Det är svårt att ställa psykiatrisk diagnos på flerspråkiga barn. Kulturskillnader och språkförbistring gör att vårdens medarbetare riskerar att misstolka deras problem.
Vid en utbildningsdag tidigare i år tog psykiatrin i team öster i Malmö tag i frågan.
Varannan av teamets patienter kommer från Rosengård. Många är flerspråkiga och saknar större svenskt ordförråd. Vårdpersonalen kan tolka deras språksvårigheter som något annat problem eller tvärtom.
Psykolog Saglara Kokoueva ger exempel:
– Det kan påverka barnens känsloreglering, tankeförmåga och koncentration.
Hon menar att utbildningen är en början, men generellt behöver psykiatripersonalen som arbetar med flerspråkiga barn mer kulturkompetens.
– Dessutom fler flerspråkiga psykologer, barnpsykiatriker och tolkar som kan lite psykologi.
Språkutvecklingen är viktig.
- Det påverkar barnens känsloreglering, tankeförmåga och koncentration, säger psykolog Saglara Kokoueva, som tillsammans med sina kollegor nu satsar på ökad språk- och kulturkompetens i de flerspråkiga miljöer där de verkar.
De instrument som används vid bedömningen av psykiska sjukdomar hos barn är framtagna för svenskspråkiga barn – inte de som är flerspråkiga. Man fattas ett kulturoberoende begåvningsinstrument.
Jämfört med övriga Malmö söker färre barn från flerspråkiga och mångkulturella Rosengård psykiatrisk vård.
– Till det kan finnas flera skäl som att psykiska sjukdomar är ett stigma inom vissa kulturer eller att exempelvis imamer stöttar de barn och vuxna som har problem. Men det kan också vara så att språket är ett hinder för att söka vård. Och det är viktigt att vi inom psykiatrin når ut till alla barn som mår dåligt oavsett språkproblem, säger Saglara Kokoueva.
Hon framhåller att de som bor i Rosengård kommer från många olika länder och bakgrunder, de är inte en homogen grupp.
En undersökning gjord av Malmö Högskola för några år sedan visade att bara hälften så många bosatta i Rosengård sökte psykiatrisk hjälp som invånare i andra stadsdelar.