2010-07-05
Socialstyrelsen har reviderat indikatorerna för äldres läkemedelsanvändning med syftet att anpassa dem till dagens rekommendationer och praxis. Indikatorerna kan både fungera som uppföljningsinstrument och ge stöd för förbättrad kvalitet i äldres läkemedelsterapi.
Sammanfattning
Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka äldre i ordinärt boende, som idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel.
En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag, beror på läkemedelsbiverkningar.
2010-05-27
Från danska ” Institut for Rationel Farmakoterapi”:
Var försiktig med smärtplåster
På basis av en rad nya rapporter om incidenter i samband med användningen av smärtplåster innehållande starka opioider sätter IRF fokus på patientsäkerhet och det irrationella bruket av smärtplåster.
2010-05-06
VARNING för felanvändning av Exelon plåster!
Det gamla plåstret måste avlägsnas före ett nytt appliceras samt överskrid inte ordinerad dos.
För mer information.
2009-12-08
Remiss av indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
Socialstyrelsen välkomnar synpunkter på förslaget från professionen, från verksamhetschefer – och från representanter för våra äldre!
Bakgrund: Våren 2008 tog Socialstyrelsen initiativ till att revidera
Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi - Socialstyrelsens förslag, som första gången publicerades 2004. Nu är Socialstyrelsens förslag till reviderad/uppdaterad version av klar för remiss – nu under namnet Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre.
Syfte: Syftet med revideringen är i första hand att anpassa indikatorerna till dagens rekommendationer och praxis, modifiera eller ta bort sådana som har visat sig inte vara tillämpliga, men också att utöka indikatorerna och göra dem mer användbara.
2009-08-28
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 – Stöd för styrning och ledning
Preliminär version
Hälso- och sjukvården bör utreda och diagnostisera personer med demenssjukdom. Viktiga förutsättningar för den efterföljande vården och omsorgen i socialtjänsten och hälso- och sjukvården är personcentrerad omvårdnad, teambaserat arbete och utbildning av personalen. Den preliminära versionen lyfter också stödet till anhöriga och uppföljning av insatser och behandling, särskilt läkemedelsbehandling.
Demensutredningarna måste bli fler och bättre samt följas av god omvårdnad och omsorg av den demenssjuke. Det skriver Socialstyrelsen i den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom som presenterades den 19 augusti.
SBU Rapport:
Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?
I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv. Rapporten omfattar inte specifika sjukdomstillstånd, enskilda läkemedelsgrupper eller jämförelser mellan olika system för distribution av läkemedel.
Läs Expertgrupp Äldreoch läkemedels kommentar!Länk till SBU:s hemsida.
Danske Institut for Rationel Farmakoterapi sammanfattar en studie som nyligen publicerats i Lancet Neurology.
"Markant ökad dödlighet med antipsykotikabehandling till dementa"
Behandling med antipsykotiska läkemedel till äldre patienter med Alzheimers demens resulterar i en markant ökad risk för förtida död. Det visar en ny seponeringsstudie, där var fjärde patient som fortsatte behandlingen med antipsykotika i stället för att byta till placebo var döda efter två år. Då antipsykotika har mycket tveksam effekt, är det svårt att se att det överhuvudtaget föreligger indikation för bruk av antipsykotika till denna patientgrupp.
För mer information:
INSTITUT FOR RATIONEL FARMAKOTERAPI (IRF)
Ny advarsel for antipsykotika
Lægemiddelstyrelsen advarer nu også mod brug af ældre antipsykotika til demente. Flere randomiserede studier har vist, at de nyere antipsykotiske lægemidler (2. generationsantipsykotika som Abilify, Risperdal, Seroquel og Zyprexa) er forbundet med en øget risiko for død hos ældre med demens.
For de ældre antipsykotika (1. generation) foreligger ikke randomiserede undersøgelser, som belyser risici ved behandling af demente, men flere farmakoepidemiologiske undersøgelser har vist, at risikoen for død og apopleksi gælder både 1. som 2. generationsantipsykotika, og der således er tale om en klasseeffekt.
Rekommendationer för behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
Läkemedelsverket publicerar nu rekommendationer för behandling och bemötande vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD.
Läkemedelsverket anordnade en tvådagars workshop 16-17 april 2008 där experter inom geriatrik, psykiatri, omvårdnad och primärvård diskuterade behandling och bemötande vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD. Med anledning av den uppmärksamhet medicinering av äldre och dementa patienter fått i media, publicerar vi nu en sammanfattning av de rekommendationer som arbetades fram under workshopen - se länken nedan Rekommendationerna i sin helhet kommer att publiceras inom kort.
Länk till Läkemedelsverkets information