Hälso- och Sjukvårdsledningen har gett samtliga sjukhus i Region Skåne i uppdrag att utarbeta utvecklingsplaner. Detta är ett led den regionala översynen av sjukhusens fysiska förutsättningar Region Skåne. Syftet med denna utvecklingsplan är att på uiversitetssjukhusets uppdrag, utifrån intentionerna i ”Skånsk livskraft - vård och hälsa”, analysera hur verksamheterna inom sjukhuset kan organiseras för att förbättra standard, flöden, flexibilitet och effektivitet. Avsikten är att skapa en grund för fortsatt planering under en tioårsperiod.
Detta dokument utgör en revidering av Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund 2001. De mål och ideér som var grundläggande i den tidigare planen har i stort gällt även vid detta arbete. I sammanfattningen redovisas planens huvudgrepp i korthet.
-
Psykiatri – Ett akut behov är att flytta ut slutenvården från dåliga lokaler på S:t Lars. Lokalerna har stora brister beträffande patienternas vårdmiljö, personalens arbetsmiljö, säkerhet och underhåll. Hyresavtal går ut 2011-12-31. I planen från 2001förutsattes att infektionskliniken flyttades till Blocket och att dess nuvarande byggnad revs för att ge plats för den psykiatriska slutenvården. Detta har inte skett och lokalsituationen för den psykiatriska slutenvården har under tiden ytterligare förvärrats. Finns det alternativa lägen på sjukhusområdet för den psykiatriska slutenvården?
-
Labcentrum – Idag är den laborativa verksamheten spridd i olika byggnader på sjukhusområdet. För att uppnå godtagbar standard för verksamheten krävs omfattande och kostsamma ombyggnader. Stora delar av lokalerna kommer trots ombyggnader inte att fungera optimalt pga byggnadernas fysiska begränsningar. En samlokalisering av labverksamheterna i en ny rationell byggnad skulle ge driftsmässiga fördelar, samutnyttjande av teknik och ge möjlighet till gemensamma analysplattformar. Var på sjukhusområdet är den lämpligaste placeringen för ett nytt laboratoriecentrum?
-
Infektionsklinik – I den tidigare utvecklingsplanen placerades Infektionskliniken i Blocket. Detta har inte genomförts. Verksamhetens nuvarande lokaler är undermåliga med dåligt fungerande ventilation, trånga vårdrum, mottagningsverksamhet i kulvertplan mm. Ny placering av Infektionskliniken?
-
Öron, näsa, hals (ÖNH), Käkkirurgi – Öronklinikens lokaler har stora brister. Liksom Infektionskliniken är det trångt, föråldrat och underhållet är eftersatt. Förra utvecklingsplanen redovisade en koncentration av operationsverksamhet i Blocket. En samordning av operationsverksamheten för ÖNH, Käkkirurgi (och även Ögon) kräver en flytt av verksamheterna till Blocket och ett nytt Centraloperation 3. Hur ska verksamheten inrymmas i Blocket? Är det rimligt att bygga om för ett nytt operationsplan i C-blocket?
-
Blocket generellt – Centralblocket är en robust byggnad som klarat ett otal förändringar. Idag finns dock stora brister i försörjning och infrastruktur t ex ventilation, rörpost, hiss, sophantering. Flera system är uttjänta och måste bytas ut. Byggnadsstommen ger låga våningshöjder och bjälklag med begränsad bärighet, vilket innebär relativt låg generalitet. I praktiken styr husets förutsättningar verksamhetens organisatoriska möjligheter istället för tvärtom – och det är driften av sjukvården som står för ca 90 % av kostnaden! De första vårdavdelningarna renoverades på 80-talet och behöver nu renoveras igen. Sju avdelningar är i originalskick!
Samtidigt går utvecklingen mot högre standardkrav på vårdavdelningar med enkelrum. Den snabba medicintekniska utvecklingen ställer krav på integrering av operation och röntgen, tung utrustning, större opsalar, stor flexibilitet. Ska Blocket som nu är 40 år gammalt byggas om för en ny modern operationsverksamhet? Vilka konsekvenser för det totala antalet vårdplatser får en ombyggnad till enbart (eller fler) enkelrum?
I den förra utvecklingsplanen föreslogs att ytterligare ett operationsplan skulle skapas i Blocket. För att ge plats till fler verksamheter redovisades påbyggnader av såväl D1-blocket som EC-blocket. Den snabba utveckling som sker idag ställer ytterligare krav på Blocket. Ska en satsning ske på en fortsatt ”lappa och laga”-princip eller ska all tung akutvård med stora krav på lokalerna flyttas till en ny generell akutvårdsbyggnad? Vad är driftsmässigt, funktionellt och rationellt mest lönsamt på sikt?
-
Onkologi – Antalet cancerpatienter ökar och verksamheten behöver utökas. Idag är vårdavdelningar spridda och ”Onkologbyggnaden”, byggnad 13, är mer lämplig för expeditioner och mottagningar än för vårdavdelningar. Strålbehandlingsavdelningen behöver utökas med ytterligare fyra behandlingsrum. Framtida placering av verksamheten?
Centralblockets nuvarande tekniska status tillåter inte att lokalerna för operationsverksamhet och bilddiagnostik upprustas och byggs om på ett hållbart sätt för att möta dagens och framtidens medicinska och medicintekniska krav. Håltagningar kan inte göras på erforderliga ställen, bjälklagen har för låg bärighet för tung medicinsk utrustning (MR, CT etc), fläktrummen har inte tillräcklig kapacitet och våningshöjderna är för låga för nödvändiga installationer i undertaken (speciellt när dessa kombineras med nedpendling av medicinsk utrustning).
Trots F-blockets relativt låga ålder (byggdes på mitten av 80-talet) uppfyller inte byggnadernas tekniska standard de krav som laboratorieverksamheten (klinisk kemi, klinisk genetik, etc) idag ställer vad gäller ventilation och teknisk försörjning, samt generalitet och flexibilitet, för att möta pågående och framtida förändringar av verksamheten.
I flertalet av de äldre byggnaderna på den sydligaste delen av sjukhusområdet finns ett relativt omfattande behov av renoveringar och ombyggnader för att säkerställa byggnadernas tekniska installationer samt för att uppfylla dagens krav på en godtagbar inomhusmiljö och myndighetskrav.
Elanläggningen inom sjukhusområdet är hårt utnyttjad och det finns inte utrymme för större ökningar av elkraft baserat på tillkommande ytor eller utökning av verksamheten. Detta i sin tur medför att reservkraften, vid större tillkommande ytor eller utökning av verksamheten, inte räcker till och måste kompletteras med ytterligare enheter alternativt annan prioritering av elförsörjningen.
Läs förslaget i utvecklingsplanen