Utvecklingsplan för Helsingborgs lasarett

Här följer sammanfattningen ur utvecklingsplanen för Helsingborgs lasarett.
   Sjukhusområdet som det ser ut idag, flygfoto.
Lasarettet byggdes under början av 1970 talet med en då genomtänkt funktionell struktur. Detta skapade effektiva och korta samband mellan olika funktioner med ytsnåla planlösningar dock med en del brister ur arbetsmiljösynpunkt. Ett stort problem i byggnaden är de många lokaler som saknar tillgång på dagsljus.

I det nedersta planet (plan S), finns akutmottagning, rehabilitering och servicelokaler. På plan E fi nns ca 2/3 av patientströmmarna, här finns merparten av mottagningslokalerna samlade, liksom diagnostik, behandling och operation inkl IVA. På dessa båda plan är tillgången till dagsljus starkt begränsad. Plan 1 till 5 innehåller vårdavdelningar och specialistmottagningar.


Nyckelfrågor

Under projektets gång har ett antal nyckelfrågor utkristalliserats. Frågorna har sedan formulerats i ett antal mål. Dessa mål har utgjort planeringsförutsättningar för lasarettets utvecklingsplan. De viktigaste nyckelfrågorna är:
  • Strukturförändringen beslutad av Region Skåne under 2004 med utgångspunkt från Skånsk livskraft - Vård och hälsa och hur denna kommer att påverka verksamheten samt innehållet vid lasarettet. Detta gäller både akutmottagning, behandling och vårdavdelningar.
  • Samband mellan olika delar av vården behöver stärkas för att förbättra tillgängligheten för patienter och skapa förutsättningar för rationellare vård.
  • Ett stort antal lokaler på S och E plan saknar dagsljus. Detta är stort och viktigt arbetsmiljöproblem som behöver åtgärdas.
  • För att skapa förutsättningar för framtida standardhöjningar på vårdavdelningar, med övergång mot färre flerpatientrum och närmare koppling med specialistmottagningar, behöver lokalerna anpassas.
  • Ett betydande antal öppenvårdslokaler på plan E är orationella p.g.a. att lokalerna är trånga och saknar dagsljus. För att möta framtida krav skall mottagningarna i stor utsträckning göras generella med dagsljus. Detta innebär att omdisponeringar behöver ske. Specialiserad mottagningsverksamhet skall i ökad omfattning lokaliseras i anslutning till respektive vårdavdelning.

    Övrig specialiserad mottagningsverksamhet och mottagningsbaserad operativ verksamhet skall i möjligaste mån samordnas och optimeras. Såväl dagkirurgi som mottagningsbaserad operativ verksamhet bör ingå i en framtida översyn av den operativa verksamheten. Detta innebär att omdisponeringar behöver ske.

  Skiss över hur det är tänkt se ut i framtiden

Närsjukvård

Utveckling och anpassning av sjukhusets lokaler berör i många delar samtliga logiker. Inom närsjukvården är det i första hand ombyggnad av akutmottagningens triagefunktion som berörs. Denna sker i samverkan med lasarettets akutmottagning, primärvårdens jourcentral och den psykiatriska akutmottagningen.

Ett stort arbetsmiljöproblem är att det i dagsläget saknas dagsljus i de båda nedersta planen. Tre ljusgårdar planeras vilket kommer att förbättra arbetsmiljön för personalen samt även skapa en förbättrad miljö för patienterna. Ett stort antal mottagningslokaler kommer att få tillgång till dagsljus liksom väntrum och andra patientutrymmen. Tillskapande av vårdplatser för närsjukvården planeras.

Ett stort antal patienter kommer med bår till sjukhuset. En särskild entré har provisoriskt iordningsställts och denna behöver få en mer permanent lösning.


Specialiserad akutsjukvård och planerad vård

För att klara det uppdraget inom den specialiserade akutsjukvården planeras en anpassning av lokalerna inom akutsjukvården. För att förbättra patientströmmarna och minska störningar på vårdavdelningarna planeras en utökning av akutmedicinska vårdplatser med förbättrade övervakningsmöjligheter. Det behövs rum för undersökning av smittsamma sjukdomar och saneringslokaler för patienter som utsatts för kemisk olycka. Dessutom behövs en större ambulanshall med plats för fler fordon.

Inom akutverksamheten kommer dagsljusinsläpp via ljusgårdar att förbättra miljön för personal och patienter.

