För att snarast uppnå en lösning för den Psykiatriska vården föreslås ett nytt läge för verksamheten i sjukhusområdets nordvästra hörn vid Systervägen. Lokaliseringen innebär också att vuxenpsykiatrin får ökad närhet till barn- och ungdomspsykiatrin som flyttar in i Annetorpsområdet. En samlokalisering bör kunna bidra till ökad effektivisering, mindre personalförflyttning och möjlighet att utarbeta optimala vårdsamband kring olika behovsgrupper. Tidsbesparingen för överflyttningen av slutenvården från S:t Lars genom denna omlokalisering uppskattas till minst ca 6-7 år.
Avsikten är att samla öppenvård och slutenvård i Lund, slutenvård i Eslöv och i Landskrona samt vuxenpsykiatrisk akutmottagning i nära anslutning till varandra. Detta ger möjlighet att påverka vårdprocessen och tillgodose patienternas behov över tid av öppenvård, dagvård och/eller sluten psykiatrisk vård. Eventuellt skulle den psykogeriatriska slutenvården kunna placeras i nybyggnaden då verksamheterna ingår i samma jourenhet men organisatoriskt i övrigt tillhör olika divisioner.
Ett rimligt antagande är att ytterligare en avdelning kommer att behövas i nybyggnaden med tanke på utökade behov.
Utvecklingen av laboratoriemedicin ställer nya krav på samordning av resurser för en optimering av verksamheten. En samlokalisering av verksamheterna inom Laboratoriemedicin till ett gemensamt Labcentrum skapar förutsättningar för ökad intern effektivitet och ökad samverkan i metod-, teknik-, investerings- och kvalitetsfrågor samt samutnyttjande av lednings- och administrativa funktioner. Samlokaliseringen skapar också goda förutsättningar för forskning och utveckling inom laboratoriemedicin.
I planen föreslås att ett nytt Labcentrum placeras söder om BMC nära akutvård och forskning. En viktig utgångspunkt för en modern laboratoriebyggnad bör vara att skapa en generell byggnadsstruktur som tillåter förändringar över tiden med avseende på verksamhetens behov, teknikutveckling, försörjningssystem m m.
En ombyggnad av Blocket för en ny operationsavdelning, ”lappa och laga”-alternativet, skulle fungera tillfredsställande under en 10-15-årsperiod efter färdigställandet. För att möta snabbt förändrade krav vad avser medicinteknik och patientomhändertagande så medför ”lappa och laga” däremot väsentligt lägre flexibilitet och generalitet än en ny akutvårdsbyggnad. Efter denna inledande period av acceptabel funktion skulle nybyggnadsfrågan återigen bli aktuell.
Investeringskostnaderna för ”lappa och laga” alternativet under en 20-årsperiod fördelas på omfattande ombyggnader och förnyelse av de tekniska systemen i Centralblocket under en första etapp (också för de krävande tekniktunga funktionerna) och på nybyggnader under en andra etapp.
Nybyggnadsalternativet för de tekniktunga funktionerna ger helt andra möjligheter att möta aktuella och framtida krav på hög kvalitet under en 20-25-årsperiod. Skillnaden mellan en tillfredsställande funktion och en högkvalitativ funktion bör vara avgörande vid planering av universitetssjukhus i vård- och forskningsfronten.
Investeringskostnaderna under en 20-årsperiod fördelas på nybyggnaden samt på begränsade ombyggnader och på förnyelse av de tekniska systemen i Centralblocket för mindre teknikkrävande funktioner som mottagningar, vårdavdelningar och arbetsavdelningar.
En nybyggnad för akutvård med operation, bild- och funktionsdiagnostik, intensivvård, infektionsvård, akutmottagning och akutvårdsavdelning skulle dessutom ge möjlighet för att renodla verksamheterna i Centralblocket, t ex vårdavdelningar i de tre flyglarna i D-blocket med organisatoriskt flexibla gränser, enkelrum och möjlighet för verksamhet från de intilliggande byggnaderna att flytta in. C-blocket kan användas för mottagningsverksamhet och expeditioner. Nuvarande COP kan fungera för dagkirurgi med separat flöde. Infektionskliniken placeras nära akut och intensivvård i nybyggnaden med separat ventilation.
