Och för att klara bristen på vårdplatser måste främsta kompetensen stå i första ledet och styra flödet.
Vid måndagens möte med ledningsgruppen diskuterades också på vilket sätt SUS finns.
Ledningsgruppen den 25 oktober 2010
Beslutet att bilda Skånes universitetssjukhus i november förra året kungjordes inte, enligt Förvaltningsrätten, i laga ordning. Rätten har inte tagit ställning till vare sig innehåll eller lämplighet. Ett nytt politiskt beslut väntas i slutet av november.
Fram till dess är Bent Christensen, enligt beslut av regiondirektören, chef för tre förvaltningar: de båda före detta universitetssjukhusen i Malmö och Lund samt för SUS. Med tanke på den uppkomna situationen kommer det inte att tas några övergripande beslut som har med sammanslagningen att göra. Allt annat arbete, från vardagsnära patientkontakter till verksamhetsutveckling, kommer att fortsätta som tidigare.
Detta innefattar också planering där beslut inte kan tas förrän efter att ett formellt beslut om sammanslagningen tagits.
Vårdgarantin och bristen på vårdplatser
Tack vare välgjorda produktionsplaner finns det förutsättningar för att Skånes universitetssjukhus kan klara vårdgarantin. På flera kliniker följs nu dessa upp veckovis med enkla system. Därmed kan man se om produktionstakten måste ökas påföljande vecka. Vid ledningsgruppens möte beslöts att samtliga kliniker ska lämna motsvarande rapporter och att dessa ska bli synliga på intranätet.
Skånes universitetssjukhus kan räkna med omkring 40 miljoner från vårdgarantin om villkoren uppfylls. Garantin som sådan räknar ett genomsnitt av all verksamhet. Därför är det också värdefullt om kliniker som ligger över den nedre gränsen ökar sina aktiviteter. Till de aktiviteter som har att göra med vårdgarantin finns det dessutom möjligheter att få extra resurser.
En annan sida av tillgängligheten är bristen på vårdplatser. Just nu planeras för nya vårdplatser för närsjukvården i Lund och Malmö. Samtidigt kommer de 50 platser med särskild vård i hemmet som finns i Malmö att inom två år utökas till totalt 200 platser i Malmö-Lund-området, vilket kommer att minska trycket på slutenvård, öka livskvaliteten för patienterna och minska de totala kostnaderna för sjukvården.
Därutöver krävs ett annorlunda synsätt när medborgare söker vård. I dag möter patienten mera sällan den mest kvalificerade specialisten vid ankomsten. I alltför många fall leder detta till kortsiktiga beslut, som leder till ännu ett och ännu ett… Patienten ”bunkras och ställs i kö”.
I motsats till detta kan patienten i ett tidigt skede möta den främste specialisten som kan ta mer långsiktiga beslut. Vid ledningsgruppens möte påpekades att subspecialisering och sparbeting till stor del avlövat den kompetens som tidigare fanns i olika former av husjourer.
Detta kan dock motverkas med prioritering i kvalificerade team där akutläkarna ingår och genomföras på ett mer systematiskt vis än under gångna tider.
Läkarnas kompensationsledighet ställer emellertid till bekymmer. I dag gäller rekommendationen att 70 procent av jourkompen ska tas ut i form av ledighet. Ledighet kostar mindre än kontant ersättning. Det är, påpekades det vid mötet, som att gasa och bromsa samtidigt. Med risk för att hamna i diket.
2010-10-25
/Per Längby