beteendeterapi medan inga säkra mätbara förändringar fanns i gruppen som tränat på egen hand.
Individualiserad kognitiv beteendeterapi reducerar upplevd yrsel, handikapp och ångest/depression medan egenträning inte har någon säkerställd effekt vid fobisk postural yrsel. Behandlingsresultaten kan troligen förbättras ytterligare genom en multi-disciplinär handläggning innefattande läkemedelsbehandling (SSRI-preparat), sjukgymnastik och beteendeterapi.