Mottagningar med stora patientflöden samlas på entréplanet. Specialistmottagningar kopplade mot slutenvårdsplatser kommer att finnas på vårdavdelningsplanen. Genom att samla mottagningar kring ett fåtal receptioner skapas en enhetlighet och tydlighet för patienterna. Nuvarande mottagningslokaler i entréplanet behöver bättre anpassas till verksamheten.

Det största enskilda problemet är att så stor del av lokalerna saknar dagsljus. Genom föreslagna förändringar med ljusgårdar kommer verksamheterna i större utsträckning få dagsljusbelysta lokaler.

Diagnostik och behandling

En möjlighet till bättre geografisk samordning av endoskopi-, radiologi och operationsverksamheten planeras. Den förväntade utvecklingen av diagnostiska metoder ställer krav på anpassning av röntgenlokalernas yta. Ett bättre lokalmässigt samband mellan röntgenavdelningen och fysiologen är önskvärd. Även operationsenhetens lokaler är i behov av dagsljus och här kommer lokalytan som är dagsljusbelyst att öka.

Strukturförändringar av vårdavdelningar

Sjukhuset har genomgått en stor förändring genom att antal vårdplatser har minskat från drygt 700 till ca 380 vårdplatser 2005. Detta har inneburit att specialistmottagningar och dagvård har kunnat inrymmas på före detta vårdavdelningsytor.

Vårdavdelningarna inrymmer flera administrativa lokaler och har kompletterats med några hygienutrymmen med bättre mått. För att kunna anpassa vårdavdelningarna till högre standard redovisas ett förslag för att utveckla vårdavdelningsplanen med fl er enpatientrum och bättre hygienstandard.

Planen ger även möjlighet att införa decentraliserade avdelningsstationer för avancerat arbete i vårdlag kring patienten. Planen ger förutsättningar att i anslutning till vårdavdelningen kunna placera öppenvårdsverksamhet.

Vårdavdelning för infekterade patienter finns på plan E. För att kunna skapa fler dagsljusbelysta lokaler för operativ och diagnostisk verksamhet, samt för ökat utnyttjande av teknologisk utrustning vid operativa ingrepp, föreslås att infektionsavdelningen flyttas upp ett våningsplan och lokaliseras i direkt anslutning till infektionsmottagningen. Ett eventuellt framtida patienthotell kommer att lokaliseras utanför lasarettsbyggnaden.


Förbättrad arbetsmiljö

Planen ger ljusa och rationella lokaler vilket förbättrar miljön för personal och patienter. Detta skapas genom att dagsljus förs ner i de två nedre planen genom tre ljusgårdar. Några verksamheter behöver flytta, annan omdisponeras för att få uppnå detta. Detta gäller bland annat logopedmottagning, öronmottagningen och BB-egenvård. Genom att flytta infektionens vårdavdelning till plan 1 kan man gräva ut och få fler dagsljusbelysta lokaler i plan S.

Verksamheter som tidigare inte haft tillgång till dagsljus kan flytta till infektionens f.d. vårdavdelning. En förutsättning för att skapa en förbättrad arbetsmiljö genom att förse lokaler med dagsljus via ljusgårdar är en påbyggnad på hus 1. Till denna nybyggnad flyttar verksamheter som inte behöver finnas inom lasarettsbyggnaden företrädesvis expeditioner, bibliotek, utbildning mm.

Lokaleffektiviseringar

En eventuell omvandling av sjukhusets produktionskök till mottagningskök kan komma att frigöra ytor. Sjukhusapotekets lokaler kan effektiviseras och till vissa delar flytta. Dessa förändringar ger möjlighet att skapa utrymme för personalmatsal i plan S i direkt anslutning till köket och till en av ljusgårdarna. Genom att flytta matsalen till detta plan frigörs lokaler för mottagningsverksamhet på plan 1. Folktandvården planerar att samla sin verksamhet i hus 20 och flytta ifrån förhyrda lokaler på annat håll i Helsingborg. Denna inflyttning möjliggörs efter det att RegionFastigheter flyttat till disponibla lokaler i  byggnad 7.

 
  • Sidan uppdaterad
    2007-12-09 av Patrik Lundström webbredaktion.regionservice@skane.se
    Faktaägare: Alice Lindström
  • Kontakta Region Skåne

    • Adress: Regionservice, 205 25 Malmö
    • Telefon: 077-67 30 000 (kundtjänst)
    • Om cookies