Fördel med ny akutvårdsbyggnad öster om Blocket:
-
Hög generalitet och flexibilitet garanterar goda möjligheter att möta medicintekniska krav under en 20-25-årsperiod (motsvarande tidsperiod för ”lappa och laga”-alternativet är 10-15 år).
-
Infektionskliniken med idag undermåliga lokaler kan flyttas till nybyggnaden nära IVA och akutmottagning.
-
All tekniktung akutvård samlas i ändamålsenliga lokaler.
-
Förbättrade flöden mellan akutvård, diagnostik, mottagningar och slutenvård
-
Nya operationsavdelningar leder till mer effektiva operationsprocesser med möjlighet till betydande kapacitetsökning.
-
Nära samband till BMC, Labcentrum och BUS.
-
Koppling centralt på alla plan till C-blocket
-
Verksamhetsområdena öron-, näs- och hals samt ögon, käkkirurgi och reumatologi m fl kan överföras till ändamålsenliga lokaler i Centralblocket
-
Möjlighet att utvidga sterilcentralen
-
Frigör yta i D-blocket vilket skapar bättre möjligheter för flexibla gränser mellan vårdavdelningar, högre standard med fler enbäddsrum och totalt fler vårdplatser då intensivvården flyttar ut. Ger plats för att verksamheter från kringliggande byggnader kan flytta in till Blocket.
-
Frigör yta i C-blocket för mottagningsverksamhet, expeditioner mm.
-
Sjukhusets baksida blir en kompletterade entrésida - Klinikgatan upprustas.
-
Inlastning och lokalisering av tung utrustning förenklas. Försörjningshanteringen kan i samband med nybyggnaden förenklas och effektiviseras för hela blocket.
-
Framtida möjligheter att överföra Kvinnokliniken till Centralblocket. (I en nybyggnad som ersättning av A- och B-blocket mellan BUS och Centralblocket.)
-
Lägre livscykelkostnad än ”lappa och laga”-alternativet.
-
Förutsätter att Laboratoriecentrum byggs och att byggnaderna för Psykogeriatrik och Ögonmottagning mm rivs. Ny placering av evakuerade verksamheter.
-
Förutsätter i etapp 1 att större delen E-blocket och hela F-blocket rivs. F-Blocket är från 80-talet och är funktionellt inte i lika begränsad som E-blocket.
-
Förutsätter i etapp 2 att EA-blocket rivs och tillbyggnaden till akutmottagningen med ambulanshall och entré. Arbetsavdelningarna i E-blocket evakueras till B- och C-blocket.
-
I första utbyggnadsetappen ligger intensivvården kvar i D-blocket. Delar av postop intill operationsavdelningarna kan i en övergångsperiod evt användas för intensivvård. Avståndet mellan operation och intensivvård förlängs under byggperioden av etapp 2.
-
Stora initiala kostnader.
Utvecklingsplan 2007 rekommenderar att universitetssjukhusets akutmottagning, infektionsvård, operation, intensivvård och intermediär/akutvård samt bild- och funktionsdiagnostik lokaliseras till en nybyggnad i omedelbar anslutning till de stödjande vårdverksamheter i Centralblockets B-,C- och D-block.
Med den nya akutvårdsbyggnaden frigörs yta i Centralblocket för vårdavdelningar och mottagningar mm från de kringliggande byggnaderna. Den befinliga Centraloperationen kan användas för dagkirurgi med ett separat flöde och en pre/postopenhet.
Strålbehandlingsavdelningen är låst i det nuvarande läget och i anslutning till denna verksamhet bör ytterligare behandlingsrum placeras. Akutvårdsbyggnaden medför att vårdplatser frigörs i Blocket. På sikt kan även vårdplatser för onkologi samlas här. Byggnad 13 bör enbart användas till mottagning och expeditioner.
Kvinnokliniken
På lång sikt kan A- och B-blocken från 1950-talet rivas och ersättas med en nybyggnad mellan C-blocket och BUS med koppling till akutvårdbyggnaden med operation, BFC och akutmottagning. Kvinnokliniken kan då flytta hit med KK-akut i anslutning till den stora akutmottagningen, förlossning, gynvård intill övrig operationsverksamhet i nya akutvårdsbyggnaden och dagkirurgi i Centralblocket. Neonatalvård får ett nära läge intill BUS. Även Urologi kan placeras i anslutning till KK:s verksamhet.