Många intresserade kom för att lyssna på föreläsningen om akuell diabetesforskning.
Föreläsningen arrangerades av Lunds universitets Diabetescentrum, Skånes universitetssjukhus Patientforum i Malmö och Endokrinologiska kliniken samt Sydvästra Skånes Diabetesförening.
Moderator
Moderator för kvällen var Hindrik Mulder, läkare, professor molekylär metabolism, Lunds Universitets Diabetescentrum som på ett lysande sätt knöt ihop de olika föreläsarna och publikens intressanta frågor. Hindrik betonade att forskning inte är något självändamål. Kedjan patient-forskning-patient är viktig.
Försök att stoppa typ 1 diabetes med egna stamceller
Per-Ola Carlsson, professor medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet och klinsk läkare vid Akademska sjukhuset i Uppsala Han diskuterade behandling med egna stamceller för att nybilda insulinproducerande celler eller att aktivera andra delar av bukspottkörteln till att ombildas till insulinproducerande celler.
Han redogjorde även för olika tankar kring hur man skulle kunna stoppa celldöden för att hindra utvecklingen av diabetes typ 1. Det finns idag möjlighet att mäta hur många insulinproducerande celler som finns hos en människa. Något som kommer att underlätta framtida forskning. Många intressanta möjligheter men långt kvar till klinisk behandling av patienter.
Läkemedel mot stressgen vid typ 2-diabetes
Anders Rosengren, läkare, forskare, Lunds Universitets Diabetescentrum.
Länk till en videopresentation av Anders Rosengrens föreläsningAnders gick på ett mycket pedagogiskt sätt igenom varför vi behöver insulin. Man har hittat ett antal gener som spelar stor roll för sambandet mellan stress och diabetes. Insulin och adrenalin hänger ihop via olika mekanismer i cellen.
En gen som man kallar Andra 2A styr en receptor för adrenalinupptag som därigenom påverkar insulinutsöndringen. Genom att blockera den här genen kan man behandla personer som lider av just denna variant av diabetes.
Beror typ 1 diabetes på virus, så kommer vi att hitta det
Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning, LUDC.
Åtta personer får diabetes typ 1 vaje dag i Sverige, av dessa är två under 18 år. Vid typ 1 diabetes tar det egna immunförsvaret bort de insulinproducerande cellerna.
Teddy-studien handlar om att försöka att se vilka faktorer som leder till typ1 diabetes. Man har tagit prover från 424 788 barn över världen varav 8 667 i Sverige. Barnen följs under 15 år (4 ggr per år). Frågeställningen är vad är det som utlöser antikroppsbildningen och ger typ 1 diabetes. Det kan vara genetik, miljö, kost, bakterier, virus eller annat.
De genbestämmningar som bara för något decennium sedan tog åratal att genomföra kan idag göras på en förmiddag. Det stora grundmaterialet och den nya tekniken ger tillsammans goda möjligheter att se vad de insjuknade barnen har gemensamt.
Åke Lernmark avslutade föreläsningen med en vädjan om ett bidrag till diabetesforskningen genom att stödja Barndiabetesfonden. Skicka ett SMS till 729 29 med texten Hopp så skänker du 50 kr till Barndiabetesfonden. Pengarna går till forskning om diabetes hos barn.
ANDIS-studien – ett steg mot mer individualiserad behandling
Leif Groop, läkare, professor i diabetes och endokrinologi, LUDC
ANDIS står för Alla Nya Diabetiker i Skåne. Leif Groop påtalade att man har haft en förenklad bild av vad diabetes är. Idag kan man dela in sjukdomen i många olika subtyper, typ1 typ2, lada, mody med flera. Analyserna som görs i Andis-studien kan bli en modell för omhändertagande av nyupptäckta diabetiker. Det finns stora förhoppningar till Andis-studien och att den kan leda till en mer individualiserad behandling av diabetiker.
LUDC - Lunds universitets Diabetescenter består av ungefär 300 personer (varav 75 på CRC). LUDC är ett av världens största diabetesforskningscentra.