Ett sätt att sprida god vårdpraxis och underlätta jämförelser mellan landsting och sjukhus
Den svenska hälso- och sjukvården går mot allt större patientinflytande och ökad valfrihet för den enskilda individen. För att förändringen ska få effekt och leda till bättre vård krävs dels vårdtagare som kan välja, dels information om vad olika val kan innebära.
De nationella kvalitetsregistren innehåller just sådan information som kan vara av värde för den enskilde patienten i dennes valsituation. Även de anställda inom hälso- och sjukvården, forskare och politiker kan dra stor nytta av informationen som finns i de nationella kvalitetsregistren genom att man snabbare och säkrare kan sprida god vårdpraxis, sprida bra och reliabla diagnos- och behandlingsmetoder samt utjämna skillnaderna som finns i vården mellan olika landsting/sjukhus.
Flera av de stora kvalitetsregistrena har funnits i 20-talet år. Under hela denna tid har det diskuterats om informationen i registren bör vara öppen för alla att ta del av eller ett verktyg enbart för dem som arbetar inom hälso- och sjukvården. Frågan har hamnat på regeringens bord som anser att ”öppen redovisning av sjukvårdens kvalitet är en självklar ingrediens i regeringens mål att stärka patientens ställning” (Källa: Socialstyrelsen). Även Region Skåne stödjer öppenhet i redovisningen av registrens innehåll.
Detta finns i registren
Alla nationella kvalitetsregister innehåller uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. Allt fler register inkluderar också uppgifter om patientupplevd kvalitet och livskvalitet. När ett register är fullt utbyggt blir det således möjligt att följa upp vad som händer med alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är naturligtvis också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer.
Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag. Driften av registren sköts på många olika kliniker runt om i landet. Sveriges Kommuner och Landsting samverkar med Socialstyrelsen på central nivå och stöder ekonomiskt och på andra sätt registerutvecklingen.
Kompetenscentra
År 2010 fanns drygt 80 nationella kvalitetsregister. De flesta är knutna till något av de fem så kallade Kompetenscentra.
UCR – Uppsala Clinical Research and Registry Center
NKO – Nationellt kompetenscentrum för rörelseorganens sjukdomar
EyeNet Sweden - Omfattar framför allt kvalitetsregister om ögonsjukdomar, men har samarbete även med register inom andra områden.
Registercentrum VGR - Kompetenscentrum för Nationella Kvalitetsregister i Västra Götalandsregionen.
KCP - Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister, Örebro-Uppsala
Dessa kompetenscentra skall stödja tillkomsten av nya register, sammanställa, analysera och redovisa registerdata så att de blir användbara för olika typer av användare och för olika ändamål.